Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - Jordbruket som ekonomisk företagsform, av Ludvig Nanneson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. 2. Exempel på fördelning av allt utearbete (Ringborg).
A genomsnitt för 10 gårdar under 2 år. B utpräglad
slättbygdsgård. C med riklig tillgång på arbete utanför
lanthushållningen. Den övre linjen motsvarar antalet
disponibla manstimmar per månad, om arbetsstyrkan avpassas
efter arbetsbehovet Under toppmånaden.
olika produktionsgrenar, som av tekniska och
ekonomiska skäl kunna förekomma på
brukningsde-len i fråga, ges en lämplig relativ omfattning
inbördes. Ett rätt val av produktionsgrenar och en
riktig kombination av dessa inbördes är av
avgörande betydelse för jordbruksföretagets
lönsamhet. Härvid är naturligtvis arbetsutjämningsfak-
torn icke ensamt avgörande, men den fortgående
utvecklingen på arbetsmarknaden har gett och
torde i framtiden i ännu högre grad ge denna
faktor en dominerande roll i ekvationen.
üe starka skäl, som sålunda kunna anföras för
en betydande allsidighet i jordbruksproduktionen,
utesluta emellertid ingalunda, att en viss
specialisering är önskvärd och möjlig. På så sätt
nämligen, att tyngdpunkten i produktionen förskjutes i
den ena eller andra riktningen i anpassning till
de naturliga, tekniska och ekonomiska
förutsättningarna i olika jordbruksområden och på skilda
brukningsdelar. En sådan anpassning föreligger
även och försiggår alltjämt.
Siffermaterialet i tabell 1 illustrerar både
jordbruksproduktionens stora mångsidighet och den
nämnda differentieringen av
produktionsriktningen i olika områden. Materialet är hämtat från
våra bokföringskontrollerade jordbruk och torde
i sina huvuddrag vara representativt för
jordbruket i dess helhet. Starkast framträder
differentieringen i produktionens inriktning om vi jämföra
sydsvenska slättbygden och Norrlandsområdet
med varandra. I det förra området utgöra
anima-lieprodukterna 57, växtprodukterna 40 % av hela
bruttoavkastningen, dvs. av det samlade värdet
av lanthushållningens slutprodukter. I
Norrlandsområdet äro motsvarande tal 83 och 8 %.
Tabellen belyser för övrigt mjölkproduktionens
dominerande roll i vårt jordbruk. Av de vägda
medeltalen för samtliga områden kommer mjölken
främst med 39 à 41 %. Spannmålen,
brödspannmål och övrig spannmål tillsammans, kommer ej
högre än till 13 à 15 %. övriga växtprodukter,
potatis, sockerbetor och handelsväxter i övrigt,
endast till 9 à 11 %. Bortse vi från de egentliga
slättbygderna är det foder- och
animalieproduk-tionen, som utan jämförelse dominerar
produktionsriktningen i vårt svenska jordbruk av i dag.
Kring de anförda medeltalen för de olika
produktionsområdena kunna givetvis betydande
avvikelser föreligga för enskilda brukningsdelar. Vi
ha sålunda särskilt i sydsvenska slättbygden
enstaka brukningsdelar, där animalieproduktionen
är nedpressad till en obetydlighet och där
växtprodukterna för direkt försäljning svara för 80 à 90 %
och däröver av den totala bruttoavkastningen.
Tabell 1. Bruttoavkastningens procentuella sammansättning.
övriga övriga övrigt
1930—1940 Mjölk Nötkreatur Svin djur Spannmål växter
% % % % % % %
Sydsvenska slättbygden ..................... ........... 28 7 16 6 20 20 3
Svdsvenska mellanbygden ................... ........... 32 7 18 9 13 17 4
Mellansvenska slättbygden .................. ........... 39 9 9 9 22 7 5
Mellansvenska skogsbygden ................. ........... 42 10 14 12 9 5 8
Norrlandsbygden ........................... ........... 48 8 8 19 3 5 9
Hela landet 1939—1940 .................... ........... 39 9 12 10 15 9 6
1940—1941 .................... ........... 40 8 11 12 14 9 6
1941—1942 .................... ........... 41 8 11 10 13 11 6
1 maj 1943
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
