Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG. OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
och fiberriktning på hållfasthet och elasticitetsmodul
hos svenskt helrent furuvirke och att därmed utgöra
grund för kommande provningar av vanligt
byggnadsvirke.
Efter att inledningsvis ha berört orsakerna till
försöksresultatens spridning och olika normer för
uttagning och provning av provkroppar, behandlar förf. i
tur och ordning tryck-, drag-, skär- och böjhållfasthet,
elasticitetsmodul och slaghållfasthet. Inom varje
sådant kapitel redogöres först för försöksseriernas
utförande, varefter resultaten meddelas i form av ett
flertal instruktiva diagram. I de fall då utländska
undersökningar medtagits, ha de omräknats för att
motsvara mellansvenskt furuvirke.
Av diagrammen framgår bl a att både tryck-,
drag-, skär- och böjhållfasthetsvärdena ökas rätlinjigt
med ökad torrvolymvikt, under det att ökning av
såväl temperatur som fuktighetshalt upp till 2 7 % ger
ungefär rätlinjig sänkning av hållfasthetsvärdena. På
samma sätt förhåller sig även elasticitetsmodulen, som
för övrigt bestämts på två sätt, dels medelst mätning
av nedböjning hos provstavar åverkade av moment och
dels genom bestämning av dessa stavars
svängningstal. Även slaghållfastheten stiger rätlinjigt med ökad
torrvolymvikt, under det att ökning av
fuktighetshalten ger högre hållfasthet inom temperaturintervallet
+ 20° till — 20° men lägre hållfasthet för lägre
temperaturer.
I samband med redogörelsen för provning av
elasticitetsmodulen omnämner förf. tyvärr endast i
förbigående det intressanta och i allmänhet icke
tillräckligt beaktade förhållandet, att elasticitetsmodulen vid
långtidsprovning av trä med 12—15 % fuktighet kan
sjunka till hälften och för genomvått virke (30 .%
fuktighet) med emot en fjärdedel av det värde som
erhålles vid korttidsprov. Böjhållfastheten sjunker
på motsvarande sätt till ca 65 resp 45 %, och
tryckhållfastheten sannolikt ännu mera. Man får hoppas,
att förf. får tillfälle att ytterligare studera dessa
förhållanden och sedan publicera sina rön på ett lika
instruktivt sätt som i föreliggande häfte.
Jolian Magnius
Forelöbige leveringsbetingelser og prövemetoder for
asfaltemulsion, av Vejkomiteen, Dansk vejlaboratorium,
skrift nr 17, 20,5 X 13 cm, 76 s, 13 bilder,
Köpenhamn 1941, 1 d kr.
Medan man sedan länge haft omfattande normer för
oljeasfalt och vägtjära hava motsvarande föreskrifter
för asfaltemulsioner varit knapphändiga. Man har
därvid huvudsakligen följt de tyska normerna (DIN
1995). De nyligen utkomna danska normerna för
asfaltemulsioner hava trängt betydligt djupare in i
problemet, hur en god emulsion skall vara beskaffad, för
att vid olika arbetsförfaranden giva ett gott resultat.
Förutom de tidigare kända proven för emulsion
upptagas flera nya, vilka grunda sig på den omfattande
erfarenhet, som danska väglaboratoriet förvärvat på
detta område under de senare åren. Medan man i
Sverige huvudsakligen använder sig av varma bindemedel
vid ytbehandling och indränkning på vägarna, har man
nämligen i Danmark sedan länge övergått till att
huvudsakligen använda emulsioner.
I de danska normerna uppdelas emulsionerna i två
klasser, nämligen labila och stabila samt inom dessa
klasser sker en fortsatt uppdelning efter asfalthalt och
viskositet. Bland de olika proverna märkes ett nytt
förfarande för bestämmande av vattenhalt samt dr
G-. H. Klinkmanns prov för undersökning av
emulsioners stabilitet vid beröring med stenmaterial. Vidare
finnes en utförlig beskrivning av bestämning av
partikelstorleken genom mikrofotografering. Slutligen
upptaga normerna förslag till bestämmelser för tjär-
emulsioner, vilka särskilt nu äro aktuella. Bland dessa
upptages även bestämning av antalet mikroner i tjära.
