Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 13 febr. 1943 - Gamla goda spår, av Torsten Gårdlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. 3. Lancashiresmeder vid Hagge Bruk (ur Tekniska
Museets arkiv).
folkskola som småskola ocli arbetsskola.
Arbetsskolan, där undervisning lämnas i spånad,
vävnad och sömnad, har en vacker ljus sal på nedre
botten. Fattighus finns inte, utan de så kallade
gratialisterna ha sina egna bostäder, oftast
enskilda, någon gång två i samma rum."
På de områden, där industriföretagen haft en
samhällsbyggande uppgift, finns sålunda en den
sociala omvårdnadens tradition, som säkert känns
förpliktande för vår tids företagsledare.
Modern exportorganisation
Ett annat aktuellt problem inom svensk
industri är utvecklandet av den export, som i allt
högre grad kommit att omfatta förädlade
produkter för en vidsträckt internationell marknad.
Framställandet av högvärdiga svenska
produkter, som spridas över hela jorden, har ju gamla
traditioner. För svenskt stål är traditionen
månghundraårig, för svenska tändstickor är den snart
hundraårig. Det var emellertid med nittiotalets
uppsving som de svenska specialindustrierna
fingo sin stora betydelse. Deras framgång
bestämdes av flera samverkande faktorer: de
begåvade uppfinnarnas insatser, de nu
yrkesskickliga arbetarnas prestationer, de framsynta
finansiärernas stöd och inte minst det planmässiga
uppbyggandet av företagens
försäljningsorganisationer. På den sistnämnda punkten voro
framstegen inte begränsade till de specialindustrier,
som fingo sitt egentliga genombrott omkring
sekelskiftet. Även den gamla järnhanteringen
började vid denna tid organisera sin försäljning
efter moderna linjer. De köpmanshus i
Stockholm och Göteborg, som förut haft järnbrukens
försäljning om hand, trädde tillbaka i betydelse,
och bruken skaffade sig egna försäljare ute i
världen eller upptogo förbindelser med utländska
agenter, som knötos allt fastare till sina svenska
uppdragsgivare. Tillverkningens inriktning på
mera förädlade produkter var även inom
järnhanteringen en förutsättning för det nya
försäljningsarbetet. Även om de olika brukens
stång-järns- och stålsorter tidigare varit uppskattade
utomlands efter sina mer eller mindre
fastställbara individuella egenskaper, så kommo de
förädlade manufakturvarorna i väsentligt högre
grad att få en sådan individualitet, att ett
intensivt försäljningsarbete kunde knytas till dem.
Svensk industri av i dag har visserligen fått en
god grund för den utländska avsättningen genom
exportorganisationens uppbyggande under det
gångna århundradet, men ändå ter sig vår
uppgift på många sätt svårare än föregångarnas.
Det är inte oberättigat att nu hysa oro både för
den fria internationella handelns framtid och för
en minskning i världsindustrins tillväxthastighet.
Hittills ha, när det gäller svenskt ekonomiskt liv,
pessimisterna dessbättre alltid haft fel, kanske
just därför att bekymren för framtiden brukat
leda till en ny anspänning av det svenska
näringslivets krafter.
Måhända återkommer aldrig den frihandelns
värld, i vilken vårt industriella samhälle växte
upp. Men om ock organisationsformerna komma
att bli andra, vågar man kanske hoppas, att den
mellanfolkliga handelns stora idé skall verka även
i framtiden. Denna idé formulerades i ett ryktbart
anförande inför rikets ständer år 1857 av
finansministern Johan August Gripenstedt, som på
en gång eggande till arbete och hoppfull om dess
frukter tecknade de svenska näringarnas framtid:
"Må det tillåtas mig att yttra några ord om
själva principen för handelsverksamheten, eller
om handelns storartade betydelse för
civilisationen i jämförelse med det system av väld och
erövring, som utgjorde grunden för forna tiders
politik. Detta senare system, vars mål utgjorde
den svagares förtryck och plundring, var icke
allenast till sin grund orättfärdigt och fientligt
mot all sann humanitet, utan det måste även ledu
Fig. 4. Johan August Gripenstedt.
118
27 febr. 1943.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
