Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 27 febr. 1943 - Notiser - »Automatiskt» brandalarm, av r - Problemhörnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
DK 614.84
"Automatiskt" brandalarm. Under denna rubrik
lämnar civilingenjör Bengt EKsrEDT i Brandskydd 1942, h. 12.
s. 181, några uppgifter om de erfarenheter, som branden
i Telegrafverkets hus i Västerås har skänkt beträffande
faran av att använda mindre effektiva system av
automatiskt brandalarm.
Det i Västerås använda systemet består av en
centralapparat och ett antal metalltrådar försedda med
värmelås, smältlås, vilka ha dragits fram strax under taket i
<le lokaler, som skola skyddas. Värmelåsen äro i
allmänhet avsedda att fungera vid en temperatur av omkring
70°C. Metalltrådarna med sina värmelås äro anordnade i
slingor, en eller flera slingor för varje lokal. Vid avbrott
i ett värmelås markeras detta i centralapparaten.
Detta system hade redan från början visat sig
opålitligt. Falskt alarm till följd av brustna värmelås hade
förekommit så ofta, att den elektriska ringklockan i
telefonsalen hade tagits bort för att minska störningarna i
telefonisternas arbete. För akustisk signalering hade i
stället en summer uppsatts i en lokal invid telefonsalen.
Summersignalerna skulle enligt uppgift ha varit
tillräckligt starka för att uppfattas av telefonisterna i telefonsalen.
Slingorna hakade ofta upp sig vid brytskivorna, beroende
på att bronstråden efter en viss tid formade sig efter de
brytskivor, på vilka den vilade, varigenom tråden vid ett
avbrott på något värmelås hindrades att glida. Kvällen
före branden hade i samband med en luftskyddsövning
ett värmelås kopplats ur. Något alarm hade då icke
erhållits. Detta värmelås hade sedan icke inkopplats. Denna
uraktlåtenhet får, anser förf., ses mot bakgrunden av den
dåliga respekt, som de anställda så småningom hade fått
för systemets värde.
I detta speciella fall anser man sig med full säkerhet
ha kunnat konstatera att branden icke har indikerats av
det automatiska brandalarmet. Förf. framhåller som sin
åsikt att slutomdömet om det här ovan berörda
brandalarmsystemet måste bli "att det är till mer skada än
nytta dels genom den falska trygghetskänsla, som ett
otillförlitligt brandalarmsystem inger, dels genom de
reparationsarbeten och justeringar, som systemet oupphörligt
måste underkastas". r
Problemhörnan
Problem 17/42 var följande: "Vi välja denna gång en
med problem 10/42 (blomkrukan) nära besläktad uppgift.
•Ur en tunn, kvadratisk plåt- utklippas lämpliga stycken vid
hörnen, varefter plåten vikes så, att ett öppet kärl i form
av en rät, stympad pyramid erhålles. Angiv förhållandet
mellan kärlets huvuddimensioner för att maximal volym
skall erhållas."
Den kvadratiska plåtens sida sättes = a. De streckade
partier, som skola bortskäras vid hörnen, bestämmas av
.faktorerna x och y enligt figuren.
Höjden h hos den stympade pyramiden erhålles av
uttrycket
eller
a2
h’= i(l — 2x-y’ + 2xy)
Enl. Simpsons formel är kärlets volym
V-f[x» + y« + 4 ("Hprjft
eller
a2
V = -g- (x2 + yä + xy)- h
Volymen blir maximal samtidigt med
z=(x2 + y2 + xy)2(1 —2x —y2 + 2xy) (1)
Villkoren för maximum erhållas genom att man deriverar
z partiellt med avseende på x och y samt sätter dessa
derivator = 0.
Sålunda erhållas
d?z = 0 = 2 (x2 + y2 + xy) (2 x + y) (1 — 2 x—y2 + 2 xy) +
+ (—2 + 29) (x2 + y2 + xy)"
P 0 = 2 (x2 + y2 + xy) (2 y + x) (1 — 2 x—y2 + 2 xy) +
+ (— 2y + 2x) (x2 + y2 + xy)2
Efter förkortning av båda ekv. med 2 (x2 + lf + xy),
som ej ger någon användbar lösning, erhålles
(2x + y) (1—2x—y2 + 2xy) + (y—1) (x2 + y2 + xy)=0 (2)
(2y+x) (1—2x—y2 + 2xy) +(x—y) (x2 + y2 + xy) = 0 (3)
Divideras dessa ekv. med varandra, får man
2x + y = y-1 (4)
2 y + x x —y
som efter insättning i (2) ger
5 x2 + xy — y — 2 x = 0 (5)
Efter utlösning av y ur (5) och insättning i (4) erhålles
21 x3 — 11 x2 — 2x + 1 = 0 (6)
Enl. Cartesii teckenregel har ekv. (6) en negativ samt två
positiva rötter. Man finner att endast den större av dessa
är användbar, eftersom den andra ger ett negativt y-värde.
Med tillhjälp av Cardans formler eller genom passning
erhålles
x = 0,5356
som insatt i (6) ger
y = 0,782
Figuren är uppritad i enlighet med dessa proportioner.
Denna lösning har insänts av civ.-ing. Uno Olsson. På
liknande sätt har uppgiften behandlats av sign. G R—d,
civ.-ing. D Lorentzon, S Sundén samt N F Enninger. Den
sistnämnde har härförutom löst uppgiften enligt reglerna
för relativa maxima, dvs. med användande av
multiplika-torer. Med tillhjälp av 7-ställiga logaritmer ha dessutom
följande noggrannare värden bestämts:
X = 0,53564
y = 0,78230
h = 0,19671
V = 0,086420 a3
134
27 febr. 1943.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
