- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
186

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

olika slags körbaneanläggningar å gator och vägar
ävensom åtskilliga uppgifter betr förekommande
gångbanebeläggningar samt specificerade årskostnader
för gatu- och vägväsendet i de olika samhällena.

Renhållningsstatistiken slutligen innehåller
upplysningar ang driftsformen i de olika städerna och
samhällena, vilka slag av renhållningsarbeten som
förekomma, vissa uppgifter betr personalstyrka och
fordonspark, ekonomiska uppgifter av olika slag samt
dessutom specificerade uppgifter betr
avträdesrenhåll-ning, sophämtning och gaturenhållning.

Publikationen synes vara av stort värde icke blott
för alla kommunalteknici och kommunalmän utan
även för konsulterande ingeniörer och affärsmän
m. fi., som i ena eller andra avseendet ha att göra
med de i rask utveckling varande kommunala verken.
Man har anledning vara Kommunaltekniska föreningen
tacksam för det arbete och de kostnader, som
nedläggas på denna årligen utkommande statistik. Den
erhålles enklast genom beställning hos föreningens
sekreterare, Stadshuset, Stockholm. Georg Hentz

Betongtekniska anvisningar nr 5, E-cementbetong,

av statens industrikommission, Betongtekniska byrån,
24 X 16,5 cm, 18 s, 4 bilder, Seelig & Co, Sthlm 1941,
1,25 kronor.

Bestämmelserna, som äro av provisorisk natur i
avvaktan på resultaten av de undersökningar som pågå
i hithörande frågor, utgöra huvudsakligen ett
komplement till de statliga cement- och betongbestämmelserna
av år 19 34. Sålunda meddelas de regler som skola
till-lämpas vid beräkning av tillåten påkänning å
E-cementbetong. Härvid har den skillnaden införts i
förhållande till 1934 års bestämmelser att storleken av
den tillåtna påkänningen, utom av konstaterade
kub-hållfastheter, gjorts beroende av den omsorg med
vilken betonggjutningen utföres. Betongprodukterna
uppdelas sålunda i tre klasser efter graden av
noggrannhet och kontroll vid betongarbetets utförande och en
högre tillåten påkänning får utnyttjas ifråga om
betong, som framställes under bättre kontroll. Den
första klassen avser betong utförd av material
proportionerade efter vikt och under ledning av särskilda,
kvalificerade betongkontrollanter, som uteslutande ägna
sig åt betongkontrollen. Den andra klassen avser
betong utförd under samma stränga kontroll, men av
material proportionerade efter volym. Den tredje
klassen åter avser övriga betongarbeten utförda under s k
normal kontroll. Minimicementhalten för
E-cementbetong föreskrives i de fall magrare blandningar
användes något högre (25 à 50 kg/m3) än i det fall
normalt cement användes. Med hänsyn till risken för
krympsprickor rekommenderas, liksom för A-cement,
en maximal cementhalt av 400 kg/m3. Anvisningen
lämnar vidare allmänna råd beträffande
E-cementbetong, vilka råd, liksom reglerna för beräkning av
tillåten påkänning, syfta till cementbesparing och bästa
utnyttjande av tillgängliga material. Bl a kan
härvidlag nämnas påpekandet av den kvalitetsförbättring och
cementbesparing som vinnes genom användande av
största möjliga maximistorlek på stenmaterialet,
liksom de fördelar som stå att vinna genom
användandet av singel istället för makadam, särskilt skärvig
sådan. Anvisningen avslutas med ett antal tabeller
över erforderliga kubhållfastheter och tillåtna
tryck-påkänningar för E-cementbetong av olika klasser med
angivande av lämpliga blandningsproportioner.
Kubhållfastheten för E-cementbetong jämföres i
diagramform med motsvarande för A-cementbetong, varefter
följer proportioneringsdiagram för E-cementbetong
med användande av såväl singel som makadam av
varierande maximal stenstorlek och kornform.

Tage Olrog

Regler för utförelse av arbeider i armert betong,

NS 427, av Den norske ingeniörforening, 21,5 X 15,5 cm,
83 s, 25 bilder, Oslo 1939, 4,50 n kr.

