- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
129

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 27 febr. 1943 - Förebyggande luftskydd — en uppgift för ingenjörer, av Sune Lundquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

X GA R E: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON

Häfte 9
Årg. 73

Förebyggande luftskydd — en uppgift för ingenjörer • Pressklipp • Notiser •
Problemhörnan • Från styrelsens bord • Tekniska föreningar • Sammanträden

Förebyggande luftskydd —
en uppgift för ingenjörer

CIVILINGEN JOH SUNE LUNDQUIST, LSTF, STOCKHOLM

Stalingrad, staden vid Volga, om vilken det
kämpats så hänsynslöst, har kommit att bli ett
"minnesmärke" inte bara för militärer och
politiker, utan kanske i minst lika hög grad för
tekniker och konstruktörer. Bortsett från de
stridandes tapperhet och maskinella utrustning står
dock kvar att kampen om staden näppeligen
skulle ha kunnat pågå som den faktiskt gjort nu
månad efter månad, om det icke varit en modern
stad i betong. Byggnadernas konstruktion har
helt enkelt givit dem en motståndsförmåga mot
bombanfall, som gjort att de icke kunnat
fullständigt förstöras, något som utan tvivel blivit
fallet om det alltigenom varit en bebyggelse av
äldre datum, i trä och tegel.

Ur luftskyddssynpunkt är detta av allra största
betydelse, inte minst därför att här föreligger ett
påtagligt bevis för att luftskyddet till "syvende
och sidst" är en teknisk angelägenhet. Det rör
sig här om problem, som skola och måste lösas
av stadsplanerare, ingenjörer och arkitekter,
överhuvudtaget av folk med teknisk skolning. För
var och en av dessa tekniker ligga ekonomiska,
sociala och sanitära faktorer i blodet, när de
gå att lösa sina uppgifter. Nu måste ytterligare
en sådan faktor, en ny sådan, också komma att
ligga i blodet -— luftskyddsfaktorn. Det är så
nytt, så revolutionerande i hela vårt sätt att se
och tänka, detta med anfall från luften, att det
helt naturligt tar en viss tid för "omställning".

Att en sådan omställning är absolut
nödvändig behöver det väl knappast bli någon diskussion
om. Icke minst betydelsefullt är det då att våra
ingenjörer och arkitekter få blicken öppen för
betydelsen av vad jag kanske skulle kunna kalla
"luftskyddstänkande". Blåögd optimism och
hopp om en bättre värld, en värld utan krig, hör

DK 355.58

föga samman med teknikernas realpolitiska
tänkande. Men det gäller att börja i tid, att i ordens
påtagligaste bemärkelse se om sitt hus, sin stad.

Vad är luftskydd?

I luftskyddslagens 1 § definieras luftskydd
såsom "åtgärder av icke militär natur, vilka åsyfta
att försvåra anfall från luften eller begränsa
verkningarna av sådant anfall". Begreppet täcker
således dels aktivt, dels passivt luftskydd. Det
aktiva inskrider när något inträffat, medan det
passiva ligger i rent förebyggande åtgärder.

Det förebyggande luftskyddet syftar alltså till
åtgärder, vilka begränsa verkningarna av
flyganfall. Dessa verkningar äro beroende av tre
faktorer: anfallsarten, anfallsmedlen och
bebyggelsens art. För att klarlägga vilka förebyggande
åtgärder, som äro erforderliga och inom rimliga
ekonomiska gränser kunna vidtagas, måste man
alltså först undersöka vad man skall skydda sig
mot. Man måste studera fiendens anfallsmetoder
och anfallsmedel.

Anfallsmetoden

Anfallsmetoderna variera, beroende på i vilket
krigsläge anfallet sker och vilka krigsmål som
eftersträvas. Har fienden för avsikt att söka
snabbt tilltvinga sig herraväldet i landet kommer
anfallet att sättas in mot militära
administrationsbyggnader, flygplatser och flygvapen,
uppmarschbanor och trafikmedel, samt eventuellt vissa av
de större samhällen, där den administrativa
organisationen är koncentrerad. Industri- och
samhällsfunktioner i övrigt skonas däremot, då
fienden räknar med att efter en eventuell seger själv
kunna tillgodogöra sig landets produktion.

13 febr. 1943

129

27 febr.
1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free