Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - Jordbrukets byggnadsproblem, av Einar N:son Hedulff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Brukningsdelarnas fördelninq
på slorleksqrupper.
Jordbruksarealens fördelninq
på storleksqrupper.
Fig. 1. Jordbruksarealens fördelning pd brukningsdelar.
Jordbruken inom grupp A äro övervägande
att hänföra till kategorien stödjordbruk,
varmed avses, att innehavaren hämtar sin
huvudsakliga inkomst från annat håll än jordbruket
ifråga. Inom grupp B torde åtskilliga
brukningsdelar kunna betraktas såsom ofullständiga
jordbruk, dvs. de representera sina ägares
väsentliga inkomstkälla men äro för små att kunna ge
vederbörande en tillfredsställande bärgning. Först
inom storleksgrupp C och inom de ännu större
grupperna blir själva jordbruket mera renodlat
och såsom inkomstkälla mera tillfredsställande.
Den till de olika storleksgrupperna hänförliga
arealen fördelar sig så, att de minsta jordbruken,
som utgjorde 25 % av hela antalet, endast ta upp
4 % av totalarealen, medan övriga omfatta
vardera ungefär 1/3 av den återstående arealen om
grupperna D och E betraktas som en grupp.
Per hektar räknat är det genomsnittliga
byggnadsbehovet större vid de mindre än vid de större
brukningsdelarna. Detta sammanhänger bl.a. med,
att storjordbruken genom direkttröskning m.m.
kunnat efter hand i hög grad nedbringa sitt
utrymmesbehov. Dessutom medför de mindre
jordbrukens behov av längre gående produktförädling
ett relativt sett större antal kreatur per hektar
•och därmed ett större byggnadsbehov, se fig. 2.
Antalet personer, som äro bosatta vid de olika
brukningsdelarna, är absolut och relativt sett
betydligt större vid småjordbruken än vid
storjordbruken. Bostadsproblemet måste alltså vara betydligt
större vid småjordbruken än vid storjordbruken.
Även sedan hänsyn tagits härtill, äro
byggnadsproblemen vid småjordbruken likväl
underskattade. För att få en riktigare uppfattning om deras
betydelse fordras nämligen att hänsyn också tas
till småjordbrukens i allmänhet mindre
ekonomiska bärkraft. Småjordbruken ha i många fall
mindre möjligheter att bära de dryga
byggnadskostnaderna, och detta har medfört, att de
befintliga byggnaderna ha måst lappas ihop och
utnyttjas så länge detta över huvud taget varit
möjligt. Bristen på kapital eller risken för att detta
icke skall kunna göras räntebärande, om det
investeras i jordbruk, som till sin typ äro mindre
lönande eller rent av förlustbringande, förorsakar
i dylika fall många gånger ett kvarblivande vid
det gamla ända tills dessa förhållanden helt enkelt
icke längre gå att klara upp, fig. 3. Så smärtsam
utvecklingen än kan vara för den enskilde
innehavaren, bidrar den dock till en ur
samhällsekonomisk synpunkt eftersträvansvärd övergång till
lämpligare och bärkraftigare brukningsenheter.
Byggnadskostnaderna vid jordbruk av olika
storlekar kunna mera direkt belysas med en del
siffror, som införskaffats av 1940 års
byggnads-kostnadssakkunniga. Uppgifterna avse det vid
nybyggnad nedlagda kapitalet, vilket i medeltal
åren 1925—1939 befanns vara:
Brukningsdelarnas „ , Ekonomi-
B, , Boningshus
storlek kr Jh & byggnader
ha ’ kr./ha
2—5 ......... 2 117 1 156
5—10 ........ 1 140 764
10—20 ....... 635 658
20—50 ....... 526 679
över 50 ...... 273 415
Materialet bakom dessa siffror hänför sig ej till
mera än ca 500 egendomar och är kanske inte
tillräckligt representativt. Emellertid bestyrka
siffrorna tydligt vad som sagts om förhållandet
mellan ett jordbruks storlek och byggnadsvärde.
I det föregående har antytts, att man med
hänsyn till de höga byggnadsvärdena inom jordbru-
Fig. 2. Byggnadsbehovets relation till brukningsdelarnas
storlek.
Fig. 3. En icke ovanlig form av ladugård vid mindre
jordbruk i vissa skogsbygder.
1 maj 1943
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
