Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Tryckeriindustrien och dess tekniska utveckling från hantverket, av Gösta Smith
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tydliga typografiska instruktioner. I stället för
att som tidigare låta varje sättare komponera
satsens utseende själv, uppgöras numera med
fördel detaljerade skisser av varje sida eller annons
med angivande av stilsorter och eventuella bilders
placering. Samtidigt som arbetet går fortare,
eftersom sättaren endast har att följa ett schema,
blir man mindre beroende av hans individuella
skicklighet och smak. En god, konstnärlig
arbetsledare kan med lätthet sätta sin prägel på
hela produktionen i sätteriet.
Även i ett annat avseende har sättmaskinen
rationaliserat sätteridriften. Vid handsättning
avläggas efter tryckningen stiltyperna åter i kasten,
vilket är ett tidskrävande arbete. Vid
ackordsarbete av detta slag beräknas en tredjedel av tiden
för själva sättningen åtgå för avläggning. Detta
improduktiva arbete bortfaller nästan helt genom
att sättmaskinerna ständigt producera nygjuten
stil, som efter tryckningen omsmältes till tackor
av lämplig storlek för automatisk inmatning i
sättmaskinernas smältgrytor.
Genom sättmaskinernas tillkomst har
stilgjutning som egen näringsgren förlorat en stor del
av sin betydelse. Den mesta handstilen har
alltid importerats från utlandet, men även i vårt
land har funnits ett flertal stilgjuterier. Numera
återstå endast två, och dessa ha fått ett något
begränsat verksamhetsfält, då även stil för
handsats ofta framställes på Monotvpemaskinerna av
tryckerierna själva.
Ovanstående synpunkter gälla i stort sett lika
för ett civiltryckeri och ett tidningstryckeri.
Betraktar man däremot pressutrustningen, blir
skillnaden desto större.
Boktryck
Vid ett boktryckeri skiljer man mellan två olika
maskintyper, snällpressar och digelpressar, fig. 5
och 6. Vid de förstnämnda överföres trycket på
papperet genom att detta lägges kring en
järn-cylinder, som rullar över den plana tryckformen.
Vid digelpressarna placeras papperet däremot på
Fig: i. Detaljer av en Monotypeskrivmaskin, på vilken
sättning utföres genom hålperforering på en fortlöpande
remsa, som sedan insättes i den särskilda gjutmaskinen.
Genom olika hålkombinationer sker inställning av
respektive typers matriser vid gjutningen.
en plan yta, som tryckes mot formen. Första
snällpressen konstruerades i Tyskland under förra
delen av 1800-talet men har sedan dess
successivt fulländats för att kunna fylla ständigt ökade
krav på högre tryckhastighet och precision. De
ledande länderna för tillverkning av snällpressar
äro Tyskland och Förenta Staterna.
Maskintyperna ha delvis utvecklats efter något olika
principer i de båda länderna. I Tyskland ha de flesta
snällpressarna tillverkats med s.k.
stoppcylinder-konstruktion, innebärande att tryckcylindern
stannar vid iläggning av varje tryckark. De
amerikanska maskinerna äro i allmänhet s.k.
tvåturs-maskiner, fig. 7, där tryckcylindern roterar utan
avbrott och tar emot ett tryckark vart annat varv.
Fig. 5. Mindre digelpressar med
handiläggning användas
fortfarande för accidenstryck i
smdupplagor. De betjänas ofta
av kvinnlig arbetskraft.
30 jan. 1943
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
