- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
122

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 20 febr. 1943 - Forskningen som underlag för industriell utveckling. Den tekniska forskningen, av Erland Waldenström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

antal av nobelpristagarna i fysik ocli kemi ha
gjort sina främsta vetenskapliga insatser just
inom den tekniska forskningen, såsom Haber,
Marconi, Bergius, Langmuir och vår egen
landsman Dalén.

Den naturvetenskapliga och tekniska
forskningens metod har icke varit en gång för alla
given. Den uppfanns eller rättare sagt fulländades
under renässansen och tiden närmast därefter och
har sedan dess bibehållet sig i stort sett
oförändrad. I andra avseenden har däremot
forskningsarbetet på ett genomgripande sätt förändrats.
Sålunda har ämnesområdet utvidgats och
fördjupats i oerhörd grad, vilket framtvingat en mycket
långt driven specialisering av den enskilde
forskarens verksamhet. Vidare ställas allt högre krav
i fråga om forskningens apparativa hjälpmedel.
Ju djupare man tränger in i studiet av
naturlagarna, desto svårare blir det att avvinna naturen
ytterligare hemligheter. Forskaren måste därför
använda allt mer komplicerade apparater och
instrument och allt finare beräkningsmetoder.
Dessutom behöver han ett hela världen omspännande
förbindelsesystem, som sätter honom i stånd att
utnyttja andra forskares erfarenheter, så att han
icke gör något arbete i onödan utan kan bygga
vidare där andra slutat. Denna förbindelse
uppnås genom den internationella
teknisk-vetenskapliga handboks- och tidskriftslitteraturen.
Välordnade bibliotek äro därför oumbärliga hjälpmedel
för modern teknisk forskning.

Den kanske mest betydande förändring, som
den tekniska forskningen genomgått under sin
hittillsvarande utveckling, har förorsakats av det
starkt ökade intresse den under det sista
halvseklet blivit föremål för inom industrien och som
icke minst kommit att gälla den grundläggande
tekniska forskningen. Detta intresse har
givetvis i första hand framkallats av den allt klarare
insikten om forskningens betydelse för industriens
egen utveckling, och det har resulterat i att
industrien, i samarbete med högskolor ocli akademier,
övergått till att i allt större utsträckning själv
aktivt deltaga i det grundläggande
teknisk-vetenskapliga forskningsarbetet.

När forskningen härigenom kom att ingå som
ett normalt led i den industriella verksamheten,
började industrien naturligt nog sträva efter att
på forskningsverksamheten tillämpa de principer
i fråga om t.ex. stordrift, funktionell
arbetsfördelning och långt driven rationalisering av
processerna, som tidigare med sådan framgång
prövats för övriga grenar av den industriella
verksamheten. Dessa strävanden, som givit upphov
till vad man kan kalla en fortskridande
industrialisering av naturforskningen, ha i stort sett
varit mycket framgångsrika.

Man kan naturligtvis här invända, att ett
re-sultatrikt forskningsarbete framförallt förutsätter
framstående forskare, och alt dylika inte kan
skapas genom en aldrig så god organisation. All
erfarenhet visar dock, att forskningsarbete,
liksom så många andra former av mänsklig
verksamhet, kan effektiviseras i utomordentlig grad
genom att utföras i stor skala och medelst på rätt
sätt organiserat samarbete mellan många enskilda

krafter. Genom att ge forskningen planmässig
organisation och rikliga resurser, har industrien
blivit i stånd att. om inte skapa framstående
forskare, så i varje fall utnyttja såväl de
extraordinära som de ordinära forskarbegåvningarna
mycket bättre än förr och på så sätt påskynda
framåtskridandet i oanad grad.

Denna utveckling har lett fram till de jättelika
industrilaboratorierna eller centrala
forskningsinstituten. som vi framför allt finna exempel på i
Amerika, Tyskland och England, och som
sysselsätta ofta flera hundratal forskare. Varje
problem kan där bearbetas av en stab av specialister
och under användande av alla de
undersökningsmetoder och instrumentella resurser, varöver
modern vetenskap förfogar. Man kunde tro, att i
en så väldig organisation den enskilde forskaren
skulle degraderas till en betydelselös kugge i
maskineriet, och all stimulans eller inspiration i
arbetet skulle förkvävas. I själva verket är det icke
så eller behöver i varje fall icke vara det, om
ledningen är den riktiga. Tvärtom ha de
utomordentliga resurser, som dylika laboratorier
erbjuda, ävensom forskarens möjligheter till
dagligt samarbete med en talrik kamratkrets av högt
kvalificerade vetenskapsmän verkat i hög grad
befordrande på hans trivsel och arbetsglädje.

Vad denna forskningens industrialisering betytt
för bägge parter, forskningen såväl som
industrien, behöver här icke närmare exemplifieras.
Vi behöva bara hänvisa till de tekniska och
industriella framsteg, som vunnits under de ca fem
decennier, som förflutit sedan samgåendet mellan
industri och forskning på allvar började ta fart.
När man emellertid söker bedöma vad den
tekniska forskningen betytt eller framdeles kan
åstadkomma, måste man komma ihåg att likaväl
som den oavbrutet nyskapande
forskningsverksamheten leder till uppbyggandet av nya
industrier. river den hänsynslöst bort det gamla och
föråldrade. Utvecklandet av en ny och billigare
framställningsmetod eller uppfinnandet av ett
nytt och bättre material kan radikalt omkasta
bestående konkurrensförhållanden och rycka
bort grunden för sedan länge etablerade och,
såvitt man kunnat se, solida industrier. Vi kan
som exempel nämna kampen mellan naturliga
och syntetiska råmaterial, såsom indigo, kamfer,
salpeter och gummi, en kamp, som under de sista
åren tagit gigantiska proportioner genom
införandet av syntetiska konstmassor och syntetiska
textilmaterial. Det är erfarenheten härom, som en
amerikansk bankman uttryckt med orden:
"Forskning, det är något som gör mina säkerheter
osäkra". Det ligger mycken sanning i detta
yttrande. och det kan nog inte bestridas, att
forskningens allt snabbare framsteg och växande
möjligheter bidraga att öka detta osäkerhetsmoment
i den industriella företagsamheten. Den enda
säkra utvägen för att skydda sig mot de
obehagliga överraskningar, som den tekniska
utvecklingen kan medföra för den egna verksamheten,
är att genom egna forskningsarbeten försöka
följa med och helst arbeta sig fram till täten av
denna utveckling för att kunna leda den i stället
för att överraskas av den.

122

27 febr. 1943.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free