Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 6 febr. 1943 - Vår svenska krona måste skyddas, av r - Statisk elektricitet, av Bengt Ekstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
stående förrådet! Att spara är däremot att lugnt
samla kraft för kommande dagar.
Sparsamhet är alltså det bästa skyddet mot ett
ödeläggande av vårt penningväsen, men dessutom
finns det andra, mycket viktiga skäl att spara så
länge kriget pågår. Icke minst inom
industrikretsar räknar man med att den närmaste tiden
efter kriget skall bli mycket svår. övergången
till fredsproduktion kommer otvivelaktigt att
bjuda på omställningsproblem av allra mest
svårlösta art, bland vilka arbetslöshetens spöke
skymtar med skrämmande klarhet. Därtill kommer
att under dessa år en stor del av vårt realkapital
har förstörts genom förslitning av maskiner och
anläggningar utöver det normala. För individen
gäller det alltså att ha en sparad slant att falla
tillbaka på, om arbetslösheten skulle drabba just
honom. För industriföretagen är det av allra
största betydelse, icke blott att den egna
ställningen är så likvid som möjligt för att man skall
bli i stånd att klara sig i den skarpa konkurrens,
som de första fredsåren sannolikt komma att
bjuda på, utan också att hela landets köpkraft är
så stark som möjligt, när freden kommer, för att
handelns omsättning då skall kunna hållas uppe,
och den civila produktionen komma över föret i
portgången.
Det är alltså just nu mer än någonsin ett
livsvillkor för industrien liksom för de enskilda
människorna att vårt ekonomiska handlande följer
förnuftiga linjer. Frågan är då vad som bör
göras för att arbetet på att skydda vårt
penningväsen och därmed vårt välstånd skall bli en hela
folkets angelägenhet. Härför erfordras en
intensiv upplysningsverksamhet och påverkan. Det
gäller att utan omsvep för allmänheten klargöra
lägets allvar och samtidigt stärka människornas
tillförsikt, deras tro på våra möjligheter att reda
upp svårigheterna. I rent praktiskt avseende
gäller det att så mycket som möjligt underlätta för
människorna att ta det första steget på vägen till
regelbundet sparande, att förvärva vanan att
spara något varje avlöningsdag. Framför allt är
det nödvändigt att ta hand om ungdomen, som
med sina nuvarande stora inkomster utsätts för
allt för stora frestelser, vilket återspeglas i det
florerande superiet och den växande brottslighe-
ten bland ungdomen just nu. Här kommer i
synnerhet hemmens men också arbetsgivarnas
och samhällets ansvar in.
Lyckligtvis finns det hos ungdomen ett växande
intresse för ekonomiska frågor, vilket kanske bäst
framgår av följande faktum. År 1939 bildades de
första sparklubbarna i vårt land. Antalet konton
i dessa klubbar var vid slutet av det året 35 437,
och vid slutet av förra året hade man kommit
upp i en siffra av 264 217 eller nära det
åtta-dubbla. Dessa sparklubbar ha redan utfört ett
mycket gott arbete under ungdomens egen
ledning, vilket är värt all uppmärksamhet. Att på
allt sätt uppmuntra denna rörelse och att
medverka till bildandet av nya sparklubbar bör vara
en mycket angelägen uppgift för vårt lands
industriföretag. Likaså bör organiserandet av
intressekontor tas upp på dagordningen av alla
företag, som ännu sakna detta slags
välfärdsinrättningar. Vidare är att nämna att det f.n.
planeras en mycket omfattande
föreläsningsverksamhet i ekonomiska ämnen, vilken vi vilja på
det livligaste bringa i åtanke hos våra läsare, och
som Riksgäldskontoret på begäran lämnar
närmare upplysningar om liksom om
sparverksamheten i dess helhet.
En oundgänglig förutsättning för att våra
nationella sparsamhetssträvanden skola krönas med
framgång är, att staten själv föregår med gott
exempel. Vad industriens män kunna göra för
att påverka de ansvariga i den riktningen bör
också göras. Oavsett vad staten gör eller icke
gör, är det att hoppas, att de ledande inom våra
industriella företag skola utan dröjsmål sätta
i gång med att stärka försvaret av den svenska
kronan. Om den nuvarande situationen och det
intresse för ekonomiska frågor, som den har
framtvingat, utnyttjas på rätt sätt, böra stora resultat
av bestående värde kunna åstadkommas ifråga
om ekonomisk folkupplysning och om
ungdomens fostran till ansvar inför penningen och
därmed inför sitt arbete och till en sund syn på
sådana frågor som kapitalbildningens betydelse
och skattepolitikens inverkan på den industriella
utvecklingen och understödstagarandans
bekämpande, mycket annat att förtiga.
r
Statisk elektricitet
CIVILINGENJÖR BENGT EKSTEDT, STOCKHOLM
Inledning
Teknikernas kännedom om den statiska
elektriciteten — även benämnd friktions- eller
rivningselektricitet —• är i allmänhet liten. Oftast kretsa
tankarna mera omkring de första laboratorieövningarna
i realskolan med flädermärgskulor och leidenflaskor
än omkring den tekniska undervisningen i elektri-
DK 537.2
citetslärans grundläggande teorier. Detta
förhållande är helt naturligt, då för de flesta nutida
ingenjörer rent elektrostatiska fenomen äro av
jämförelsevis liten betydelse.
I denna artikel är det därför avsikten att
redogöra för ett förhållande, som teknikerna i allmänhet
äga ringa eller ingen kännedom om, nämligen den
102
13 febr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
