Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Färg, färgfoto och färgtryck, av Ove Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Fig. 1. När synintrycket
sammansättes av reflekterat
ljus från mycket
närliggande ytor uppstår ad dit i v
färgblandning.
der dygnets olika timmar och under olika
väderleksförhållanden. T.o.m. i eldsljus uppfatta vi
papperet som vitt, trots att den artificiella
belysningen så gott som alltid ger ett starkt
orange-färgat sken. Först när vi få någon annan
jämförelsepunkt, exempelvis ett fluorescensrör med
"dagsljus"-liknande sken. kunna vi se, att de
vanliga glödlamporna närmast se ut som lysande
apelsiner, och att de vita pappersytor, som de
belysa, då äro allt annat än vita.
"Riktig" färgreproduktion
Vårt färgseende är alltså i hög grad relativt,
vilket är av stor betydelse även när det gäller att
åstadkomma färgreproduktioner i tryck. När
originalföremål av ett eller annat slag avbildas,
föreligger sällan möjlighet för åskadaren till
direkt jämförelse mellan originalet och avbilden.
Hans uppfattning om det "lyckade" i
reproduktionen inställer sig omedvetet efter vissa
fixpunk-ter. Dels det pappersvita (vilket mycket sällan
är rent vitt!), dels de minnesbilder han gjort sig
av i reproduktionen ingående föremål. Härav
följer också, att varje reproduktion kan bedömas
helt olika av olika åskådare allt efter deras
färgminne och deras undermedvetna värdering av de
föremålsfärger, som komma att ligga till grund
för uppfattningen av reproduktionen.
I den mån en reproduktion syftar till trogen
avbildning av naturföremål, kan man nog påstå,
att i de flesta fall en fullt riktig sådan är
utesluten. Större möjligheter föreligga naturligtvis, när
det gäller att återge målade tavlor och dylika
"original", som i sin tur kunna betraktas som
redan gjorda reproduktioner, vid vilka konstnären
fått överta reproducerandets svårigheter.
De flesta motiv vi kunna uppfatta med
synsinnet ge oss en blandning av lysfärger och
föremålsfärger. Under det att de förra kunna uppnå
obegränsad ljusstyrka, äro de senares ljushet
uppåt begränsad av förmågan till 100 % reflexion.
För en reproduktion på papper ligger gränsen
naturligtvis också vid det 100-procentigt vita
papperet. och lysfärgerna kunna därför inte återges med
den högre intensitet de ha i naturen. För att
åstadkomma en relativt sett något så när riktig
klarhetsgrad i reproduktionen måste därför
föremålsfärgerna återges mörkare, dvs. med större
svarthalt än vad de i verkligheten ha. Hela färgskalan
måste omändras, man måste så att säga översätta
naturens färger till reproduktionsfärger. Det är
detta arbete, som konstnären utför, när han målar
sina tavlor, och samma arbete utför fotografen
vid framställning av färgfotografier på papper
Men den skillnaden föreligger, att konstnären kan
arbeta med ett obegränsat antal färgämnen, under
det att färgfotografen och reproduktionsteknikern
får nöja sig med tre. Ty av ekonomiska och
tekniska skäl använder nutida färgfotoreproduktion
uteslutande trefärgsprincipen, dvs. den förut
omnämnda möjligheten att av endast tre delfärger
kunna tillblanda önskad färg. Även då en tryck-
Fig. 2. När ljus reflekteras
mot en yta, överdragen av
laserande färgskikt, uppstår
subtraktiv
färgblandning.
Fig. 3. Färgseparering i
specialkamera med successiv exponering
av delfärgerna.
grönfilter
blöfiltor
68
30 jan. 1943 68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
