- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
161

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG. OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

ledningen går genom mycket flack
terräng, ha svårigheterna att effektivt få
ut luften ur ledningen varit stora. I
den närmast Järva belägna sektionen
har på vissa sträckor måst användas
omsmält bly, och därvid har en viss
uppmjukning av
provtryckningsford-ringarna medgivits. För förbrukare
längs huvudledningen har även ordnats
anslutning till den nya ledningen.
Härvid har det i några fall även varit
nödvändigt att bygga nya mätarkammare.
Av den nya huvudledningen har den
del, som ligger öster om
Skeftingehol-men, utförts på entreprenad av A.-b.
Kasper Höglund, Stockholm. På
Skef-tingeholmen har ledningen byggts av
vattenledningsverket i egen regi.
Entreprenör för undervattensledningen
liksom också för intagsledningen har
varit A.-b. Hamnbyggnadsbyrån,
Stockholm.

Undervattensledningen i
Skeftinge-holmssundet har ’en total längd av ca 280 m, därav ca
170 m i själva sundet. Österbygdens vattendomstol
förklarade i sitt utslag 1941 22/3 hinder icke föreligga att
utföra ledningen i huvudsaklig överensstämmelse med
det av vattenledningsverket framlagda förslaget.
Vattendjupet i sundet är ej särdeles stort. Största djupet
är ca 4 m. Bottnen utgöres emellertid av lös lera
och djupet till fast botten uppgår på vissa ställen i
sundets mitt till över 25 m. Ledningen, som består
av 600 mm stålflänsrör, vilar på 8 st pålok i själva
vattendraget. Vid stränderna, som äro flacka och
sanka, har måst ordnas med fyllnadsbankar över
ledningen och här ligga påloken betydligt tätare.
Rören äro medelst bojor förankrade vid hammarbanden
i påloken. De i ledningen ingående raka rören äro
till övervägande delen 10 m långa. Godstjockleken
är här något större än för landledningen eller 10 mm.
Den invändiga isoleringen utgöres av 3 mm bitumen
och ytterisoleringen består av i varm bitumen
doppade jutevävsremsor i dubbla lager. Arbetet med
undervattensledningen igångsattes i slutet av januari
1942 och tack vare den stränga vintern kunde i
huvudsak allt pålningsarbete ske från isen. Ungefär

hälften av muddringsarbetena voro avslutade, då isen
bröt upp. Resterande muddring har utförts från pråm.
Vid stränderna ha rören lagts ned ett och ett, under
det att hela det 170 m långa mittspannet upphängts
parallellt med sitt blivande läge i särskilda
sänkningsskruvar, vilka monterats på 9 st mellan de
permanenta påloken byggda sänkningsbockar. Genom
samtidig och lika stor vridning på samtliga skruvar
sänktes ledningen därefter till sitt slutliga läge.
Före sänkningen provtrycktes ledningssträngen med
luft. Sänkningen ägde rum 1942 22/6. Sedan
ledningen i sin helhet hopkopplats, har den
underkastats provtryckning med 10 kg/cm2 inre
vattentryck.

Konstruktionsritningarna för huvudledningen,
undervattensledningen och intagsledningen har utförts
inom vattenledningsverket.

Totalkostnaden för vattenledningsverkets
utvidgning belöper sig till i runt tal 3,4 mill kr, varav 1,2
mill kr för vattenverkets utvidgning och 2.2 mill kr
för den nya huvudledningen. Utvidgningen har
finansierats dels med medel från en utbyggnadsfond
och dels med lånemedel.

Jordtryck mot en stödmur vid friktionsjord

Av civilingeniör STEN ODENSTAD, Stockholm, LSTF

I den klassiska jordtrycksteorien beräknas trycket
från en friktions jord mot en stödmur, som bekant,
under antagande av att jordens inre friktion är fullt
utvecklad längs en viss, plan glidyta genom murens
fot. I varje ytelement till glidytan antages därvid
spänningen (som är en tryckspänning) bilda vinkeln ■‡
med ytelementets normal, då är jordens
friktionsvinkel. Om spänningen är riktad åt sådant håll, att
den vill hålla uppe den av glidytan utskurna
jordkilen, är jordtrycket mot muren aktivt, i motsatt fall
är det passivt. Beräkningen göres (grafiskt eller

analytiskt) på följande sätt. Genom murens fot
lägger man en godtyckligt väld, plan yta, i vilken
friktionen antages vara fullt utvecklad. De krafter, som
verka på den utskurna jordkilen, projicieras i
riktning vinkelrätt mot kraften i den plana ytan,
varigenom den för jämvikt erforderliga kraften från
muren erhålles. Genom att variera den plana ytans
lutning erhåller man det aktiva, resp passiva
jordtrycket; detta uppträder vid den plana yta, glidytan,
vid vilken trycket mot muren är störst, resp minst.
Beräkningen kan göras på detta sätt, vare sig mark-

28 nov. 1942

161

Fig. 13. Fällningsbyggnaden under uppförande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free