Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
sora därigenom pressas mot tryckplattan.
Övertrycket utbildas först helt, då tryckplattan nått sitt
lägsta läge och ligger an mot kamerans
anliggnings-ram. Filmens andra sida står härvid genom ett
fin-rutigt kanalsystem i förbindelse med själva kasetten,
så att under filmen eventuellt kvarblivande
luftanhopningar kunna pressas ut i denna. Övertrycket i
kameran stegras och når sitt maximum i det
ögonblick, då tryckplattan pressas an mot kamerans
an-liggningsram. Sedan exponering skett, lyftes
tryckplattan åter upp, varigenom filmen blir fri, så att
den genom den mekaniska anordningen kan matas
fram för nästa exponering. Rörelsen hos plattan
möjliggöres genom en excenterskiva, som verkar mot
tryckplattan i enlighet med fig 3. Härvid pressar
excenterskivan mot en tapp, vilken är förbunden med
en fjäderanordning, som dels har till uppgift att
möjliggöra en mjuk överföring av trycket från
excenterskivan, dels att lyfta tryckplattan vid
excenterski-vans uppåtgående rörelse. Genom dessa rörelser hos
tryckplattan sker sålunda växelvis en utjämning av
å ena sidan tryckskillnaden mellan kamera och
kasett, under vilket tidsskede filmen frammatas, och å
andra sidan av tryckskillnaden mellan kasett och
ytterluft, under vilket tidsmoment tryckstegring i
kameran sker, och filmen pressas an mot
tryckplattan.
Övertryckets storlek måste noga avpassas mellan
tvenne bestämda gränser. Å ena sidan får det inte
vara så lågt, att filmen inte med säkerhet utplanas,
men å andra sidan får det inte vara så högt, att det
totala trycket mot tryckplattan överstiger spänningen
hos den fjäder, mot vilken excenterskivan verkar.
I förra fallet föreligger risk för uppkomsten av
bucklor i filmen med de verkningar, som nyss anförts.
I senare fallet är fara för handen, att plattan och
således även filmen lyftes upp från kamerans
an-liggningsram, vilket giver upphov till en oskärpa i
bilden.
Undersökningarnas omfattning
Undersökningarna avsågo i första hand ett
plan-hetsprov för filmen, i avsikt att utröna vid vilket
övertryck filmytan med säkerhet kan anses hava
intagit fullkomligt plant läge.
För att vidare undersöka, om det sedan är möjligt
att medels de förefintliga kameraanordningarna
kunna nå detta gränsvärde för övertrycket, var det även
nödvändigt att utföra ett tryckprov för kameran,
vilket skulle klarlägga övertryckets växlingar under
tidsintervallet mellan exponeringarna. Av olika skäl
har man nämligen haft anledning betvivla, att
trycket i exponeringsögonblicket alltid hållit sig mellan
de av firman-leverantören angivna intervallet 3—5
cm vattenpelare. Därjämte förefaller den i
kamerautrustningen ingående aneroidmanometern vara
mindre lämplig, enär dess verksamhetsområde omfattar
tryck ända upp till 25 cm vattenpelare. Det för
kameran aktuella registret 3—5 cm vattenpelare
kommer därför att ligga längst ner på instrumentets
skala med ty åtföljande osäkerhet i avläsningarna.
Slutligen återstod att undersöka rörelsen hos den
tidigare omnämnda fjäder, mot vilken excenterskivan
indirekt verkar — och därmed tryckplattans egen
rörelse. Denna undersökning är i det följande
benämnd fjäderkraftprovet.
-ßeakfionstryck från
an/iggningsramen
Fig 3. Tryckplattan, mot vilken filmen genom övertryck
utplanas, pressas genom en excenterskiva mot kamerans
an-liggningsram
Tekniska synpunkter pä problemet
Betraktar man närmare förhållandena vid
exponeringen, finner man, att det för fullgod exponering
kräves, att i exponeringsögonblicket
1. tryckplattan ligger pressad mot kamerans
an-liggningsram,
2. det för filmens planliggning erforderliga
trycket förefinnes,
3. detta tryck utbildas så lång tid före
exponeringsögonblicket, att planhet hos filmen hinner
inställa sig.
Med tryckprovet avsågs därför att för ett i
kameran utbildat och sålunda mot filmytan verkande
maximalt tryck p cm vattenpelare utröna
dels huru trycket i kameran pkam varierar under
tryckförloppet,
dels huru motsvarande tryck i kasetten pklls varierar,
dels huru länge den maximala tryckskillnaden (pkam—
— PkasLax är utbildad, innan exponering sker,
dels för vilket tryck (j?kam—ptas) filmen bringas till
planliggning,
dels huru hastigt denna planliggning inställer sig,
dels slutligen huru den av excenterskivan
hoppressade fjädern och därmed tryckplattan själv
påverkas av övertrycket (ftam—pkas).
Tryckprovet
Försökets anordnande framgår närmare av fig 4.
Till vidvinkelkameran, vilken var försedd med kasett,
kopplades en U-manometer, fylld med färgat vatten.
För mätning av pkam anslöts härvid manometern
medels en gummislang till kamerans tryckslang
omedelbart intill dennas anslutning till kameran, och för
mätning av trycket pkas överflyttades gummislangen
till kasetten. Gummislangen var för ändamålet
försedd men en metallspets, vilken i första fallet stacks
in i kamerans tryckslang, i senare fallet genom ett
skruvhål i kasetten. Enär den till kameran hörande
kompressorn, alltså av den typ, som är inbyggd i
växellådan (ty. "Stufenwechselgetriebe"), visat sig
för svag, ersattes den med en specialkompressor, som
uppgavs kunna giva ett tryck av ungefär 10 cm
vattenpelare. Kompressorn var sammanbyggd med en
övertrycksmätare och därjämte försedd med ett
reglerbart motstånd, varmed det i allmänhet var möjligt
att få tidsintervallet mellan exponeringarna och tryc-
22 aug. 1942
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
