- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
50

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Tekniska detaljer på moderna tidningspressar, av Bruno Alm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Tekniska detaljer
på moderna tidningspressar

INGENJÖR BRUNO ALM, LSTF, STOCKHOLM

Den första tryckpressen med en roterande
cylinder konstruerades 1811 av tysken Friedrich
Koenig i England. Redan 1814 hade den stora
engelska tidningen Times köpt tvenne
Koenig-pressar och därigenom höjt sin produktion från
150 till 500 färdiga tidningar per timme. Detta
slags tryckpressar användas numera endast för
boktryck och har givetvis utvecklats och
fullkomnats i hög grad. För tidningstryck äro de
emellertid ej tillräckliga. Tryckmediet är plant
och har en fram- och återgående rörelse, och den
högsta hastighet man kan uppnå med en sådan
press är ca 5 000 tryck/h. År 1865 byggdes den
första rotationspressen för tidningar av en
amerikan, William Bullock från Philadelphia, men
redan 1850 hade engelsmannen T Nelson från
Edinburgh byggt en modell av en av honom
uppfunnen stereotypirotation. Denna modell visades
på utställningen i London 1851, och man kan nog
anse denna konstruktion, ehuru endast i modell,
vara det första steget mot våra moderna
tidnings-tryckpressar.

På 1870-talet byggde ett flertal verkstäder i
England, Frankrike, USA och Tyskland
rotationstryckpressar, och särskilt i USA utvecklades de
av firman H Hoe & Company. Dessa första
rota-tionspressar tryckte högst 4 till 8 sidor med en
hastighet av 4 000 à 5 000 tidningar/h, men redan
1914 var man uppe i 18 000 cylindervarv/h, vilket
vid dubbelproduktion giver 36 000 tidningar/h
med 64 sidor och mera. Numera bygger man
tidningspressar för 30 000 cylindervarv/h och även
mera och med en pappershastighet genom pressen
av 10 m/s. För dessa stora hastigheter fordras,
att pressarna äro konstruerade efter vetenskapliga
principer och byggda med största precision.

Det är tydligt, att de tidigare
konstruktionsprinciperna i många fall ha måst revideras och att
nya vägar ha fått sökas för att den i och för sig
tämligen sköra pappersbanan skall kunna
tryckas, skäras och falsas ihop till färdiga tidnings-



Tryckverkf Tryckvert<2

Fi(j. i. Schematisk bild av tidningstryckpress med
rull-stjärnor.

DK 655.002.5

exemplar, allt medan den rusar genom maskinen
med en hastighet av 600 m/min.

Förr var det vanligt att man byggde pressarna
efter den lokal de skulle ställas upp i.
Pappersrullarna blevo placerade i maskinens båda ändar
och tämligen långa pappersbanor genom pressen
blevo följden. Numera byggas pressarna som
aggregatmaskiner, hopsatta av enheter eller
tryckverk för 16 sidor. Dessa enheter trycka 8 sidor
på var sida av pappersbanan. I regel göras
pressarna dubbelbreda, dvs. pappersbanans bredd är
fyra gånger den tryckta tidningssidans bredd.
Under varje tryckverk eller enhet om 16 sidor
placerar man pappersrullar, vanligtvis i
trear-made rullstjärnor, som rotera kring ett centrum.
Så snart en rulle är avverkad, vrides
rull-stjärnan medelst motorkraft 120 grader och en
ny rulle skarvas på pappersbanan. På den
tomma rullens plats sättes under maskinens gång
en ny pappersrulle in. Genom att ordna
pappersrullen rakt under tryckenheten erhåller man kort
pappersbana. Man komponerar således pressen
av det antal enheter man önskar och placerar
mellan dessa falsapparater, i vilka tidningarnas
hopsamling, vikning (falsning) och avskärning
sker. Tryckverken innehålla plattcylindrar, som
uppbära tryckmediet (stereotypiplattorna) och
tryckcylindrar, mot vilka tryckningen sker och
som äro beklädda med dukar av gummi, kork etc.
Vidare finnas tvenne färgverk, vilka skola
distribuera färgen över tryckplattorna.

Lagring

Vid de hos oss vanliga sjuspaltiga
tidningsformaten väger en tryckplatta ca 25 kg. Då varje
plattcylinder uppbär åtta sådana och då man vid
högsta varvtal fordrar ett exakt tryckresultat,
måste stora fordringar ställas på såväl
plattcylindrarna som deras lagringar i maskinstativet.
Man ansåg tidigare, att en tillfredsställande
lagerkonstruktion ej kunde ernås på annat sätt än
genom användande av glidlager, då otaliga försök
med kullager ej givit godtagbara resultat, men
man har på senare år begagnat rullager av
olika typer, varmed goda resultat uppnåtts. Den
svenska rullagerfabrikantens konstruktioner
användas av flera av de förnämsta tillverkarna
av tidningstryckpressar. De fordringar man
ställer på ett sådant lager äro, att det skall vara
självinställande, tåla stora belastningar vid höga
varvtal och de stötar, som uppkomma av
tryckplattorna, vara radiellt justerbart och dessutom
besitta alla andra goda egenskaper en
lagerkonstruktion bör ha. Även för lagring av de olika

50

30 jan. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free