Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 6 mars 1943 - Tidskriftsnytt: Elektroteknik, av Frithiof Holmgren - TNC: 5. Skrivregler, TNC 2, av J W - Tekniska föreningar - STF:s statistikkurs, av Fmn - STF:s allmänna sammanträde, av Fmn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
I Köpenhamn har man utfört en automatisk
fön-sterstängare för våningar, där bullrande tåg passera,
som visat sig effektiv. Den dämpning av ljudet, som
ett stängt fönster ger, är nämligen avsevärd.
Apparaten påverkas av en känslig mikrofon, som reagerar
redan då tåget befinner sig på tillräckligt långt
avstånd för att fönstret skall hinna stängas på högst
ett par sekunder från det mikrofonen uppfattat tågets
annalkande. Den akustiska delen av apparaten består
av mikrofon, förstärkare och relä, den elektriska av
motor, manöverrelä och kontaktanordning m. m.
Förstärkaren är ansluten till belysningsnätet för
växelström och transformatorn är försedd med 6,3, V
glöd-strömslindning med mittpunktsuttag. Motorn är en
vanlig grammofonmotor, lämplig på grund av sin
ljudlösa gång och sin av centrifugalbroms
stabiliserade hastighet. Vid utförda akustiska
undersökningar reducerades bullret med 7 Phon, men denna
reduktion är i verkligheten relativt större, enär dels
Phonskalan är logaritmisk, dels dämpningen
huvudsakligen gäller de högre frekvenserna, som äro mera
generande än de låga. En tätning av fönstret
medför en ytterligare dämpning. (Elektroteknikeren,
1942 h. 18, s. 509.)
Forschungsgesellschaft für Windkraftanlagen har i
Weimar uppställt ett antal vindkraftverk för
studieändamål. Man har därvid funnit det ekonomiskt att
ej förlägga vingspetsens lägsta höjd över marken
högre än 15 à 25 m. Endast 60 % av den totala
vindenergien kan utnyttjas, ty den avgående luftens
hastighet kan maximalt reduceras blott till en
tredjedel av den inkommande luftens till propellern. I
vanliga väderkvarnar utnyttjas 0,2—0.26 % av energien
och i Weimar har man med en större propeller (18 m
diameter) nått 0.5, vilket motsvarar en verkningsgrad
av 84,15 %. En anläggning i Weimar är utförd med
en asynkrongenerator för 50 kW vid 9 m/s
vindhastighet. Propellernavets höjd över marken är 30 m
och propellern har tre vingar av 9 m längd med
ett varvtal av 50 v/min. vid maximal effekt.
Utväxling 1 :20 till generatorn. Vingformen är sådan, att
propellern automatiskt inställer sig vindrätt.
Vingarna äro ej ställbara och detta av kostnadsskäl. Man
bygger nu provanläggningar för effektserier 10, 50
och 100 kW, som skola tas i drift före årets slut.
(Dtsch. Techn., 1942 h. 10, s. 417.)
(Copyright) Frithiof Holmgren
TNC
5. Skrivregler, TNC 2
Sedan några veckor föreligger i bokhandeln
publikationen TNC 2, Skrivregler för ordförkortningar, sifferuttryck
m.m. På ett av de första bladen läser man: Utgivna efter
samråd med Svenska Akademien.
Med dessa regler har TNC åsyftat att fastlägga något
som kan anses vara gott skrivsätt av i dag, och enligt
Svenska Akademiens uttalande har detta syfte i allt
väsentligt förverkligats. Drastiska nyheter och allt som stöter på
överdrift har undvikits, vilket dock ej hindrar att reglerna
bära en viss modern anstrykning. Den för Teknisk
Tidskrifts läsare bästa illustrationen härpå erbjuder tidskriften
själv, som alltsedan nyåret tillämpar TNC:s regler.
TNC 2 behandlar först ordförkortningar, varvid
noggranna föreskrifter ges för användning av punkt och andra
förkortningstecken. Det mest iögonfallande härvidlag torde
vara att namninitialer skrivas utan punkt, t.ex. K G
Ekström. Vilka förkortningar som böra tillåtas i vårdad
brevstil o.d. är särskilt angivet, och likaså vilka som lämpa
sig tillsammans med siffror och i andra sammanhang.
