- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
137

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

FACKAVDELNING

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
HUSBYGGNADSTEKNIK

HÄFTE 10 REDAKTÖR: RICHARD SMEDBERG 24 OKT. 1942

INNEHÅLL: Nya typer av bombsäkra oljecisterner, av civilingenjör Sven Klingberg — Utredningar —
Föreningar — Meddelanden — Böcker — Tidskrifter

Nya typer av bombsäkra oljecisterner

Av civilingeniör SVEN KLINGBERG, Stockholm, LSTF

Förvaring av flytande bränslen i cisterner ovan
jord visade sig redan under det senaste spanska
inbördeskriget vara allt annat än lämplig. Dylika
ovanjordscisterner erbjuda trots alla försök till
ca-mouflering utmärkta måltavlor för bombflyg och
lång-skjutande artilleri, och detta speciellt där sådana
cisterner av driftstekniska skäl, som ofta är fallet,
blivit förlagda på en höjd i terrängen.

I det nu pågående kriget ha resp sidors
högkvartersrapporter liksom journalfilmer och fotografier
burit nogsamt vittne om den oerhörda förödelse som
dylika cisternanläggningar undergått. En
föreställning om den värdeförstörelse, det här kan röra sig
om, får man, om man betänker, att innehållet i en
enda bensincistern av ordinär storlek (3 000 m3) vid
det före kriget inom Sverige tillämpade bensinpriset
representerar ett värde av över 1 million kronor. Vid
krigstillfälle, då tillgången på flytande bränslen kan
ha avgörande betydelse för försvarsmöjligheterna,
synes det åtminstone för ett oljefattigt land som vårt
vara helt uteslutet att lagra oljor i ovanjordscisterner.

Redan i december 1937 förordade också av
handelsministern tillkallade utredningsmän, att de
lagringsanläggningar, som till följd av den då planerade
ökningen i lagerhållningen av bensin och brännoljor
inom landet skulle utföras, i möjligaste mån borde
förläggas bombsäkert i utsprängda bergrum.1
Därjämte förordades att existerande
ovanjordsanläggningar, i den mån de erfordrade förnyelse, skulle
er-sättas med bombsäkra anläggningar.

Utom ett fullgott skydd för det lagrade bränslet
gentemot krigshandlingar erbjuda i berg insprängda
cisternanläggningar även under fredsförhållanden
påtagliga fördelar särskilt ur säkerhetssynpunkt. Man
behöver blott erinra om den fara, som vid brand inom
ett hamnområde, där ovanjordsanläggningar
förekomma, hotar därigenom att elden vid dylika
cisterners förstörelse sprides över vattnet genom
utrunnen olja. Dylika risker kunna vid i berg insprängda
cisternanläggningar helt elimineras. I de i berg
insprängda anläggningarna och särskilt vid sådana, som

i "Betänkande angående anordnande av lagringsutrymmen
för flytande bränslen m m", Statens offentliga utredningar
1937 : 54

ej kräva ständig ventilation kring själva cisternerna,
reduceras dessutom förgasningsförlusterna betydligt
därigenom, att bränslet praktiskt taget erhåller
samma låga och konstanta temperatur som bergväggarna.
Härtill kommer att en i berget insprängd osynlig
cisternanläggning ur allmän trevnadssynpunkt
givetvis är att föredraga framför de föga estetiska
anhopningar av ovanjordscisterner, som nu dominera
många av våra stads- och skärgårdspartier.

Under lämpliga topografiska och geotekniska
förhållanden kunna fullgoda bombsäkra
lagringsutrymmen, då det rör sig om stora lagringsvolymer
(> 10000 m3) och cisternenheter nu utföras för en
kostnad av 70—80 kr/m3 lagringsvolym. Häri är
dock ej inräknat kostnaden för rörledningar och
pumpmaskineri. En motsvarande
ovanjordsanläggning torde, om man inberäknar erforderliga
fundament och skyddsvallar, kosta minst 40 kr/m3.
Merkostnaden för skapandet av den bombsäkra
cisternanläggningen skulle således endast belöpa sig på 30
—40 kr/m3, dvs. 3—4 öre/1 av den lagrade varan.

I betraktande härav och de bombsäkra
anläggningarnas ovannämnda fördelar i övrigt har man skäl
ställa frågan, huruvida ovanjordsanläggningar för
lagring av bensin och brännoljor över huvud taget
vidare skulle tillåtas komma till utförande.

Beträffande den konstruktiva utformningen av de
bombsäkra cisternanläggningarna gavs i ovan
citerade betänkande ej några definitiva riktlinjer. Det
konstaterades sålunda endast, att bombsäkra
lagringsutrymmen kunna ordnas på så sätt, att cylindriska
cisterner uppställas i en utsprängd bergtunnel, i
vilket fall den utsprängda bergvolymen dock bleve
praktiskt taget dubbelt så stor som den effektiva
lagringsvolymen samt att i vissa fall och speciellt ifråga om
bensincisterner det kunde bliva nödvändigt att
uppställa varje cistern i särskilt bergrum.
Utredningsmännen förordade därjämte, att praktiska försök
skulle utföras avsedda att utröna, huruvida bergrum
genom något slag av tätning kunde göras användbara
för lagring av oljor direkt i bergrummet, i vilket fall
anläggningskostnaderna för de bombsäkra
lagringsutrymmena avsevärt skulle kunna minskas.

Någon rationell lösning på problemet bombsäker

24 okt. 1942

137

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free