- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
65

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Tryckfärger. En översikt över utvecklingen före och under kriget, av Carl-Herbert Jacobson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskri ft

utveckling. Det är framför allt de syntetiska
konsthartserna, som givit färgfabrikanterna
möjlighet att framställa nya och bättre färger. Även
den rent teoretiska kemien, struktur- och
yt-kemien, har givit många impulser till
förbättringar av färgerna, speciellt i frågor, som beröra
färgernas konsistens under olika förhållanden såväl
på färgvalsarna som på papperet i
tryckögonblicket. Även frågan om framställning av icke
smetande färger berör samma problem.

Boktryck

Strävandena inom boktrycket att höja
tryckhastigheten har för färgernas del haft till resul
tat, att större torkhastighet måste uppnås.

Genom val av lämpliga konsthartser i
kombination med torkande oljor och genom användande
av effektivare torkämnen har man kommit
ganska långt i detta avseende. En annan följd av
den ökade tryckhastigheten är, att man måste an
vända tunnare färgskikt, vilket i sin tur har gjort
att tryckfärgerna numera tillverkas med betydligt
högre färgstyrka än tidigare. Om man jämför
recepten i dag med dem för ca 15 år sedan
framstår den avsevärda skillnaden i färgstyrkan klart.

Stora framsteg ha även uppnåtts i fråga om
färger för flerfärgstryck. Genom val av lämpliga
bindemedel kunna de olika nyanserna tryckas på
varandra utan att någon risk uppkommer, att de
olika skikten skola inverka menligt på varandra.

Ett principiellt nytt sätt att undvika smetning
har framkommit. Förfarandet består i att arket
omedelbart efter tryckning passerar en
uppvärmd stålvals på samma sätt som i en
djup-tryckspress. Färgens bindemedel består av ett
syntetiskt konstharts, löst i ett lämpligt
lösningsmedel av typen "white spirit" men bestående av
en speciell fraktion med mycket trångt
destilla-tionsområde och låg avdunstningshastighet vid
temperaturer under kokpunkten. När arket
passerar den uppvärmda valsen avdunstar
lösningsmedlet, varvid trycket omedelbart blir tillräck
ligt torrt för att helt eliminera risken för
smetning. Detta är ett fall, då tryckfärgen
utexperimenterades först, varefter lämpliga pressar
framställdes, i första hand givetvis genom ombyggnad
av gamla pressar. Detta förfarande, som så vitt
det är mig bekant, först tillämpades vid The
Curtis Publishing Corp., Philadelphia, i samar-

Fig. 1. Tvdvalskvarn för rivning av tryckfärger.

Fig. 2. Gaseldad fernisskokare rymmande 600 I.

bete med den stora amerikanska
tryckfärgsfir-man F H Levey Inc., är förtjänt av större
beaktande.

Inom tidningstrycket har utvecklingen gått mot
ökade hastigheter, uppemot 60 000 ex. h. Färgen
måste här under bråkdelen av en sekund slå in i
papperet så, att smetning ej uppstår, men får å
andra sidan ej tränga så djupt in i papperet, att
s.k. genomslag uppkommer. Genom ingående
undersökningar av de lämpligaste typerna oljor
för tidningstryckfärg hade man åren före kriget
kommit ganska långt i detta avseende, speciellt
sedan ett visst samarbete inletts mellan
färgfabrikanter och tidningspappersbruken. Mycket
återstår här ännu att göra och det är endast att
beklaga, att den lovande utvecklingen före kriget
avbrutits, då färglaboratorierna numera fått andra
problem att brottas med (se nedan).

En intressant nyhet i fråga om framställning av
tidningstryckfärg utgör försöken med s.k. Solid
Inks. Dessa färger äro vid vanlig temperatur
fasta men värmas på pressen, så att de antaga
flytande konsistens. Omedelbart efter det färgen
överförts på papperet stelnar den emellertid och
kvarlämnar ett mycket vackert tryck med
synnerligen skarpa konturer. Även smetningen har
upphört att vara ett problem. Enligt en notis i
en facktidskrift för något år sedan lär denna färg
numera praktiskt användas vid den nystartade
new-yorktidningen P. M.

Under de sista åren har även kulört färg fått
betydligt ökad användning inom tidningstrycket,
speciellt under tiden före kriget, då i synnerhet
de stora stockholmstidningarnas söndagsbilagor
innehöllo stora fyrfärgstryck. Färgtekniskt sett
karakteriseras dessa färger av att färgstarka
pigment användas för att göra det möjligt att köra
med tunna färgskikt och därigenom minska
risken för smetning, som alltid är större vid kulört
än vid svart färg.

Djuptryck

Djuptrycket har som bekant under de sista
åren gått fram i hög grad. Detta gäller speciellt
rotationsmaskinerna för framställning av
veckotidningar o.d., som äro i stånd att köra med
hastigheter upp till 40 000 ex./h och därvid
framställa ett tryck, som kvalitativt ligger betydligt

30 jan. 1943

65

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free