Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - Jordbruket och folkhushållningen, av Einar Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Skördeutvecklingen Inom jordbruket
Jag är väl medveten om en modern
industriteknikers krav på ökning i
tillverkningskapaciteten inom industrien. Inom jordbruket ha vi
emellertid inga maskiner som producera, det
tillkommer naturen och de levande organismerna,
och de låta sig dessvärre ej påverkas till
produktionsökning lika snabbt som de tekniska
förbättringarna inom industrien. Och dock tror jag mig
på grund av erfarenhet och jämförelser kunna
försäkra att vårt svenska jordbruk står på höjden
av vad modern jordbruksteknik kan frambringa
under de förhandenvarande förutsättningarna.
Jag understryker de givna förutsättningarna,
därmed antydande att det finns rum för ändrade
förutsättningar.
Några kalla siffror ma anföras. Från att på
1870-talet ha lämnat omkring 5 miljarder
skördeenheter (1 skördenhet—1 kg brödsäd eller
däremot svarande av andra grödor) och under åren
före första världskriget mellan 7 och 8 miljarder
skördeenheter, hade totalskörden under sista åren
av 1930-talet närmat sig 10 miljarder
skördeenheter. De senaste 50 årens skördestegring per
hektar uppgår för flertalet växtslag till mellan
30 och 75 %. Den sekulära skördeökningen för
brödsäd har i de aktuella framtidskalkylerna
beräknats till ungefär 1 % per ar. Den tämligen
jämna stegringskurvan avbröts som bekant under
missväxtåren 1940 och 1941. Det må antecknas
på jordbrukets kreditsida att det svenska
folkhushållet lyckades klara dessa missväxtår utan
större påfrestningar, även om gynnsamma
omständigheter härvidlag medverkade, såsom
tidigare upplagring av råvaror och möjlighet till viss
import.
De tekniska hjälpmedel, som möjliggjort
skördeökningen, äro givetvis många, men särskilt
bör för den vegetabiliska produktionen nämnas
växtförädlingen — namnet Svalöf har ju
världsrykte —, rationell konstgödsling och förbättrad
jordkultur. För den animaliska produktionen ha
framstegen inom avelsarbetet och på
utfodrings-området gatt hand i hand och under senaste
50-årsperioden stegrat avkastningen med omkring
100 %. En beräkning från åren före det nu
pågående världskriget gav till resultat att vi till
94 % voro självförsörjande ifråga om
standardlivsmedel, varav dock 23 % kom från egen
produktion inom landet med hjälp av utifrån
importerade fodermedel och konstgödsel.
Till sist kan som ett ungefärligt värde på den
svenska skörden nämnas att den alltsedan år
1934 har hållit sig ett stycke över 1 miljard
kronor, något växlande beroende på skördarnas
storlek och prisläget.
För framtidens livsmedelsförsörjning i vårt
land finns det ingen anledning att under normala
förhållanden räkna med ett annat än tillfälligt
avbrott i den stigande kurva, som representerar
avkastningsökningen. Vi ha naturliga
förutsättningar för att kunna vara i huvudsak
självförsörjande i fråga om standardlivsmedlen, och inte
minst krigsåren ha visat att även de tekniska
hjälpmedlen kunna mobiliseras. Blott ett par
exempel må anföras, samtidigt belysande en
värdefull samverkan mellan industri och
jordbruk.
När importen av råfosfat upphörde stod
jordbruket inför utsikten att nödgas avvara det
mycket viktiga och nödvändiga växtnäringsämne, som
fosforsyran utgör. Det lyckades industrien att ur
våra egna lågprocentiga malmer framskaffa
ersättningsvara, som redan nu nödtorftigt täcker
det mest trängande behovet. Den uteblivna
importen av textilråvaror har i viss omfattning
kunnat täckas genom egna odlingar av lin och
hampa, och det finns stora förutsättningar att
öka denna odling. Slutligen och ej minst har den
segslitna frågan smör—margarin kommit i ett
nytt läge sedan den inhemska odlingen av
oljeväxter fått en så gynnsam spelöppning och visat
sig kunna lämna både goda skördar och goda
kvaliteter till våra margarinfabriker. Vår
fett-försörjning har därigenom kommit i en delvis ny
belysning, som kräver omprövning av
driftförutsättningarna vid jordbruket i vissa landsdelar,
när efterkrigstidens jordbruk skall planläggas.
Det torde vara väl tidigt att här ta upp frågan
om hur en gång efter ett fredsslut en överskotts-
Tab. 2. Folkmängden efter yrkesgrupper.
År Jordbruk med binäringar Industri och hantverk Handel och samfärdsel Allmän tjänst m.m. Summa
1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-taI % 1 000-tal % 1 000-tal
1751 1 425 80 136 7 32 2 192 11 1 785
1800 1 856 79 266 11 39 2 186 8 2 347
1840 2 539 81 268 9 69 2 262 8 3 138
1870 3 017 72 610 15 217 5 325 8 4 169
1 ’JOO 2 828 55 1 426 28 535 10 347 7 5 136
1930 2 417 39 2 195 36 1 117 18 413 7 6 142
1930 2 265 37 2 047 33 1 026 17 374 6 5 712*
1940 2 033 32 2 277 36 1 158 18 485 8 5 953*
* I totalsumman tillkomma ytterligare grupper.
’204 15 maj 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
