Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 20 mars 1943 - TNC: 6. Måttenhetsbeteckningar med främmande påhäng, av J W - Problemhörnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
dana måttenhetsbeteckningar med extra påhäng av svensk
prägel äro: em3 och nm3 för kubikmeter effektiv massa
och nominell massa (hyvlat och ohyvlat virke); ahk, ehk
och ihk för axelhästkrafter, effektiva hästkrafter och
indikerade hästkrafter; ata och atö för atmosfärer absolut
tryck och övertryck. Benämningar av besläktad art, dock
hittills utan motsvarande beteckningar, äro hyllmeter (i
bibliotek), nettokilogram, bruttokilogram. För kilovolt
effektivvärde får man ibland se kVeff alltså med index.
TNC har under sin korta tillvaro redan flera gånger
tillfrågats om sådana benämningar och beteckningar. Då
här föreligger ett spörsmål av principiell vikt, vände sig
TNC för någon tid sedan till Kungl. Mynt- och
Justeringsverket och till Kungl. Vetenskapsakademien med
förfrågan, huruvida den tydliga tendens som här ovan
påvisats skulle kunna berättiga till medgivanden. Från båda
hållen inkommo klara och samstämmiga svar av följande
innehåll:
1. Att förse måttenheternas beteckningar med
främmande element får anses otillåtligt, vare sig dessa
främmande element uppträda som index, t.ex. m3j (kubikmeter
löst mått), atö (atmosfärer övertryck), eller direkt
sam-manskrivas med måttenhetsbeteckningen, t.ex. lm3, atö.
2. Om ifrågavarande bestämningsord, t.ex. löst mått,
övertryck, av praktiska skäl skrivas invid måttenheten,
böra de placeras med mellanrum efter denna, icke före,
och om de på grund av sin längd icke kunna skrivas ut
helt och hållet böra vanliga språkliga förkortningsregler
tillämpas. Minimum är att de anges med en enda
bokstav följd av punkt, exempelvis 5 m3 1. eller 2 at ö., men
i regel torde tydligare förkortningar vara att föredraga.
Det anbefallda skrivsättet kan sägas ha till mönster de
internationella beteckningarna ° C för grader Celsius och
° K för grader Kelvin (absolut temperatur), där
måttenhetsbeteckningen 0 ju tydligt skiljer sig från
tilläggsinitialerna C och K. När måttenhetsbeteckningen själv
består av bokstäver, såsom i fallet at ö., får ett
mellanrum — som i tryck oftast förekommer även mellan ° och
C eller K — markera begreppsskillnaden, och
förkortningspunkten får markera slutledens karaktär av
ordförkortning, icke (internationell) beteckning.
För att låta även andra intresserade komma till tals i
denna fråga anordnade TNC den 23 februari 1943 ett
diskussionsmöte. Det gällde närmast att få klarhet
angående fm3 och lm3, och med anledning härav hade Statens
Bränslekommission, Skogshögskolan,
Ingeniörsvetenskaps-akademien m.fl. inbjudits. Med tanke på frågans
principiella betydelse hade dessutom inbjudan sänts till
Mynt-och Justeringsverket, Vetenskapsakademien, Tekniska
Högskolan, Svenska Teknologföreningen m. fi.
Diskussionen visade tydligt, att det skrivsätt man bör
ta sikte på är m3 1., at ö., men att en viss övergångstid är
ofrånkomlig i sådana fall då andra uttryckssätt nu
användas och en omedelbar ändring skulle vålla kännbara
kostnader eller andra olägenheter. En sak för sig är att
m3 I. i vedhandeln icke är entydigt; "löst mått" omfattar
nämligen såväl "travat mått" som "stjälpt mått", varför
i stället beteckningarna m3 t. och m3 s. borde användas
(där t. och s. äro specialförkortningar för travat och
stjälpt).
TNC anser sig härigenom ha fått erforderliga
riktlinjer för sin bedömning av dessa frågor och får nu
hoppas på en förvisso nödvändig hjälp av den skrivande
tekniska allmänheten. För de förut nämnda typiska fallen
rekommenderas — i den mån stark förkortning behövs —
följande beteckningar ävensom benämningar:
m3 f. kubikmeter fast mått
m3 s. „ stjälpt mått
m3 t. „ travat mått
m3 e. „ effektiv massa
m3 n. „ nominell massa
hk a. hästkrafter axeleffekt
hk e. „ effektiv effekt
hk i. „ indikerad effekt
at a. atmosfärer absolut tryck
at ö. „ övertryck
En fråga som särskilt bragts på tal är, huruvida icke
exponentsiffran i m3 utan påföljande mellanrum kan
anses ge det önskade avståndsintrycket. Härpå måste
svaras att så i viss mån är förhållandet, vilket i praktiken
kan mana till tolerans, men att principiellt sett kravet på
mellanrum måste upprätthållas.
J W
Problemhörnan
Lösning till problem 1/43. "Visa att temperaturen på
ett visst djup under markytan varierar i motsatt fas till
den genom årstidsväxlingen framkallade
temperaturväxlingen i ytskiktetl Beräkna storleksordningen av detta djup
med ledning av följande data:
i = markens värmeledningsförmåga = 1 W/m°C
ip = markens specifika vikt = 3 000 kg/m3
c = markens specifika värme = 2 000 Ws/kg°C"
Temperaturen i markytan sättes likamed
Tm = & sin co t
där co =
2 n
när t räknas i sekunder. Man be-
8 760 -60 -60
höver nämligen självfallet ta hänsyn endast till
grundtonen i marktemperaturens årsvariation. Om den totala
värmeströmmen genom skalet Sr är Q watt (se fig.), gäller
— S Q - dt — 4 nr2 • 3 r ■ £> c • 3 r (r = temp.)
eftersom den netto tillförda värmeenergien är likamed den
av skalets värmekapacitet upptagna energien. Ekv. kan
skrivas
SQ dr
Värmeströmmen genom skalet blir
Q = — Xlnr* —
(1)
(2)
Sättes r = R — x, där enl. figuren x är djupet under
jordytan, övergå (1) och (2) i
dO dr
= 4 71 Q c r’
dx dt
Q = lnXr*~
cx
(3)
(4)
Genom derivering av (4) med avseende på x och insätt
ning i (3) erhålles
os t q c dr
(Det bör observeras att R och r nu ha försvunnit ur
räkningen och att identiskt samma ekv. erhålles som om
(5)
20 mars 1943
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
