Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 20 mars 1943 - Marknadsanalys och marknadsanpassning, av Sam Widenfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
X G A R E: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 12
Årg. 73
Marknadsanalys och marknadsanpassning • TNC • Problemhörnan • Personnotiser
Sammanträden
20 mars
1943
Marknadsanalys och marknadsanpassning
DISPONENT SAM W IDEN FELT, GÖTEBORG
Varje person eller företag, som med framgång
vill sälja varor, måste känna sin marknad. På
den tid då producenten — t.ex. en hantverkare,
som både tillverkade och sålde — stod i
personlig kontakt med sina kunder och kände deras
önskningar och fordringar, var det inte svårt.
Men allteftersom den moderna storindustrien
utvecklades, kom producenten på allt längre
avstånd från konsumenterna; han förlorade den
personliga kontakten med sina kunder. Hans
marknad omfattade inte längre bara en ort utan
växte kanske ut över hela landet, ja i vissa fall
sträckte den sig till de mest avlägsna länder.
Hans varor nådde oftast den slutlige konsumenten
tack vare mellanhänder, såsom grossister och
detaljister. Vägen mellan tillverkare och konsument
har alltså inte bara blivit längre: den är också
mera förgrenad.
En vara kan i våra dagar knappast betraktas
som färdig, förrän den är såld. Ja, man kan gå
ett steg längre och säga, att den inte är såld,
förrän köparen har använt den och är nöjd.
Men när nu tillverkaren, som vi just har sett, ofta
befinner sig på långt avstånd från kunden, hur
kan han då lära känna kundens önskningar och
behov? En viss ledning kan han givetvis få av
sina försäljningssiffror och de intryck, som hans
egna representanter och återförsäljare av olika
slag låter honom få del av. Men man kan inte
alltid vara säker på, att kundernas synpunkter
på den vägen kommer fram i oförvanskat skick
till tillverkaren, så att han får en fullt tillförlitlig
bild av marknaden.
Det är mot bakgrunden av dessa svårigheter
i Fjärde programmet i radioserien "Svensk industri pà
frammarsch".
man får se uppkomsten av de nya metoder, som
nu används för insamling av uppgifter om
marknaden, och som brukar sammanfattas under
benämningen marknadsundersökningar eller
marknadsanalyser. De är framför allt mera exakta
än de tillvägagångsssätt man tidigare har
praktiserat. Där företagsledaren förr måste lita till
sin intuition och i många fall kanske nöja sig
med enbart gissningar, söker man nu fakta. Man
använder därvid en del arbetsmetoder, som har
lånats från andra verksamhetsområden, såsom
statistik, psykologi och ekonomisk geografi.
Undersökningsmaterialet
Materialet vid marknadsanalyser kan delas upp
efter sitt ursprung i två grupper: för det första
har vi uppgifter, som samlas inom företaget, t.ex.
försäljningsstatistik, kundstatistik,
försäljarrap-porter m.m.; för det andra sådant material, som
man samlar utanför företaget.
Där har vi då först redan befintlig statistik,
t.ex. sådan, som ges ut av officiella institutioner,
såsom befolkningsstatistik, handels- och
industristatistik. Större delen därav finns upptagen i
Statistisk Årsbok för Sverige. Det finns också
halvofficiella institutioner, som samlar in och
bearbetar statistiskt material, t.ex.
Affärsekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i
Stockholm. Även branschsammanslutningar och
enskilda företag, såsom banker, tidskrifter m.fl.,
ger ibland ut statistik. I detta statistiska
material kan man ofta få värdefulla utgångspunkter
vid bedömningen av marknaden, t.ex. när man
vill dela upp landet i försäljningsdistrikt, eller
när man vill välja ut de lämpligaste tidningarna
för sin annonsering.
20 mars 1943
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
