Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Lagbundenhet i typografin, av Bror Zachrisson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Fig. 21. Om rubriken
måste bestå av en kortare
övre och en längre undre
rad, kan man förbättra
dess utseende med att öka
storleken på den övre
raden. Detta får dock inte
ske på bekostnad av
enhetligheten, t.ex. i en bok.
är att sätta större mellanrum efter punkt än
mellan orden. Punkten själv består ett extra
mellanrum genom sin kägel. Och den stora
bokstaven som följer ger dessutom tydligt besked om
att nv mening kommer. Normalt mellanrum är
här önskvärt.
På tal om punkter, så använder man ju dem till
att skilja två meningar åt. Det är följaktligen
onödigt att använda punkt efter en ensam rubrik,
som genom typsort och placering med önskvärd
tydlighet skiljes från den övriga texten. Denna
princip har numera fastlagts av TNG.
I detta sammanhang kan det vara på sin plats
att nämna några ord om marginalrubriker. Dessa
äro i vissa vetenskapliga arbeten välmotiverade.
Man bör emellertid avhålla sig från ett alltför
generöst bruk av dem, enär de avsevärt fördyra
framställningen. I marginalen ligger det
lågma-teriel, som inramar sidan. Om text skall
inplaceras här blir satsytan genast lika bred som den
normala satsbredden pius marginalrubrikens
längd, vilket givetvis ökar sättningspriset. Vill
man spara utrymme, kan man sätta underrubriker
i fet stil eller i kursiv i början på en normal rad.
Vid stora upplagor, där pappersåtgången och
trycktiden äro av utslagsgivande betydelse, kan
infällning av bilder i texten vara på sin plats. Då
emellertid detta är dyrbart ur sättningssynpunkt
undviker man det vid mindre upplagor, särskilt
som det i de allra flest fall vanpryder typografin.
Fig. ’22. Ett ledigt radfall är ofta bättre än en ansträngd
inklämning i "blockform".
Rubriker och ensamma rader
Versalerna äro mindre läsliga än de gemena
typerna, likaväl som grotesktyper äro mindre
läsliga än antikvatyper. De gemena bokstäverna ha
en mera utpräglad karaktär än versalerna och äro
genom sitt fyrlinjesystem lättare att särskilja —
att läsa. Antikvatyperna ha genom sitt linjespel
och sina "schatteringar" mera liv och färg än de
schematiska grotesktyperna, som det inte är
rådligt att använda för alltför långa texter. För
rubriker, titelsats, enstaka rader och ord äro
emellertid versalerna synnerligen lämpliga. Man måste
vid deras behandling vara noga med spärrningen,
dvs. med mellanrummen mellan bokstäverna.
En rad av större versaler fordrar nästan alltid
utjämning, enär bokstävernas konturer äro olika.
Vi ha förut nämnt att det optiska centrum,
vilket ligger ovanför det geometriska, skapar
kravet på en upptill koncentrerad komposition. Detta
gäller även rubriksats, där följaktligen vasformen
vid axial komposition blir mer tilldragande för
ögat än pyramiden. Har man två versalrader
som måste delas, så att den översta blir den
kortare, är det lämpligt att, 0111 man härvid inte
bryter mot stilen i övrigt, sätta den övre raden i en
större grad än den undre. Bilden ger vid handen
att effekten härav blir avsevärt bättre.
Rubriker i gemena bokstäver ha inte den
pondus som versalrubrikerna. Emellertid kan man i
kapitelrubriker och inom reklamen tillåta sig
deras användning, särskilt om de äro något så
när korta. Kursiva gemena är en bra
rubriksort, som ger ett festligare intryck än de raka
typerna, samtidigt som den skiljer sig från den
löpande texten. Spärrning av kursiv bör inte före-
Fig. 23, 2i. Underrubriken skall stå i nära samband med
det stgcke vartill den hör. övre bilden visar en
slentrianmässig placering av rubriken mitt i mellanrummet. Den
nedre bilden visar en riktigare placering.
78
30 jan. 1943 78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
