Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 20 febr. 1943 - Forskningen som underlag för industriell utveckling. Den tekniska forskningen, av Erland Waldenström - Forskningen som underlag för industriell utveckling. Mo & Domsjö AB, av Edvin Adner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Man har sagt, att det talats för mycket om
forskning i vårt land och gjorts för litet, och det
är nog sant, att uppskattningen av den tekniska
forskningens och i synnerhet den grundläggande
forskningens värde för industriens och hela vårt
samhälles utveckling har kommit sent. Vi måste
emellertid då komma ihåg, att industrialismen på
det hela taget har kommit jämförelsevis sent till
Sverige. Insikten om den tekniska forskningens
betydelse har emellertid på senaste åren vuxit
sig avsevärt starkare även i vårt land, inte bara
bland tekniker och industrimän utan även hos
den stora allmänheten. Utgifter för forskning
betraktas icke längre som en mer eller mindre
överflödig lyx utan som investeringar, av vilka
man väntar god avkastning, och vilka äro
nödvändiga för att säkra industriföretagets bestånd
och utvecklingskraft.
Man kan då fråga sig, om vi i vårt lilla land
ha förutsättningar att skapa en teknisk
forskning, som kan tävla med de stora
industriländernas. Den primära förutsättningen, nämligen ett
för vetenskapligt och tekniskt arbete begåvat
fors-karmaterial finnes helt säkert. Det gäller blott
att skapa sådana resurser och sådana
arbetsvillkor, att dessa begåvningar på bästa sätt
tillvaratas. Visserligen ha vi väl blott i
undantagsfall möjlighet att inom något av våra företag
bygga upp sådana stora och fulländade
forskningsorganisationer, som finnas i de stora
industriländerna, men detta kunna vi i stället
åstadkomma genom samarbete mellan de olika
företagen inom en bransch, vilka gemensamt
tillskjuta de medel, som behövas. Denna väg har
också på sista tiden anlitats i allt större
utsträckning.
För närvarande pågår i vårt land ett intensivt
arbete för att stärka forskningens resurser. Även
om dessa åtgärder delvis stimulerats av det
nuvarande krisläget, som ju givit så många
påtagliga exempel på den tekniska forskningens
betydelse för hela vår folkförsörjning, så är dock
arbetet i huvudsak upplagt på lång sikt.
Industriens egna laboratorier utbyggas i snabb takt
inom så gott som alla branscher. Ett antal stora
centrala forskningsinstitut, tillkomna i samarbete
mellan staten och industrien, äro nu under
byggnad eller planeras, för bl.a. bränsleforskning,
trä-mekanisk forskning, cellulosakemisk och
pappersteknisk forskning, grafisk forskning,
cementforskning, järn- och metallforskning och
byggnadsforskning. Samtidigt förberedes en betydande
utvidgning och omläggning av den tekniska
högskoleundervisningen, som skall giva oss en
väsentligt ökad tillgång på ingenjörer och forskare.
Inför vad som här sker får man intrycket av
att vi stå vid början av en ny epok i vår
industriella utveckling. Genom att skickligt utnyttja
goda naturliga förutsättningar har vår industri
snabbt svingat sig fram i första ledet i
världskonkurrensen, trots att vi voro långt efter i
starten. Nu gäller det att komma vidare, och genom
att införa forskning som en väsentlig funktion i
våra industriers verksamhet lägga vi grundvalen
för den fortsatta utvecklingen i intensiv tävlan
med de stora industriländerna.
Fig. 1. Det nybyggda kemiska forskningslaboratoriet i
Domsjö. Laboratoriets chef, fil. dr Bertil Groth, gav i
radioprogrammet en överblick över laboratoriets
hittillsvarande arbete, som bl.a. resulterat i att metoder
utarbetats för tillverkning av glykol, formallacker och
konst-gummi (Modotiol).
Civilingenjör Waldenströms föredrag följdes av ett
reportage från Mo & Domsjö AB, där överingenjör Edvin Adner
redogjorde för hur industrierna där uppe vuxit fram.
Domsjö sågverk blev anlagt i början på 1860-talet, en
direkt följd av teknikens framåtskridande på den tiden.
Det var ångmaskinen, som kommit fram, och tack vare
den uppfinningen var ett. sågverk icke längre bundet vid
vattenfall upp efter älvarna, utan man kunde förlägga
sågningen på en plats, som var mera lämpad för export
av de färdiga varorna. Det var så det kom sig att
tillverkningen på vattensågen vid Mo Bruk efter Moälven
flyttades hit ned till den utmärkta lastplatsen vid
Dom-sjöfjärden.
Uppfinningen av sulfitmetoden i slutet av århundradet
blev förutsättningen för den andra stora industrien i
Domsjö, sulfitfabriken. Den kördes igång för jämnt 40 år
sedan, och för att få den industrien konkurrenskraftig
behövdes här, liksom på andra ställen i Norrland, ett
intensivt ingenjörsarbete. Men samtidigt med det arbetet,
som avsåg att få tillverkningen att löpa lekande och lätt och
att genom rationalisering framförallt få fram en
ekonomisk drift, arbetades i våra fabrikslaboratorier, som då
för tiden inte voro särskilt imponerande — det var ett
rum eller två — på att förbättra kvaliteten på den
framställda cellulosan.
Fig. 2. Interiör frän jäseriet i Hörnefors spritfabrik.
Sulfitsprit är som bekant en av de viktigaste råvarorna för
den nya organisk-kemiska industrien vid Domsjö, där den
större av koncernens båda spritfabriker är belägen.
123 27 febr. 1943.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