Man har därvid funnit att mikronantalet växer i
tjäran, sedan denna blivit utfälld ur emulsionen.
De utgivna normerna avspegla det omfattande och
samvetsgranna arbete, som danska väginstitutet
nedlagt på detta område. De komma säkert att bliva till
stor nytta, när normala tider åter inträda.
FrecLrik Schutz
Handbok för byggnadsindustrien 1941 av Wilhelm
Forsberg, 29,5 x 20 cm, LI + 518 s, bilder, Sthlm
1941.
Den 6. årg. av detta standardverk har tillkommit
under medverkan av 35 fackmän och omfattar
fackkatalog, namnförteckningar, avhandlingar,
byggnadsärenden, översikter och beräkningar.
Första avdelningen inledes med olika register och
den egentliga annonsavdelningen, vilken är lärorik,
välillustrerad och fyllig, kommer därnäst.
Namnförteckningen upptager arkitekter, vissa
rådgivande ingenjörer, byggnadsentreprenörer,
institutioner och föreningar.
Årets avhandlingar gälla arbetsbeskrivningar och
anbud för måleriarbeten (Karl Karlmann),
sparsamhet med linolja (densamme), tryckluft (Erik B. F.
Johnsson), putsutredningen (Georg Wästlund, Sten
Gedda).
Byggnadsärenden omfatta lagar, förordningar och
stadgar (Carl Melin), länsarkitekterna (Erik
Friber-ger), byggnadsväsendets brandskyddsfrågor (R.
Gö-therström), förordningar om hotell, pensionat, film
och biografer m m (Ragnar Schlyter).
Ett behändigt avsnitt är översikter med sådana
detaljer som platsbehov, ritningsbeteckningar för
elektricitet, gas och vatten, belysningsstyrkor, person- och
sjukhissar, alfabet, symboler, förkortningar.
Slutligen ha vi kapitlet beräkningar såsom
perspektivbildens konstruktion (Arthur Johansson)), trappor,
enkelarmerade betongtvärsnitt åverkade av enbart
moment (Ejnar Wåhlin), centralvärmeanläggningar,
trigonometriska funktioner, ytor, sektioner, kroppar,
statik, lutning, egenvikt, normalprofiler.
En oumbärlig handbok för varje byggare.
R S
Arbetsledning i teori och praktik, minnesskrift med
anledning av Sveriges industriförbunds
arbetsledareinstituts 10-åriga verksamhet 1930—40, 26 X 18 cm, 244 s,
31 bilder, Sthlm 1940, h 5 kr, klb 7,50 kr.
Den första avdelningen handlar om institutets
tillkomst, uppgift och verksamhet, varvid man framför allt
följer föreståndarens, fil doktor Gösta Ekelöfs
framställning. Det andra avsnittet omfattar
specialuppsatser, huvudsakligen av psykoteknisk natur med hänsyn
till industrin.
Tanken på ett dylikt institut föddes 1928, när Sven
Lubeck skapade arbetsfredsmötet. Därvid anmälde sig
omedelbart spörsmålet om befälsföring, varvid framhölls
kategoriklyvningen i ingenjörsbildningen, ledare och
forskare. Man påpekade att de svåraste stötestenarna
för samförståndet på arbetsplatserna äro, att de
nyutexaminerade ingenjörerna, trots nya och ovana uppgifter,
ansett sig begripa för mycket.
Institutet har huvudsakligen inriktat sig på industrins
mellanbefäl genom centrala arbetsledarekurser i
förmans- och verkmästareställning, samt likaledes för
ingenjörer. För de sistnämnda ha jämväl särskilda
kurser anordnats för lokal säkerhetstjänst och arbetsstudier.
Även lokala kurser hos olika industrier på skilda platser
i landet ha fullföljts.
Slutligen redogöres för den viktiga
praktikförmedlingen i in. och utlandet.
26 sept. 1942
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>