- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
187

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

rörens cementbalt, stampningsgrad, vattencementtal,
förvaringssätt, vattentryckets storlek samt
beskaffenheten av det vàtten, varmed provtryckningen utföres.
Undersökningar utfördes dels över strömstyrkans
variation med tiden för olika rör och dels såsom
tryckvariationsförsök, dvs med ökning och minskning av
tryckhöjden. Utdrivningen av luften ur rörväggens
porer gör sig omedelbart gällande men motverkas lika
omedelbart av cementens svällning. Rörets
beskaffenhet i förut nämnda avseenden avgör därvid, om
strömstyrkan från början blir fallande, eller om
luftutdriv-ningen överväger så mycket att strömstyrkan till en
början ökar. För rör gjutna med mager betong blir
detta senare fallet. När luften efter en tid utdrivits
visar sig strömstyrkan vid konstant tryckhöjd i
samtliga fall avtagande, dvs en självtätning äger rum.
Självtätningen förorsakas icke enbart av cementens
svällning, ej heller i påvisbar grad genom upplösning
och avlagring av cementens kalk. Detta bevisas av att
lerrör som provtryckas, undergå en liknande
självtätning. Den mer eller mindre fullständiga självtätningen
torde i övervägande grad förorsakas av i
provtryck-ningsvattnet befintliga partiklar, dvs genom rörets
filterverkan. Genom försök med olika slags vatten visas
att det är organiska företeelser, som åstadkomma
självtätningen, och att dessa organiska företeelser
härstamma från luften och icke från vattnet. Organismerna
äro bakterier av olika slag såsom streptococcer,
sta-phylococcer m. fi. Som bevis för att bakterierna
härstamma från luften och såsom betecknande för deras
inflytande på rörens självtätning omnämnes, att
försöken till en början utfördes i en kall källarlokal med
för bakteriefloran ogynnsam luft, men att de sedan
flyttades över till en soligare och varmare och för
bakterier betydligt trivsammare lokal. Rörens
självtätning försiggick här märkbart snabbare, och
bakteriernas tillväxt i antal kunde konstateras. Beträffande
oorganiska partfklar i vattnet sägs, att dessa antagligen
spela roll endast vid mycket långvariga försök.

Försök gjordes även med andra vätskor än
vattenledningsvatten. Sålunda användes destillerat vatten,
kolsyrehaltigt vatten, bensin, metylalkohol m. fi. Det
kolsyrehaltiga vattnet verkade starkt upplösande på
cementrören. De övriga vätskorna verkade av olika
anledningar tätande.

Skriften avslutas med en kort sammanfattning av
försöksresultaten, något som vid dylika redogörelser
för en mängd försök är synnerligen välbehövligt, om
läsaren skall kunna få en något sånär klar överblick
över det hela.

Betongforskningen har ju gått åtskilligt framåt
under de elva år, som förflutit, sedan denna
undersökning av cementrörs vattentäthet slutfördes.
Försöksresultaten ge trots detta många goda impulser för
handhavande av vattentät betong i allmänhet, och
särskilt ge de belägg för vilken utomordentlig hjälpfaktor
man har i självtätningen hos för vattentryck utsatt
betong.

Lars Rönström

Tsin pu tie lu, av Orvar Karlbeck, 26 X 17,5 cm,
194 s„ 33 foton, Svanbäcks, Sthlm 1938, 9 kr.

En av våra bästa kamrater, tillika hög ämbetsman,
brukade på tal om den nya verksamheten skämtsamt
förklara, att han var en "urspårad" ingenjör. Vi veta
emellertid, att han alltid hävdade yrket med den äran.

Förf. till denna bok hör nog också till den
förnämliga gruppen "urspårade" ingenjörer. Det är
intressant att följa hans utveckling från civilingenjör till
kännare av gammal kinesisk konst, där han nu
intager en förgrundsplats i vårt land.

