- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
182

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 9. Diagram över fjäderkraften hos den
fjäderanordning, mot vilken excenterskivan verkar vid
tryckplattans nedpressning mot kamerans
anligg-ningsram, såsom funktion av trycket i kameran.

Kurvorna hänföra sig till sex olika kasetter

bortlyfts, såsom närmare framgår av fig 8. För
mätning av fjäderns rörelser fästes fyra mätklockor
medels skruvtvingar i kasettens sidostycken, och på
så sätt att deras spetsar kommo att träffa
tryckplattan i dess fyra hörn. Övertrycket påfördes
därefter och ökades successivt upp, till 10 cm
vattenpelare. Härunder skedde avläsningar på samtliga
mätklockor för varje centimeters tryckökning.
Tryckschemat följdes därefter i motsatt riktning tillbaka
till trycket noll, varvid motsvarande avläsningar
gjordes. På detta sätt undersöktes kartverkets sex
kasetter.

Resultatet framgår av diagrammet i fig 9. Genom
att de fyra mätklockorna placerats diagonalt, fick
man en viss kontroll på mätningsförloppet och kunde
även konstatera, huruvida tryckplattan visade
benägenhet att kantra åt ena eller andra hållet.
Medelvärdet av de för ett visst övertryck avlästa värdena
på de fyra mätklockorna angiver fjäderns
sammantryckning. Det är dessa medelvärden, som
representeras av kurvorna i diagrammet.

Det mest iögonfallande i diagrammet torde vara
kurvornas olika utseende, vilket visar, att de olika
kasetternas fjädrar hava mycket varierande styrka.
Teoretiskt skulle varje kurva utgå från det värde på
ordinataxeln, som svarar mot den genom
excenterskivan framkallade initialspänningen i fjädern,
eftersom denna först måste upphävas, innan fjädern
ytterligare blir sammantryckt. Som man ser uppvisa
kurvorna emellertid för flera av kasetterna så stora
avvikelser från sitt teoretiskt väntade rätlinjiga förlopp,
att detta värde på ordinataxeln endast ungefärligen
kan angivas. Dessa avvikelser äro dock på
intet-sätt onaturliga, om man betänker, att man här
arbetar på ett mycket lågt spänningsregister inom
fjäderns deformationsdiagram, varför störande faktorer
kunna giva oproportionerligt stor inverkan. En
sådan inverkande faktor är bl. a. den mellan
anligg-ningsramen och tryckplattan befintliga filmens
elastiska deformation.

Av kurvornas utseende torde man emellertid kunna
draga den slutsatsen, att deras sannolika
skärningspunkter med ordinataxeln falla mellan
ordinatvär-dena 2 och 5 em vattenpelare, Vilka värden i och
för sig måste betecknas som oväntat låga värden,
då de motsvara en fjäderkraft av endast 2 respektive
5 kg.

Sammanfattning

Beskrivningen av de utförda undersökningarna
torde väl hava visat, att filmens planhållning i
vid-vinkelkameran är ett ingalunda lättlöst
ingenjörtek-niskt problem, utan en i hög grad omständlig fråga,
där ett flertal faktorer måste passas in i varandra
till ett precisionsartat samspel. I den konstruktiva
lösning, som här diskuterats, har man å ena sidan
det av kompressorn alstrade trycket i kameran, som
måste resultera i ett sådant övertryck mellan kamera
och kasett, att filmen bringas till planliggning, och
å andra sidan fjäderanordningen i kasetten, vilken
vid en viss stegring av övertrycket kan giva upphov
till rörelser hos tryckplattan. Det råder härvid,
såsom framgått av undersökningarna, en ständig
växelverkan mellan dessa båda faktorer: ökar man
säkerheten mot brister i planliggningen, sker detta
ofrånkomligt på bekostnad av säkerheten mot fotografisk
oskärpa, orsakad av rörelser hos tryckplattan.

Ser man nu för ett ögonblick på
planhållningspro-blemets konstruktiva utformning ur rent statisk
synpunkt, kan tryckplattan betraktas såsom en stel platta,
vilken är upplagd på en fast ram längs sina kanter..
Ovanpå plattan appliceras så en centrisk kraft,
motsvarande initialspänningen hos fjädern, och denna
giver upphov till vissa reaktionstryck längs plattans
kanter. Härefter påföres från tryckplattans
undersida ett likformigt tryck, vilket har till följd att,
reaktionstryckets storlek reduceras, så att jämvikt
alltjämt råder. Ökas nu trycket successivt,
minskas reaktionstrycket mer och mer för att till sist
närma sig värdet noll. I detta ögonblick råder
sålunda jämvikt mellan fjäderns initialspänning och
det underifrån påförda trycket. Skulle detta tryck
än mer ökas, komme fjädern ytterligare att
sammanpressas, varigenom dess spänning ökar. Jämvikt
råder sålunda allt fortfarande, men detta har ej kunnat
ske på annat sätt än att tryckplattan lämnat
anligg-ningsramen. För detta principiella resonemang
bortses från den tidigare omnämnda kantrande rörelse
hos tryckplattan, som i praktiken får förutses kunna
inträffa. Inför denna rent statiska betraktelse kan
man måhända fråga sig, om den nu föreliggande
utformningen av planhållningsproblemet ur
konstruktiv synpunkt är den mest rationella?

På grund av de erhållna försöksresultaten hava
vissa smärre förändringar företagits på
kamerautrustningen. I första hand har den i växellådan
inbyggda kompressorn, som vid de företagna proven
visat sig alldeles för svag, utbytts mot en speciell
kompressor med avsevärt större effekt. Vidare har
den tidigare beskrivna aneroidmanometern ersatts
med en U-manometer fylld med färgat vatten. Vidare
är numera — enligt uppgift från firman
Zeiss-Aerotopograph — kamerän försedd med en
övertrycksventil, sannolikt just för att förhindra en sådan
tryckstegring, att fjädern ytterligare sammanpressas och
därmed orsakar skadliga rörelser på tryckplattan.
Vad slutligen den springande punkten —
övertryckets storlek för filmens planhållning — beträffar, har
under kartverkets flygfotografering sommaren 1942
fastställts, att kameratrycket skall ökas till ungefär
7 cm vattenpelare. Huruvida
planhållningsproblemet härigenom slutgiltigt lösts på ett
tillfredsställande sätt, får den följande bearbetningen av det
fotografiska materialet utvisa.

182

22 aug. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free