Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Lagbundenhet i typografin, av Bror Zachrisson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Fig. 18. Mall för asymmetrisk titelsats.
sal till versal. Detta avstånd motsvarar ett
mellanslag av 20—25 %. För stora mellanslag bli i
löpande text ytterst irriterande. De trötta ögat ge
nom att avlägsna raderna alltför långt ifrån
varandra och utgöra en onödig affektation i
typografin.
Texten får inte vara för stor för sidan. I
allmänhet är man benägen att, om det är trångt
om utrymmet, välja en stor typgrad, men ta
bort mellanslaget mellan raderna. Detta är fel.
Bättre är att behålla ett normalt mellanslag och
gå ned en grad i storlek. Ett exempel på att små
grader äro fullt läsliga utgör tidningen
Konstvärlden, helt satt med nonpareille (6 p.) och petit
(8 p.). Man skall inte vara rädd för de mindre
graderna.
Funktionalismen medförde en del estetiska
regler, av vilka flera härrörde från kubismen. Så till
exempel uppstod modet att tänka i form av
"block". Satsen skulle te sig som ett ordentligt
och väl avgränsat block. Nu är detta ett mycket
farligt betraktelsesätt, ty det tar mera hänsyn till
hur texten ser ut på pappersytan, än hur den går
att läsa. En följd blev att indragen vid nytt
stycke blevo omoderna. De störde fyrkantens
enhetlighet och kommo följaktligen bort.
Indragen ha emellertid en viktig funktion. De
ånge med all önskvärd tydlighet och utan större
åthävor den nya avdelningens början. En
utgångsrad kan aldrig göra detta på ett för läsa-
Fig. 19. Den asymmetriska titelsatsen är inte ny. Här ett
exempel från 1912, som väl kunde ha gjorts i dr. Observera
den äldre formen av grotesktyper!
ren så bekvämt sätt som det i radens början
gjorda indraget. Enligt min uppfattning kan detta
dock hållas till en halv fyrkant i stället för den
vanliga fyrkanten. Indraget är f.n. åter taget till
nåder av utlandets främsta typografer.
Satsens utseende och lättlästhet beror till stor
del på den noggrannhet, varmed utslutningen
gjorts, dvs. hurusom mellanrummen mellan
orden utjämnats. Här gälla en del typografiska
regler, som alltid skola hålla streck. Man får inte
låta mellanrummen bli så stora att de bilda
"gator" eller vita linjer då man betraktar sidan på
avstånd. I allmänhet är alltför liten vård ägnad
själva satsen. Mellanrummen skulle väsentligt
kunna minskas i våra svenska böcker till förmån
för läslighet och pappersåtgång. Ett direkt oskick
Fig. 20. Vilken form är mest tilltalande? Helt säkert
den, vars första rad är bredare än den sista. Ett exempel
på ögats krav på "top-heaviness".
30 jan. 1943
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
