- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
83

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1943 - Bokbinderiets utveckling från hantverk till industri, av Sven Dahlbäck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskri ft

Pärmgörning

En pärm består av två pappskivor, vilka bilda
pärmens sidor, en tunnare pappstrimla, som
bildar dess rygg, samt en beklädnad av skinn, väv
eller papper, som täcker ryggen och helt eller
delvis täcker sidorna. Sammansättningen av dessa
olika delar är ett typiskt handarbete. Vid
framställningen av stora pärmupplagor användas dock
i en del företag pärmgörningsmaskiner, fig. 5, i
vilka vissa slag av pärmar kunna tillverkas.

Pressförgyllning

Detta är egentligen ett felaktigt namn på det
arbetstempo, vid vilket titlar och ornament
tryckas på pärmen. Härvid användes nämligen ej
endast guld utan även andra metaller såsom brons
och aluminium samt dessutom färger.
Tryckningen sker även i form av blindtryck.
Tillvägagångssättet vid pressförgyllning är följande. Ett tunt
metallblad placeras på pärmen sedan denna
försetts med viss grundering. Därefter placeras
pärmen i pressen efter vissa vinklar. På pressens
översida äro insatta de stämplar, på vilka text och
ornamentering äro ingraverade. Själva
pressningen utföres under varierande temperatur,
beroende på arten av det tryck, som utföres.
Tryckning med färg utföres utan uppvärmning av
pressen.

Maskinerna äro konstruerade som
handpressar och maskinpressar, fig. 6. Vid de förra
åstadkommes trycket med hjälp av en lång hävarm,
konstruerad så, att pressförgyllaren kan variera
trycket, när så är nödvändigt. Vid maskinell drift
sker pressningen på mekanisk väg, varvid
pressarna kunna inställas för oavbruten drift med
ständig inmatning av nya pärmar.

Förr byggdes i allmänhet pressarna så, att de
uppvärmdes med separat upphettade järnlod.
Därefter byggdes de för gasuppvärmning, men
numera börjar man övergå till elektrisk uppvärm-

Fig. 7. En bokbindares vanligaste handverktyg.

30 jan. 1943

Fig. 8. Färdigbundna böcker insatta i slagpressar.

ning, varvid termostatreglering användes, vilken
möjliggör hållandet av en konstant temperatur.
Vidare förses modernare pressar med
uppdragningsanordningar, varigenom själva
tryckmetallen frammatas på en film, så att man ej behöver
för hand placera metallen på varje enskild pärm.

Inhängning

Innanmätets fastsättande medelst lim och
klister i pärmen är ett mycket betydelsefullt
arbetstempo, enär det är avgörande för den färdiga
bokens utseende och hållbarhet. Arbetet utföres
i de allra flesta fall för hand av manlig,
mångårigt skolad arbetskraft, fig. 7, och avslutas med
att de inhängda böckerna insättas i pressar, där
de få torka under tryck, fig. 8.

Inhängningen kan även ske maskinellt, men de
inhängningsmaskiner som förekomma äro endast
lämpliga för massproduktion av vissa bandtyper
och användas därför blott vid en del större
företag.

En ytterligare mekanisering av
bokbinderi-industrien än vad som ovan skildrats kan
verkställas vid företag, där mycket stora bokupplagor
förekomma och där man kan tala om verklig
massproduktion. Dylika förhållanden råda dock ej
i vårt land, men i de länder, där så är fallet,
användas bl.a. kompletta bindningsmaskiner, vilka
helt färdigställa inbindning av böcker fr.o.m.
upptagningen t.o.m. inhängningen, varvid emellertid
linnetrådhäftningen ersättes med en bestrykning
av ryggen med ett segt gummiartat lim. En dylik
maskin användes i Sverige sedan några år
tillbaka för inbindning av rikstelefonkatalogen.

Beträffande svenska bokbinderiernas
industriella utveckling i framtiden kan man säga att
denna kommer att påverkas, förutom av nya
maskinkonstruktioner, av storleken av de upplagor, i
vilka böcker komma att tryckas och bindas. Ju
större upplagor, desto mera maskinarbete.

83

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free