- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
133

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG. OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

Anbudsgivaren skall enligt punkt 2) lämna uppgift
å kostnaderna för varje sektionsarea uppdelat på
arbetslöner, sprängämnen, övrig materiel och kraft!
Enligt uppgift lär detta system tillämpas i Finland
vid arbeten, där finska försvarsmakten är byggherre.
Värdet härav kan inte bedömas utan närmare
detaljupplysningar. Det är emellertid klart, att dels
anbudsgivaren måste nedlägga ett avsevärt arbete på
specialkalkyler och äga god kännedom om t e
ifrågavarande bergs sprängtekniska karaktär, vilket sällan
är möjligt utan provsprängningar, samt att dels
byggherren behöver ha särskild sakkunnig till hjälp för
att kunna väga anbudens uppgifter mot varandra.
Skall arbetet utföras på löpande räkning, kommer
saken i ett annat läge, men vid fasta anbud är dock
det lägsta anbudet alltid lägst, vilka detalj siffror det
än innehåller.

Enligt nästa punkt 2) skall entreprenören under
arbetets gång åläggas lämna "för varje månad
upprättad teknisk-ekonomisk statistik". Får man först
fråga en sak? Finnes hos alla de olika statliga
myndigheter, som uppträda som byggherrar, verkligen
personal, som har tid och kapacitet att sakkunnigt
behandla dessa månatliga rapporter med
hänsynstagande till de lokala faktorernas spel. Knappast
ens resp kontrollanter torde med säkerhet kunna
avgöra, om de levererade siffrorna ha det minsta med
verkligheten att göra. Sedan kommer det faktum, att
inte ens arbetsledningen på byggnadsplatsen kan för
egen räkning åstadkomma den statistik, som
påtagligen avses, och detta av två orsaker. Dels
förekommer det nästan aldrig, att ett arbetslag under en
mätningsperiod sysselsattes med tunnlar av enbart en
area, utan sprängning sker samtidigt i olika
lokaliteter, i rörgravar, i tak- och sidostrossar osv. Vilken
del av arbetstid, sprängmedel osv, som skall
hänföras till resp detalj, kan endast klarläggas, om varje
lag hade över sig en arbetsstudieman, som räknade
vartenda handgrepp. Dels erfordras för komplettering
av statistiken uppgifter från huvudkontorets
bokföringsavdelning, från kraftleverantören osv
uppgifter, som vanligen endast kunna användas efter
grundliga efterkalkyler. Nej, på alla håll finnes säkerligen
det största intresse att få reella åtgångsdata
fastställda med uteslutande av lokala faktorers inverkan,
och vägen att nå detta mål heter arbetsstudier,
utförda och bearbetade centralt av en person.
Krisrevision eller annan intresserad myndighet borde
genom en särskild arbetsstudieman följa största
möjliga antal av dessa försvarssprängningar under olika
etapper av arbetet och offentliggöra erhållna data till
allas båtnad.

Utredningar

Jordbruk och vattenkraft. 1918 års vattenlag
ändras och vidgas oavbrutet, och de senaste önskemålen
sammanhänga med livsmedelsfrågan. De gälla
följaktligen jords torrläggning.

Förslagsställare äro lantbrukare Karl Erik Hansson
Skediga, Gamla Uppsala) m fi. De anhålla i en skrivelse
av 1942 30/7 till regeringen om skyndsam utredning för
fastställande av en gräns mellan bättre och sämre
vattenkraft med därav följande olika rättsskydd.

Med utgångspunkt från förhållandena särskilt i
Uppland och Västmanland framhålles, att vattenlagens
bestämmelser om dämningsrätt äro otillfredsställande.
Enligt VL 7 kap 38 § föreskrives att, om för marks
torrläggning erfordras, att strömfall borttages eller dess
fallhöjd minskas, är dylik åtgärd tillåten endast under
förutsättning att nyttan av företaget efter avdrag av
kostnader överstiger skadan och intrånget å annans
egendom,. Är det därvid fråga om förlust av
tillgodogjord vattenkraft eller av icke använd som
uppenbarligen är avsedd för befintlig eller under byggnad
varande anläggning, skall vid denna jämförelse förlust,
skada eller intrång å vattenkraften räknas två gånger.

VL gör sålunda ingen skillnad mellan bättre och
sämre vattenkraft, vilket förslagsställarna anse oriktigt
ur nationalekonomisk synpunkt. Vi ha nämligen av
ålder ett flertal smà anläggningar, huvudsakligen för
direktdrift, vilka hindra eller försvåra
jordförbättringen. Med landets fortgående elfiering minskas betydelsen
av dessa småverk. Tiden är därför inne för en
ändamålsenligare avvägning av förhållandet mellan jordbruk
och vattenkraft ur nyttosynpunkt.

Förf tänka sig sålunda en uppdelning i prima och
sekunda vattenkraft under hänsynstagande till
nederbördsområdets storlek, sjöregleringsmöjligheter,
fallhöjd, antal naturhästkrafter m m. Den sämre
vattenkraften åsamkad skada skulle därvid endast räknas en
gång och ersättning utgå utan 50 %-tillägget (VL 9 kap
48 §).

Som synes gäller utredningen i första hand en
statistisk undersökning i stil med den som föregick de nya
bestämmelserna om vattenfallsfastighetstaxeringen enligt
kommunalskattelagen, tillämpade första gången vid 1933
års allmänna fastighetstaxering.

R 8

Meddelanden

Faxälvens regleringsförening har nyligen bildats.
Åt samma organisation, som handhar
regleringsarbetena inom Dalälvens och Indalsälvens flodområden,
har uppdragits att omhänderha arbetena även med
regleringsföretagen inom Faxälven. Innan
regleringsföreningen bildades, genomfördes en provisorisk
reglering i en av de största sjöarna enligt 1939 års
krislag och avsikten är att denna reglering skall
utövas även i fortsättningen.

Förundersökningarna för definitiva regleringar
hava påbörjats, men ännu kan icke bedömas, när dessa
regleringar skola genomföras. Det gäller emellertid
stora vattenmagasin och vattenföringen kommer att
kunna utjämnas i samma relativa omfattning som
inom Indalsälven.

Det är naturligt att, när nu utbyggnaden av
Indalsälvens kraftkällor närmar sig sitt slutförande,
blickarna inom den närmaste tiden komma att riktas
på Faxälven, som i förening med goda
regleringsmöjligheter även har betydande oanvända
krafttillgångar, som lämpa sig för utbyggnad.

R 8

Äreälvens sjöreglering. Såsom framgått av
dagspressen hava Jämtlandsintressena med anledning av
de stora regleringsföretag som genomförts inom
Indalsälven under kriget, gått i aktion för att viss accis
skall utgå att användas till allmännyttiga företag,
inom orten. Dessutom har länsstyrelsen i skrivelse till
regeringen bl a hemställt om reglering av Åreälvens
sjöar, främst Ånn, icke må genomföras utan att
regeringen beredes tillfälle yttra sig, och i samband

26 sept. 1942

133

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free