Karlbeck skildrar sina upplevelser som
avdelningsingenjör 1908—2 7 vid Tientsin Pukov Railway

(södra sektionen = Tsin Pu Tie Lu). Och det vai
sannerligen inga normala förhållanden: ett ojämnt
arbetarmaterial, revolutioner och inbördeskrig,
ohederlighet på nästan alla håll, ett pressande klimat,
naturkatastrofer och stor ensamhet m. m.

Förf. var med från första början av banans
byggande och sedermera vid trafiken under de mest
vanskliga förhållanden. Bristen på kunnigt folk
gjorde, att ingenjören i chefsställning fick syssla ej
blott med arbetsledning utan även med konstruktioner,
renritning och bokföring osv. Den usla hygienen och
läkarnas fåtalighet tvingade även till fusk i
esku-lapens yrke.

Vi erinra oss, huru bekymmersam linjesträckningen
kan vara hos oss med hänsyn till alla privatintressen.
I Kina tillkomma dessutom religiösa fördomar, vilka
kräva krokig stakning, på det att de onda andarnas
framfart över raksträckor skall undvikas.

Materialstölderna äro ett bedrövligt kapitel i Kina
och påminna om de dumma förmodandena om dylika
i Sveriges riksdag på 1850-talet, då baksträvarna
försökte hindra järnvägsbyggandet, därmed förlängande
vårt folks fattigdomstid.

Vad den kinesiske rallaren angår, växlar typen
otroligt från den största lättja till flit. De voro styva
i jordarbeten, skenläggning och nitning, men i
betonggjutning, särskilt, armerad, voro de bortkomna. Trots
att de byggt tegelhus sedan urminnes tid, voro de
okunniga även på detta område. Murbruket bestod
vanligen av kalk och lera, som gjordes till en välling,
helt enkelt hälld ned bland vertikalfogarna.

övergå vi till fritidens förströelser, finna vi den
bildade kinesens umgängesliv stå på en vida högre
ståndpunkt än det urtråkiga svenska middagsätandet.

Förf:s språk är trevligt. Man har en behaglig
förnimmelse av att sitta i en hemtrevlig vrå med honom
småpratande om minnena, som röra sig om natur,
djur, människor och händelser av det mest rafflande
slag. Så t. e. har Karlbeck kommit i beröring med
ryska soldater, och det har något att säga oss svenskar
just nu. En detalj må påpekas. Förf. förkastar
konsekvent bokstaven "c" i "rekognoscera", något som
även utmärker svensk militärlitteratur. Månne icke
tiden är inne för en dylik reform i tekniskt tryck?

Bildmaterialet är utsökt och har en konstnärlig
prägel.

Om referenten skulle sluta med ett försök att vara
objektivt elak, låter det sålunda.

Först var det bokens titel, som ej säger oss något
och därför saknar slagkraft = försäljningsvärde. Och
så det engelska måttsystemet, vilket en svensk läsare
med rätta finner olämpligt. Slutligen frånvaron av
kartskiss, som ger liv åt de 80 ortsnamnen m. m.

Förf. har sannerligen "ej förlorat sitt ansikte" med
denna bok. Han är välkommen åter.

R 8

Arkitektur och demokrati av stadsplanechef Uno
åhrén, 19 X 13 cm, 42 s, Koop förb förl, Sthlm 1942,
1 kr.

Av innehållet framgår att bokens titel snarare bort
vara "byggnadskonst och folkvälde", det sista ordet
möjligen ersatt med "mänsklighet". Förf anser 1930
vara genombrottsåret för en sund bostads- och
stadsbebyggelseform med nämnda års utställning som ett
påtagligt bevis därför. Men han hävdar tillika, att vi
i viss mån ej fullföljt planerna inom
"ingenjörsromantiken", vilket innebär en fara för vårt folk. Ty vi äro
väl numera ganska övertygade om att sundare
bostäder till lägre hyror är den väsentliga förutsättningen
för att försena eller i bästa fall hindra Sveriges
avfolkning.

22 aug. 1942

187

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:39 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942v/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free