En nära motsvarighet till våra "Statliga cement- ocli
betongbestämmelser av år 1934". Betong klassificeras
efter minsta tillåtna 28-dygnshållfasthet i kvalitet A—D.
Vid motsvarande blandningsförhållanden äro de norska
hållfasthetskraven lägre än de svenska, särskilt för
ce-mentrikare blandningar. För tillredningen av
betongblandningen finnas bestämmelser om största tillåtna
vattencementtal för olika kvaliteter. Om betongen för sin
gjutbarhet i vissa fall skulle kräva mera vatten än som
angivits i bestämmelserna, får vattenmängden ej ökas
utan att motsvarande kvantitet cement tillsättes. De
tillåtna påkänningarna äro tämligen lika de svenska.
Vid beräkning av statiskt obestämda kvantiteter skall
]ib för de högre betongkvaliteterna A och B sättas till
240 000 kg/cm2 och ,för de lägre klasserna C och D till
180 000 kg/cm2. Avsnittet om statiska beräkningar är
ganska omfattande och upptar bl a även beräkning av
"fribärande väggar", dvs tunna balkar med större höjd
än 0,45 gånger spännvidden. Då boken omspänner det
mesta av praktisk betongkunskap, är den säkerligen av
stort värde för den norska byggnadsindustrien.

Arne Montén

Cementrörs Vandtäthet, av prof. E. Suenson, 25 X 17
cm, 76 s, 20 tab, 54 bilder, Ingeniörvidenskabelige
Skrifter B nr 3 av Dansk Ingeniörforening, Köpenhamn
1930, 2,50 d kr.

Efter tillkomsten av Dansk Ingeniörforenings
normer för cementvaror år 19 26, blev en orientering med
hänsyn till de faktorer, som inverka på cementrörs
vattentäthet, önskvärd. En serie försök utfördes för
den skull på byggnadstekniska laboratoriet vid
Danmarks tekniska högskola i Köpenhamn. Föreliggande
arbete, ingående i serien "Ingeniörvidenskabelige
Skrifter", utgör en redogörelse för gången och resultaten av
dessa försök.

Försöken, som varit både omfattande och långvariga
(provtryckningar med 3% års tidsutsträckning
omnämnas) ha utförts med ett stort antal cementrör, alla med
dimensionerna: längd 9 cm, yttre diameter 5 cm och
godstjocklek 1 cm. Dessutom ha jämförande försök
gjorts med ett mindre antal lerrör med samma
dimensioner.

I korthet redogöres först för cementrörens gjutning,
gjutmaterialiernas blandningsförhållanden, de olika
sätt, i vatten eller i fuktig luft, på vilka rören
förvarades före provningarna samt för
volymviktsbestäm-ningen. Anmärkningsvärt är, beträffande
gjutmate-rialierna, att ingenting nämnes om sandens
korngrade-ring. Denna torde oavsett cementhalt, stampningsgrad
och vattencementtal ha en viss betydelse för
cementrörens volymvikt och därmed deras täthet.

Härefter följer redogörelse för försök och
försöksresultat samt diskussion av desamma med ett stort antal
förtydligande kurvor och fotografier. Rören utsattes
för invändigt vattentryck (med vattenledningsvatten)
av upp till 200 cm höjd. De visade sig i fråga om sin
ursprungliga täthet besitta normala betongegenskaper,
dvs tätheten ökade med cementhalten och
stampningsgraden och med vattencementtalet till viss gräns. Man
uppmärksammar här konstaterandet av de
vattenlagrade rörens absoluta överlägsenhet framför de i fuktig
luft lagrade. Sålunda visade sig vattenlagrade rör
många gånger tätare än luftlagrade
vattenglasinvpregne-rade rör med i övrigt samma förutsättningar, en
påminnelse om betydelsen av eftervattning på nygjutna
vattenbehållare av olika slag.

Den röda tråden i framställningen är emellertid
rörens självtätning. Alla rör utsatta för vattentryck
undergå en självtätning, som förlöper olika beroende på

186

22 aug. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free