- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
184

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Till avdelningens styrelse för år 1943 valdes i enlighet
med valkommitténs förslag: Ordf. Bo Ekelund (39) 42,
v. ordf. Rudolf Kolm 42, sekr. Erling Reinius 41, v. sekr.
Stig Dahlström 42, skattm. Sven Nycander (39) 41,
cere-monim. Tage Bilde 41, klubbm. Valter Godberg 41, Erik
Nelander 41, Sven Olof Asplund 42, Torsten Ljungberger
42, Harry Bernhard nyval.

Till avdelningens representanter i föreningens styrelse
för 1943 omvaldes Bo Ekelund och Harry Bernhard med
Rudolf Kolm, som ersättare.

Till av delning sr edaktör för år 1943 omvaldes Richard
Smedberg.

Till revisorer omvaldes Wärner Lundén och nyvaldes
Ragnar Schlyter och till revisorsersättare omvaldes
Gustav Vestin och nyvaldes Sten Modée.

Undervisningsrådet Ryno Lundquist höll föredrag om
Aktuella arbetskraftfrågor.

Tai. framhöll nur situationen pä arbetsmarknaden
under senaste halvåret omkastats frän överskott till brist
på arbetskraft samt redogjorde för de olika åtgärder, som
Arbetsmarknadskommissionen vidtagit.

Tack vare en intensiv propaganda lyckades man få
ut 78 000 personer som frivillig lantbrukshjälp i somras.

Att tillgripa lagen om tjänsteplikt blir dyrbart.
Dessutom blir arbetsprestationen av ovana arbetare ej hög.
Innan en sådan utväg tillgripes bör man energiskt
försöka få frivillig arbetskraft. Lagen kommer dock nu
att för första gången tillämpas på värnpliktiga av 1943
ars klass, vilket medför att en vidlyftig och dyrbar
apparat måste igångsättas. Sålunda måste skogsbaracker
för 10 mill kr byggas, flera tusen kockor anskaffas eller
uppläras, instruktörer anställas samt kläder, skor och
verktyg inköpas för utlåning. Allt detta skall skötas
av länsarbetsnämnderna, vilka i sin tur härigenom
behöva mer folk.

Genom arbetsförfnedlingstvång vinner man 1) att folk
ej tages från skogsarbetet, 2) att mindre angelägna
arbeten ej få för mycket folk, 3) att en del yngre arbetare
frigöres för andra arbeten, särskilt för skogsarbete.

Kritiken framhåller ofta att man icke skall inkalla
till beredskapstjänst skogsarbetare på vintern eller
jordbruksarbetare på sommaren utan tvärtom. Med den
nuvarande sammansättningen av förbanden är detta icke
möjligt, eftersom det är förbanden och icke individerna
som kallas in. Om man från början kunde ordna
särskilda jordbrukar- eller skogsarbetarbataljoner vore det
en annan sak. Emellertid kan i vissa fall permission
eller hemförlovning ordnas.

Efter föredraget följde diskussion:

Civilingenjör Einar Nordendahl nämnde, att han i ett
föredrag inför avdelningen för snart två år sedan
framhållit, att det under krisen icke vore möjligt att driva
någon civil nybyggnadsverksamhet alls — utöver den,
som erfordrades för vissa kristidsbetonade industrier -—
utan att skadliga biverkningar uppstode, såsom
knapphet på arbetskraft och inflation. Utvecklingen har visat,
att den då gjorda prognosen var riktig i allt väsentligt.

Vi ha nu fått höra allt bekymmer, som uppstår, då
man skall avverka ved med mobiliserade årsklasser. Man
förstår, att den veden nog blir världens dyraste. Hade
det icke varit vida billigare att i tid något höja lönerna
för det hårda och ansträngande skogsarbetet? Nu lockas
skogsarbetarna (och för övrigt också
jordbruksarbetarna) över till industrien och byggnadsarbetet, som båda
erbjuda bättre löner för mindre ansträngande arbete.
Vad hindrar f ö, att den mobiliserade — ovane —
vedhuggarens civila plats intages av den vane
skogsarbetaren?