Därefter följer en redogörelse för s.k. beteckningar, vilka
icke böra förväxlas med förkortningar i vanlig mening.
Beteckningar användas för måttenheter, fysikaliska
storheter, kemiska ämnen, industriprodukter osv. Särskilt
varnas för beteckningen m/m för millimeter i stället för det
korrekta mm, som i likhet med andra
måttenhetsbeteckningar skrives utan punkt. Likaså varnas för cc., som
man ibland får se i stället för cm3 för kubikcentimeter.
I en särskild avdelning behandlas sifferuttryck. Råd
lämnas för val mellan bokstavsskrift och sifferskrift för
talvärden; korrekta skrivsätt anvisas för antal och
nummer, för uppdelning av stora tal, för decimaltal, priser,
klockslag och datumuppgifter. Särskilt avrådes från punkt
som decimaltecken samt från omotiverat omkastad
ordningsföljd för belopp och myntsort.
Därefter ges regler för användning av tecknen &, §, %,
"Io«, —, .... ävensom matematiska likhets- och
olikhetstecken. En välbehövlig upplysning för de flesta torde
vara att "ungefär lika med" bör tecknas t^zi (icke cc
eller 2Q eller co).
Slutkapitlet är ägnat åt vissa allmänna
rättskrivningsregler, rörande bl.a. stor bokstav i av flera ord bestående
firmanamn, samt avstavning och skiljetecken. I fråga om
de sistnämnda tillrådes en klädsam knapphet när
skiljetecknen ej ha någon särskild uppgift att fylla. Sålunda
avrådes från punkt efter rubriker och underskrifter som
stå tydligt skilda från texten, samt från skiljetecken efter
de enskilda raderna i tabeller och tabellartade
uppställningar, t.ex. på vanligt sätt uppställda brevadresser. Även
i samband med ekvationer och kemiska formler bör
kommatering tillämpas med stor återhållsamhet.
TNC 2 anbefalles härmed som rättesnöre vid skrivning
av alla slag: brev, instruktionsskrivelser, tidskriftsartiklar
m.m. Säkert kommer mången att känna verklig lättnad
när han nu får bestämda råd i många eljest ständigt
irriterande småfrågor. Om företagsledningen sätter denna
publikation i händerna på sin författande och
brevskrivande stab och sina maskinskriverskor har den därigenom
tillförsäkrat företaget ett i här berörda hänseenden
likartat och korrekt skrivsätt. J W
Tekniska föreningar
STF:s statistikkurs
den 17—18 februari hade samlat 76 deltagare, varav 48
ledamöter av STF. Kursen genomfördes programenligt
med studium av hålkortsmaskiner samt med föreläsningar
av professor Sten Wahlund, överdirektör Ernst Höijer
och förste aktuarien H Enehorg. Efter middagen på
Sportpalatset andra dagen följde en animerad diskussion om
"Industriens primäruppgifter till den officiella statistiken’,
inledd av docent Sune Carlson, vilken påtalade den hårda
belastning industrien fick vidkännas genom ständigt
återkommande krav från myndigheterna på statistiska uppgifter.
Kursens föredrag torde komma att i en eller annan form
publiceras, eventuellt gemensamt med en del andra
föredrag rörande statistiska spörsmål. Fmn
STFrs allmänna sammanträde
hölls på Sportpalatset onsdagen den 17 februari under
ledning av ordföranden överingenjör Rolf Stéenhoff.
Föredragshållare för aftonen var professor Sten Wahlund,
vilken därmed inledde föreningens statistikkurs.
Föredraget avhandlade "Statistiken som vetenskap och praktiskt
instrument" och föranledde en stunds meningsutbyte
mellan föredragshållaren och ett antal föreningsledamöter,
vilka hade funnit statistikernas krav på allmänheten, en-
27 mars 1943
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
