- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
60

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Provningsresultat och drifterfarenheter från stereotypgjutverk. Jämförelse mellan gaseldning och elektrisk uppvärmning, av Archim Skjöldebrand - Offset-och djuptryckspressar, av Karl J Bergström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskri ft

Belastningen hölls ungefär som vid provet med
gasgrytan, och verkningsgraden under de 4 h
var 64 %.

Åtgärder för god eldningsekonomi

Dessa prov på en verkningsgrad säga dock icke
allt om ekonomien i dess helhet. Det är icke under
gjutperioderna, som den största
energiförbrukningen äger rum, därtill äro de för korta, utan
det är under de långa varmhållningsperioderna
däremellan. En god isolering blir därför
avgörande för ekonomien. Gaseldningen med sin
avgasförlust även vid eldning med sparbrännaren,
blir här mycket oekonomisk. Om det elektriska
gjutverkets hela ugnsdel kan isoleras så som den
här beskrivna ugnen, där den är som bäst isolerad,
och åtgärder vidtas för att nedbringa
värmeavgivningen från locket samt spjället från huven
hålles stängt mellan gjutningarna, tror jag att
varmhållningseffekten kan nedbringas till 5 kW.

Jämförande kostnadskalkyl

Under två månaders normal drift har den
elektriska energiförbrukningen och gasförbrukningen
uppmätts vid två gjutverk samtidigt som antalet
gjutna plattor noterats. Siffrorna blevo:

elektriska gjutverket .......... 20 270 kWh

3 430 plattor

gaseldade gjutverket .......... 6 789 m3

3 224 plattor

strömkostnad ................................466 kr.

gaskostnad ....................................827 kr.

räknat per gjuten platta:

strömkostnad ............................13,6 öre

gaskostnad ................................25,6 öre

Kan genom bättre isolering
varmhållningseffekten nedbringas till 5 kW blir strömkostnaden
per platta endast 8,7 öre.

Per år bli ström- resp. gaskostnaderna:
a. med priserna vid tiden för elektrifieringen:

strömkostnad (2,3 öre/kWh) ...... 2 800 kr.

(vid god isolering 1 800 kr.)
gaskostnad (12,2 öre/m3) ......... 5 000 kr.

b. med priserna i jan. 1943:
strömkostnad (2,4 öre/kWh) ...... 2 920 kr.

(vid god isolering 1 900 kr.)
gaskostnad (9,1 öre/m3) .......... 3 730 kr.

c. med förkrigspriser:

strömkostnad (1,5 öre/kWh) ...... 1 830 kr.

(vid god isolering 1 200 kr.)
gaskostnad (5,2 öre/m3) .......... 2 140 kr.

Elektrifieringen amorterar sig alltså ganska
snabbt med de ström- och gaspriser, som gällde
vid tiden för försöken, och inte ens vid fredspriser
blir den oekonomisk. Elektrifierar man helt och
blir tvungen att räkna med maximal effektavgift
ställa sig siffrorna naturligtvis något
ogynnsammare för det elektriska alternativet.

Offset- och djuptryckspressar

CIVILINGENJÖR KARL J BERGSTRÖM, LSTF, STOCKHOLM

Inom de relativt nya offset- och
djuptrycks-metoderna har utvecklingen gått snabbare än
inom den äldsta tryckmetoden, boktrycket. Båda
de nya metoderna datera sig från detta sekel.
Offsetmetoden kom först i bruk i Amerika och
infördes i Sverige omkring år 1910. Djuptrycket
uppstod i Tyskland och infördes i Sverige år 1914.

Den snabbt ökade användningen av såväl offset
som djuptryck har sin grund i bildens ökade
användning inom framförallt reklam- och
tidskriftstryck. Offset lämpar sig speciellt för
flerfärgs-tryck och ställer dessutom betydligt lägre krav
på papperets kvalitet än boktrycket. Djuptrycket
karakteriseras av att halvtonsbilder för ögat verka
kontinuerliga som fotografier, emedan de olika
rasterpunkterna få suddiga konturer.

Offsetpressar

Offsetpressarnas tryckhastighet har stegrats
kraftigt under senare år, och arkmaskiner för
offset arbeta med väsentligt högre hastigheter än
motsvarande boktryckspressar. Detta har varit

60

DK 655.002.5

möjligt då de sakna fram- och återgående delar
och tryckningen sker enligt rotationsprincipen.
De modernaste offsetpressarna arbeta med upp
till 7 000 ark/h.

Det som möjliggjort den ökade
tryckhastigheten är i första hand förbättringar i
pappers-förningen genom maskinen.

Iläggningsapparater av den ursprungliga typen,
där arken frammatades ett i sänder, kunde ej
prestera mer än högst 3 500 ark/h, i varje fall icke
vid större pappersformat. Vid de s.k.
strömmat-ningsapparaterna, fig. 1, kunde man öka
hastigheten avsevärt. Iläggaren frammatar därvid arken
från pappersstapeln på så sätt, att det
efterföljande arket delvis täcker det närmast föregående.
Arken binda därvid varandra och få ingen
benägenhet att förskjuta sig i förhållande till varandra.
Framförallt vinner man emellertid att arken
kunna röra sig långsamt på iläggningsbordet,
varigenom deras rörelse kan kontrolleras på ett helt
annat sätt än tidigare. Många offsetpressar äro
utrustade med strömmatare av de svenska fabri-

30 jan. 1943 60

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free