- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
108

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 6 febr. 1943 - Statisk elektricitet, av Bengt Ekstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Fig. 8. Branden i bensincisternanläggningen i Blexen,
Tyskland; branden hade då denna bild togs pågått i tre
dagar.

à 10—7, t.ex. hos vatten, alkohol och aceton.
Spänningens storlek har i dessa fall emellertid varit låg,
omkring 400 V.

Särskild benägenhet att bilda statisk uppladdning
ha bensol, bensin, etyleter, kolsvavla och toluol, vilka
samtliga normalt ha en ledningsförmåga av omkring
10—12. Ju renare en vätska är desto lägre
ledningsförmåga — desto större benägenhet att bilda statisk
elektricitet — har den. Man har i några enstaka fall
hos vissa vätskor lyckats driva ned ledningsförmågan
ända till 10—l8. Statiska uppladdningar vid
friktion mellan fasta kroppar och vätskor ha konstaterats
inom många verksamhetsområden, av vilka några
skola nämnas här.

Den vanligaste orsaken till farliga uppladdningar är
utströmmande vätskor, som få falla fritt i isolerat
uppställda kärl. Vid tappning av bensin, bensol eller
eter ha spänningar på 10 000 V uppmätts.

Talrika försök ha utförts för att utröna, om
vätskestrålens splittring i droppar och dropparnas passage
genom luften medverkar till uppladdningen. (Jfr
"Lenards vattenfallseffekt".) Resultaten ha varit
mycket olika, i vissa fall har dock en ökad fallhöjd
medfört avsevärda spänningsökningar hos det
isolerade kärl, vari vätskan uppsamlats.

Vid en svensk kemisk-teknisk fabrik inträffade för
ett tiotal år sedan vid tappning av bensol i ett
isolerat järnkärl en gnisturladdning, som utlöste en
explosion med dödlig utgång.

Inom en anläggning tappades bensin från en
bleckdunk genom en mässingstrådsil ned i ett jordat
fat. Silén var upphängd i en träram och utgjorde
sålunda en isolerad ledare. Plötsligt antändes
bensinångorna i silens närhet och strax därefter bensinen
i dunk och kärl. Dessa företeelser äro jämförelsevis
vanliga och många liknande fall skulle kunna
relateras.

Vätskor, som strömma genom rör av metall eller
glas, kunna förorsaka avsevärda spänningar. I en
kemisk fabrik tappades eter från en lagerbehållare
genom en gummislang i distributionskärl av järn.
Gummislangen var på mitten skarvad med ett
glasrör. Vid torr väderlek observerades gnistor av
10—20 cm längd, som slogo över från glasröret till
järnfaten.

Många oförklarliga eller med långsökta utredningar
förklarade explosioner i cisternanläggningar för lätt-

antändliga vätskor såväl inom som utom landet äro
med säkerhet förorsakade av statiska urladdningar.
Redan 1909 förorsakade statisk elektricitet en
allvarlig explosionsolycka i en cisternanläggning för bensin
i Blexen, Tyskland (fig. 8).

Eldsvådor och explosioner i tvättmaskiner för
kemisk tvätt ha flera gånger inträffat. Särskild
benägenhet för uppladdning förefinnes vid tvättning
av ylle och siden med bensin. "Feuerpolizei"
nämner ett fall då en häftig explosion inträffade i en
tvättmaskin. Man var väl medveten om den fara
statisk elektricitet kunde medföra, och för att hindra
explosioner var hela tvättmaskinen med
cirkulationssystem satt under 1 atö tryck genom inpumpad inert
gas. Genom en mindre läcka hade emellertid
falskluft inkommit, vilket vid gnisturladdning var
tillräckligt för att förorsaka en explosion.

Även vanlig handtvätt i bensin — särskilt av
ylle eller siden — kan medföra tillräckligt stora
uppladdningar och gnisturladdningar för att förorsaka
antändningar, och många hemska olyckor i in- och
utlandet ha inträffat (fig. 9).

Det har förut nämnts, att förorenade vätskor
ha större ledningsförmåga — mindre benägenhet
för bildande av statisk elektricitet — än rena
vätskor. Kolloidala lösningar däremot ha betydligt
större benägenhet att bilda statisk elektricitet än
motsvarande lösningsmedel utan tillsats. Vid
försök10 med att låta bensin strömma genom en
yllekompress erhölls en spänning av 1100 V; utbyttes
bensinen mot en kolloidal lösning av asfalt i bensin
erhölls en spänning av 290 000 V. Högsta
spänningen, 335 000 V, erhölls genom att låta samma lösning
strömma genom en sidenkompress.

Även vid sprutmålning kan statiska uppladdningar
uppkomma (möjligen är detta fenomen att hänföra
till nästa avsnitt). En genom gummislang och
gummihandske isolerad sprutpistol uppladdade sig vid
sprutning med acetonfärg. En urladdning uppstod
och gnistor antände acetonångorna, vilka i sin tur
antände de besprutade föremålen —
blyacidtänd-hattar — som exploderade.

Fig. 9.
Resultatet av
handtvätt med
bensin i [-Stockholmstrakten.-]
{+Stockholms-
trakten.+} En
person blev
innebränd.

108

13 febr. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free