- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
151

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

växer balkens styvhet, så att ett ideellt
tröghetsmoment T uppkommer, som är större än balkens eget
tröghetsmoment I. Huvudsyftet med avhandlingens
första del är att numeriskt bestämma
förstärkningsgraden T/I.

Denna förstärkningsgrad hade i den tidigare
avhandlingen beräknats på ett mera elementärt sätt.
I den nya avhandlingen sker beräkningen efter en
noggrannare metod — ehuru även den approximativ
— vilken härstammar från U. Finsterwalder och H.
Schorer. Den av dem angivna beräkningsmetoden
avser närmast skaltak av betong, som kännetecknas av
en serie i byggnadens tvärriktning liggande cylindriska
skal.

Även för det av Odqvist behandlade fallet kan man
givetvis tillämpa Finsterwalders och Schorers
grundekvationer — med beaktande av de approximationer
och begränsningar, som känneteckna dessa. Odqvist
har på detta sätt beräknat värdet på
förstärkningsgraden T/I och därvid kommit till något högre tal än
enligt den enklare beräkningen i den tidigare
avhandlingen. Som förf påpekar, lida dock båda dessa
beräkningar av följande principiella fel, den yttre
belastningen antages inkomma direkt på förstyvningsbalken
utan förmedling av cylinderplåtarna.

Detta principiella fel elimineras i ytterligare en
beräkning, där alltså förutsättes, att lasten genom plåten
förmedlas till balken. I övrigt sker beräkningen efter
samma linjer som den näst föregående. De nya
värdena på T/I skilja sig avsevärt från de tidigare. Ett
värde på T/I, som är negativt, överraskar onekligen,
innebärande att förstyvningsbalken får ett moment
med tecken motsatt de yttre krafternas moment.

Ehuru Odqvist med sin utredning närmast avser det
statiska verkningssättet hos visst slag av
oljebehållare, framställer han i ett särskilt inskjutet kapitel
den förmodan, att resultaten jämväl måhända kunde
vinna tillämpning vid beräkning av skaltak. Det är
möjligt, att så är fallet. Men vissa förutsättningar
och approximationer begränsa starkt tillämpbarheten.
Sålunda gälla förutsättningarna uttryckligen endast i
det fall, då förstyvningsbalkens spännvidd är liten i
förhållande till cylinderskalets körda, vilket ju inte
är fallet åtminstone i fråga om de i en byggnads
tvärriktning liggande relativt smala cylinderskalen.
Oavsett om resultaten äro direkt tillämpbara eller ej för
väg- och vattenbyggaren så är likväl den
översiktliga framställningen av de grundläggande teorierna av
stort intresse även för honom. (Upplysande i detta
sammanhang är ett par uppsatser av dr-ing
Aas-Jakobsen, dels i Der Bauingenieur 1939 h 29/30, dels
i Bygningsstatiske meddelelser 1940 h 3.)

I avhandlingens senare hälft behandlas bärverkan
hos helcylindriska kärlväggar. Sålunda studeras
uppkommande påkänningar och deformationer i ett
cirku-lärcylindriskt oförstyvat skal, påverkat av linjelast
utefter en generatris eller av punktlast, vinkelrätt mot
ytan. I anslutning till de teoretiska beräkningarna
ha även experimentella undersökningar genomförts på
hållfasthetslaboratoriet, för vilka redogöres. De
behandlade problemen äro av stor betydelse vid
beräkningen av cylindriska behållare, ubåtar och liknande
plåtkonstruktioner, för vilka tillämpningar utredningen
närmast gjorts. Men problemen äro även av stor
betydelse vid beräkningen av skaltak av betong, som
ofta ha att upptaga koncentrerade laster från
upphängda kranbanor m.»m. Det visar sig, såsom också
påpekats av Odqvist i ett tillägg, att Aas-Jakobsen för
sistnämnda ändamål redan något tidigare publicerat
en undersökning: "Einzellasten auf
Kreiszylinder-schalen", Bauing. 1941 h 35/36. Odqvists utredning
är mindre exakt men leder i gengäld fram till explicita
formler för påkänningar och formförändringar.