Om blott den politiska viljan och det politiska modet
funnes, kunde man självfallet frigöra mycken
arbetskraft, särskilt kvinnlig. Jag tänker närmast på de stora
industrier och affärer, som1 tillverka eller sälja mer eller
mindre lyxbetonade beklädnadsartiklar och liknande.

Att "planhushållning" blir dyr, ha vi nog alla redan
klart för oss. Har man börjat i ett hörn, tvingas man
fortsätta i ett annat osv osv nästan utan slut. Den enda
trösten är, att det är intressant att se, hur
planhushållningsidén fungerar i praktiken.

Direktör Enhard Aelstrin frågade, om man icke
skulle kunna vinna arbetskraft genom ökning av
arbetstiden.

Major Herman Jansson frågade, om, det hade
diskuterats med militären, om denna ej skulle kunna skaffa
sig sin ved själv.

Professor Wolmar Fellenius framhöll, att det första
en privatman skulle göra, om han inte hann med sitt
arbete, vore att öka sin arbetstid. Den
övertidsersättning, som skulle bliva följden av förlängd arbetstid,
borde eventuellt kunna betalas av staten, för vilken en
sådan utgift nog skulle bliva mindre än de extra
ersättningar m m, som nu betalas ut.

Föredragshållaren anförde, att en höjning av
skogsarbetarnas löner till byggnadsarbetarnas nivå skulle
kosta säkerligen mer än 100 mill kr/år. De
tjänstepliktiga 43-orna komma inte att avverka mer än 5—6 mill.
m3 för visserligen ganska hög kostnad, men huvudparten,
ca 45 mill. m3 beräknas komma att avverkas av vana
skogsarbetare för normalt pris.

Eti utsträckning av arbetstiden har på flera håll
införts genom dispens för övertid. Det går dock icke alltid
att utsträcka arbetstiden, t. e. där 3-skiftsgång tillämpas,
eller där mörkret under vintern lägger hinder i vägen.

Förfrågan har gjorts om, militär medverkan. Därvid
är målet satt att militären skulle bli självförsörjande.
Emellertid är en del militär förlagd på sådana platser,
där ved ej kan avverkas.

Ordföranden tackade föredragshållaren och
deltagarna i diskussionen och framhöll, att föredragshållaren
med trygghet och lugn hade redogjort för problem av
mycket ömtålig natur. Varje åtgärd för ju med sig
konsekvenser av stor räckvidd, vilket nödvändiggör en
grundlig förprövning, vilket arbete lagts i säkra händer.
Ordf önskade föredragshållaren lycka till i sitt
an-svarsfyllda värv.

Vid efterföljande supé och samkväm deltogo förutom
45 teknologer ett 70-tal ledamöter.

Gasque-stämningen blev mycket hög och långvarig och
härtill bidrog en mängd uppträdanden med gluntsång,
sång till luta, allsång, V-fyras sångkör, musik samt en
sketch från Grönköpings rundradio av teknologerna T.
Olby och K. Sandberg.

Erling Reinius

Böcker

Årsbok 16 av Svenska Flottledsförbundet, 28 X 22 cm,
224 sp, 102 bilder, Sthlm, 1942, 13 kr.

Vi leva i jubileernas tidevarv, och det skulle ha
varit mycket olikt vår verksamme vän Richard
Smedberg, om han icke begagnat Flottledsförbundets
40-årsjubileum till ett paradnummer av förbundets
årsskrift. Det är nu heller icke tu tal om att han
lyckats i sitt uppsåt.

Skriften inledes med den hyllningskör, som sjöng
förbundets lov i alla tonarter, man kan tycka ibland

i högstämdaste laget, vid årsfesten. Men man finner

sig så gärna häri, då det är de finska hyllningarna,
framförda av herrar Koskenmaa, Oksala och Hällfors,
som fått hedersplatserna.

Detta är för den minnesgode läsaren icke en enstaka
företeelse i årets bok. Fastmer har det finsk-svenska
brödraskap mellan flottningsfolket, som här fått nya

184

22 aug. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free