Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 13 mars 1943 - Isaac Newton — universalgeniet, av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
X G A R E: SVENSKA TEKNOLOGF ÖRENINGEN
ANS VARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 11
Årg. 73
Isaac Newton — universalgeniet • Tidskriftsnytt • Sammanträden
13 mars
1943
Isaac Newton — universalgeniet
Till trehundraårsminnet
PROFESSOR KNUT LUNDMARK, LUN1)
Helt nyligen ha vi passerat dagen för 300-års
minnet av sir Isaac Newtons födelse. Man har
paradoxalt benämnt honom ett geni, "större än
människosläktet", och under alla omständigheter
är ban ett av alla tiders största universalgenier och
dessutom ännu mera intressant därför att hans
utomordentliga begåvning åtföljdes av upphöjda
moraliska egenskaper.
Han föddes den 25 december 1642 (g.st.), således
samma år som Galilei dog. Liksom Kepler
var Newton sjumånadersbarn. Vid födelsen var
ban så liten, att det berättas han mycket väl
skulle kunnat placeras i en kvartersmugg. Han
var därjämte så bräcklig och klen att tvenne
kvinnor, som hjälpte till vid födelsen och gått
över till grannar för att få tag på något
nervstärkande medel åt barnet väntat sig finna detta dött,
när de kommo tillbaka. Men oaktat han var så
svag kom han att leva utan att träffas av någon
mera allvarlig kroppslig sjukdom under inte
mindre än 84 år.
Det är mycket litet, som ärftlighetsforskarna
kunna hämta från vad man vet om Newtons
föräldrar. Fadern, som var lantbrukare i
Wools-thorpe, beskrives som "en vild, obändig och svag
människa", och modern, Hannah Ayscough, var
en driftig och duglig människa av
hushållersketyp. Hon säges ha varit en ovanligt god kvinna.
Newtons fader avled några månader före
sonens födelse, och tre år senare ingick modern nytt
äktenskap med prästmannen Barnabas Smith.
I detta senare äktenskap hade hon tre barn, av
vilka inget visade prov på någon större
begåvning. Modern förvärvade genom sitt andra
äktenskap en mindre förmögenhet, och den unge
Newton fick därför med ens en årsinkomst om 80
DK 061.75
pund. Han kan sålunda ej räknas till de stora
snillen, som haft att bekämpa fattigdom och nöd,
utan han har hela sitt liv kunnat glädja sig åt
goda yttre förhållanden.
I byskolan var han föga intresserad av läsning,
men däremot visade han händighet ifråga om
en del mekaniska uppfinningar och röjde
härigenom anlagen till det omfattande
experimentella geni han ägde i kombination med ett
ovanligt stort matematiskt geni. Sedan han någon tid
besökt latinskolan i Grantham, skulle han ägna
sig åt lantbruket för att övertaga fädernegården.
Då ban inte alls var road av lantbrukets sysslor,
misslyckades detta försök fullständigt. År 1661
kom han till Cambridge och blev där subsizar,
dvs. erhöll i form av ett naturastipendium mat
och rum men med skyldighet att tillhandagå
kamraterna med en del praktiska sysslor. Ar 1665
avlade han sin första examen, Bachelor of Arts,
och 1668 sin andra, Master of Arts. Han hade
då redan arbetat sig upp inom de matematiska
ämnena så mycket, att hans lärare i dessa, Isaac
Barrow, år 1669 avstod från sin professur till
förmån för Newton.
Härmed hade denne nått till en god ställning,
som möjliggjorde för honom att gå vidare i sina
vetenskapliga forskningar. Även för denna tid
var det i mycket unga år, som han blev professor
vid ett av världens förnämsta universitet. Han
kvarstod i denna befattning ända till 1696.
Genom en god vän och gynnare, lörd Halifax, som
var en av Englands ledande män, blev han 1696
kallad till befattningen som "Warden" vid Bank
of England, som inrättats två år tidigare. Från
och med 1699 tjänstgjorde Newton som Master
of the Mint. Detta var en befattning, som av
13 mars 1943
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