Helt nyligen har ytterligare en avhandling över
samma ämne publicerats, nämligen av dipl-ing H.
Lundgren: "Einzellasten auf Zylinderschalen mit
Ringversteifungen", Bygningsstatiske meddelelser 1942
h 13 s 1—24.

Den föreliggande avhandlingen är i sin helhet ett
synnerligen välkommet tillskott till vår tämligen
magra litteratur på det elasticitetsteoretiska området.

Ett par tryckfel och smärre korrigeringar torde
slutligen vara att omnämna. På s 7 bör tillfogas, att
koordinaten ari= 0 antages ligga i fältmitt (fig 2).
På s 18 r 2 nedifrån skall stå zs= 0. På s 19 skall
klammern jämte (41) bort, och på s 20 skola de
fyra översta ekv benämnas (41). Pås21r9n skall
stå (41) i stället för (42).

Georg Wästlund

Det danske hedeselskab 1916—41, stiftet 1866,
redigert af Har Skodshøj, 31 X 23 cm, 143 s, 289
bilder, Viborg 1941.

När den tyska "gränsregleringen 1864" tryckte det
danska folket, var det framför allt en man som
återskänkte det tro på framtiden. Det var
överväginspektör Enrico Dalgas (1828—1894), vilken i dansk
till-lämpning anammat Tegnérs uppmaning till det
svenska folket att "inom Sveriges gräns erövra Finland
åter" (Svea 1811). Då nu hans skapelse genom
föreliggande praktverk bringar i erinran 75 års
verksamhet, är det naturligt, att den första helsidesbilden
fylles av Dalgas mäktiga gestalt. Han står där i solen
på sin älskade hed, med dess vida vyer, barhuvad och
med leriga stövlar, det sega arbetets apostel.

Det var 1866 28/3 man satte igång och när man
1916 ville fira 5O-årsminnet, rådde världskrig.
Likaså nu och därtill kommer trycket av de rådande
förhållandena, varför jubileets tyngdpunkt förlagts till
denna förnämliga publikation, författad av företagets
ledare sedan 1933, jägmästare C. E. Flensborg.

Vad som karakteriserar sällskapets verksamhet är
dess idérikedom och förmåga att samarbeta och skapa
självverksamhet. Det torde i de nordiska länderna ej
finnas någon motsvarighet till föreningens spridande
av arbetsglädje i vida kretsar. Man började i norra
Jylland, men nu omspänner rörelsen hela Danmark
(även Sönderjylland efter 1920), dock med
tyngdpunkten på fastlandet. Huvudkontoret ligger i
Viborg, men 15 filialer finnas och de fast anställdas
antal överstiger 200. En omfattande
laboratorieverksamhet bedrives dessutom (> 40 000 analyser årligen).

Sällskapets huvuduppgifter, sådana de senast
formulerats (1921), äro:

skogsodling på hedar och annan för annat ändamål
ej användbar mark,

skyddsplantering mot sand och vind,
bevattning, torrläggning och dikning (vindmotorers
utbyte mot explosions- och elmotorer med automatisk
drift),

odling av mossar och liknande mark (skapande av
småbruk),

bränntorvstillverkning (jämväl bränsleförsörjning
med ved och träkol),

tillförsel av kalk och märgel

och i övrigt all tänkbar verksamhet i samband med
förenämnda uppgifter, bl a inventering av
naturtillgångar, landvinning från havet, jaktvård,
skogsbrandsskydd osv.

Det vore frestande att komma med statistik, ty
siffrorna äro överväldigande, men här skall endast sysslas
med ett par tekniska problem.

När det sålunda gällde skyddsskogsplantering, måste
vindens verkan studeras och samarbete inledes med
tekn doktorerna J O V Irminger och C Nøkkentved
(TT vv 1939/2 s 26, 1941/12 s 199, 1942/8 s 116).

22 aug. 1942

151

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free