Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 jan. 1943 - Metoder för snabbreglering i kraft- och industrianläggningar, av Aage Garde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Motorn står då och "tickar" fram och tillbaka och
håller borstarna i ständig rörelse, pendlande omkring
sitt rätta medelvärde, och just denna tickning, som
övervinner vilofriktionen, möjliggör en synnerligen
exakt reglering. Emellertid har metoden också sina
nackdelar. Dels medför den en relativt stor
kontaktbelastning för regulatorn, dels får man på grund av
den lilla motorns tröghetsmoment en viss fördröjning
i regleringsorderns utförande, och dels får man på
grund av motorns spårtoner i momentkurvan i vissa
lägen olika moment i båda riktningarna, så att
motorns tickning icke blir fullt symmetrisk även då
regulatorns kontakter ge exakt lika långa slut- och
bryttider. Denna sista nackdel blir dock endast av
betydelse då fordringarna på regleringsnoggrannheten
äro mycket höga, såsom fallet är vid t.ex.
sektions-drivna pappersmaskiner. Men då måste man tillgripa
andra medel.
Ett synnerligen lämpligt organ för samarbete med
regulatorn är den hydrauliska servomotorn, där en
kolv i en cylinder styres av en liten lättrörlig ventil,
som i sin tur manövreras från regulatorns kontakter.
Ventilens konstruktion visas på fig. 12, det är en
vanlig vridventil med fyra kanaler och en vridbar
"fena" i mitten. Fenan vrides av en liten spole i en
permanent magnet, som på någon hundradels sekund
slår över från ena till andra ytterläget i takt med
regulatorns kontaktgivningar. Då oljan är ett nästan
inkompressibelt medium och då kolven i servomotorn
endast rör sig med relativt låg hastighet, blir
resultatet att kolven rör sig med konstant hastighet fram
eller tillbaka enligt regulatorns order med en ytterst
ringa tidsfördröjning. Vi ha faktiskt här den ideella
slaven för ett omedelbart och exakt verkställande av
regulatorns order, för vad hjälper det om man har
en intelligent regulator, som talar om exakt hur en
reglering skall utföras, om icke dess order bli lika
exakt utförda?
Detta hydrauliska manöverdon har kommit till
användning i flera fall, då regulatorns order skola
verkställas på mekanisk väg, sålunda vid
varvtalsreglering av kommutatormaskiner för
pappersmaskiner med sektionsdrift, där kolven medelst en
kuggstång vrider borstbryggan, för turbinreglering, där
regleringsventilen manövreras av kolvstången, och
vid lägesreglering av tröga massor, där
manöverarmen hos en hydraulisk växel förställes på detta sätt.
Ifall pumpen för manöverdonet är av
"kontantströms-typ" (t ex. en Imo-pump) blir kolvens gånghastighet
åt ena och andra hållet praktiskt taget konstant
oberoende av belastningen, vilket är av betydelse för att
öeri/omo/or
Fig. 12. Hydrauliskt manöverdon med ventilrelä.
Fig. 13. Spänningsreglering med snabbmatare.
en viss regulatororder under alla förhållanden utföres
på exakt samma sätt.
Det återförande organet
Det återförande organet, vilket som redan nämnts
sköter om att regulatorn avbryter sitt
regleringsförlopp i tid, så att överreglering och pendling
undvikas, arbetar på olika sätt, beroende på vad som
skall regleras, och därför behandla vi det nog bäst i
samband med några exempel på olika regleringsfall.
Fig. 13 visar schematiskt kopplingen för en vanlig
spänningsreglering av en växelströmsgenerator. Vi
se att i kännande kretsen har införts ett motstånd
och en reaktans, som genomflytes av en ström
proportionell mot och i fas med generatorströmmen.
Genom avpassning av dennas storlek kan man bringa
regulatorn att hålla spänningen konstant i en
avlägsen punkt i nätet, till vilken spänningsfallet är
proportionellt mot tillsatsspänningen över denna
impedans. Vidare kan generatorn kompounderas för
arbete med lämplig reaktiv effekt vid parallellkörning
med andra generatorer. Här ha vi mataren, och i
serie med dess fältkrets är inkopplad en
"snabbmatare", som vi kalla den, dvs. en liten tillsatsmatare,
vilkens fältström omkastas av regulatorns kontakter
och som sålunda i matarens fältkrets inför en
konstant spänning, vilkens riktning bestämmes av
regulatorn. Diagrammet härunder visar matarens
magne-tiseringskurva. Fältkretsmotståndet är avpassat så,
att motståndslinjen sammanfaller med
karakteristikens raka del. En inkoppling av
snabbmatarespän-ningen åt ena eller andra hållet förskjuter då
motståndslinjen uppåt eller nedåt och medför att
magne-tiseringsströmmen och därmed matarespänningen
stiger eller faller med konstant hastighet, proportionell
mot avståndet mellan karakteristiken och
motståndslinjen. Vi ha nämligen
L
m dt ~ >m
där Lm är induktansen i matarens fält. Då regula-
30 jan. 1943
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
