Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - Jordbrukets byggnadsproblem, av Einar N:son Hedulff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ket ofta inte kan räkna med något egentligt
jordvärde. Till belysande av detta har jag låtit
sammanställa en del uppgifter från vissa större
familjejordbruk samt större egendomar under
domänstyrelsens förvaltning. Byggnadsvärdena ha
därvid fått representeras av
brandförsäkringsvärdena, och taxeringsvärdena få anses utgöra en
värdemätare på egendomens avkastningsförmåga.
Resultatet framgår av följande tabell:
Län
Malmöhus ....................16,9 18,4 109
Östergötlands ..............8,9 7,6 85
Kalmar ..........................1,9 1,4 74
Skaraborgs ..................11,0 7,0 64
Jönköpings ..................2,5 , 1,4 56
Västmanlands ..............5,8 2,5 42
Som synes är det bara i Malmöhus län, som
taxeringsvärdet ligger över
brandförsäkringsvärdet. Ju mindre jordbruksbetonat länet är, desto
starkare sjunker taxeringsvärdet i förhållande till
brandförsäkringsvärdet, och redan i
Västmanlands län äro vi nere på en genomsnittlig
procentsats av endast omkring 40. Beaktar man detta i
relation till vad som nyss sagts om de mindre
jordbrukens relativt högre byggnadsvärden står
det klart, att det i många fall knappast är möjligt
att, hur man än bär sig åt, nedbringa
byggnadskostnaderna så långt, att de kunna förräntas och
amorteras av jordbruksdriften.
Byggnadskostnadernas förändringar i
förhållande till lantbrukets produktpriser framgå av
Lantbruksförbundets prisindex med åren 1925
—1929 såsom bas. Enligt denna serie voro
prisförändringarna t.o.m. år 1938 följande:
växtprodukter ......................+ 15 %
djurprodukter ......................+ 39 %
samtliga produkter ............+ 31 %
arbetslöner ..........................+ 105 %
byggnadsmaterial ................+ 82 %
samtliga förnödenheter + 46 %
Utvecklingen har sålunda varit särskilt
ogynnsam för arbetslönerna och byggnadsmaterialet.
I de här angivna arbetslönerna ingår emellertid
endast mycket litet eller ingenting alls av löner
till yrkesarbetare inom byggnadsarbetarfacket.
Dessa löner ha under det senaste decenniet och
särskilt under dess senare del undergått en ännu
starkare stegring, såväl direkt som indirekt
påverkade av byggnadsarbetarnas strävan att föra
ut till landsbygden de avtalsenliga löner, som
tillämpas inom tätorterna. Särskilt har
uppmärksamheten fästs på denna sak i samband med
striden om ackordsprislistornas tillämpning vid
jordbruket, särskilt för dess ekonomibyggnader.
Av vad jag nu anfört torde framgå, att
jordbruket är synnerligen hårt belastat av sina
byggnadskostnader. Lösandet av dess ekonomiska
problem är dock lika mycket en fråga om en
rationellare jordfördelning. Ur byggnadssynpunkt
måste emellertid grundtanken vara att för minsta
möjliga kostnad söka skapa ett i drift och
underhåll så funktionsdugligt och ekonomiskt
byggnadsbestånd som möjligt.
Innan jag övergår till att något beröra de
tekniska problemen, vill jag i förbigående nämna,
att man nästan helt kan bortse från bostäderna,
som böra byggas efter allmänt vedertagna
normer med det ovillkorliga förbehållet, att
planlösningarna anpassas efter landsbygdens
levnadsvanor och behov. Man bör också helst välja en
byggnadsstil, som ej för mycket skiljer sig från
den i trakten av ålder brukliga, se fig. 4 och 5.
Planering av djurstallar
Beträffande ekonomibyggnaderna är det
särskilt ladugårdarna, som berett såväl djurägare
som byggmästare de verkligt stora bekymren.
För alla dem, som tidigare haft något med
ladugårdsbyggnader att göra, torde väl fukten
stå som det allt överskuggande problemet. Att
ett djurstall med nödvändighet måste bli fuktigt,
[-Försäkringsvärde-]
{+Försäkrings- värde+} Mkr. [-Taxeringsvärde-] {+Taxerings- värde+} Mkr. [-Taxeringsvärde-] {+Taxerings- värde+} i % av
försäkringsvärde
Fig. i. Nyuppförd monteringsfärdig arbetarebostad vid
kronodomän.
’216
Fig. 5. Anpassning efter äldre byggnadsstil. I bakgrunden
det nya huset, i förgrunden det gamla som skall rivas.
1 maj 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
