Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 1 maj 1943 - Jordbrukets maskinproblem, av Nils Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
En annan konstruktions- och
tillverkningsåtgärd är materialbesparing genom övergång till
lättare konstruktioner. Detta har betydelse även i
ett annat avseende. För de maskiner, som skola
förflyttas på fältet under arbetet, t.ex.
skördemaskiner, är det till fördel, att de göras lätta, så
att inte dragkraft behöver uppoffras på
framsläp-ning av större massa än nödvändigt.
En tredje åtgärd är, att antalet typer av en viss
maskin eller ett visst redskap begränsas. Särskilt
bör man se till, att det inte uppstår flera nya
variationer av redskapet än som är absolut
nödvändigt. Alltför ofta ha under de gångna åren nya
variationer kommit till på så sätt, att
affärsmannen eller industriföretaget fallit undan för
säran-språk från en liten kundkrets. Sant är, att dylika
anspråk en och annan gång varit befogade, men
i regel har det nog varit så, att man vid
noggrannare prövning funnit, att det för kunden varit
skäligen likgiltigt, huruvida avvikelsen från
normalutförandet genomförts eller inte. Avvikelse
från normalutförande bör ännu mindre göras
blott för att redskapet skall bli något olika ett
annat fabrikat, över huvud taget skulle det gagna
alla parter, att man framdeles mera än hittills
hölle på typisering och standardisering. Detta kan
mycket väl ske utan att man går så långt, att
utvecklingen hämmas.
Jag skall med ett enda exempel belysa, vad som
i detta avseende kan göras. Slåttermaskinen har
nu varit i bruk under ett halvt århundrade. I
princip skiljer sig den nuvarande slåttermaskinen
mycket litet från den maskin, som fanns redan
på 1890-talet. I avseende på detaljerna är
däremot maskinen kraftigt förändrad. Förbättringar,
som medfört större hållbarhet, bättre skärförmåga
och bekvämare manövrering, ha utförts genom
hundratals små ändringar. Vissa stora
industriföretag, som äro beroende av världsmarknaden, ha
åtminstone delvis vidtagit dessa förbättringar på
sådant sätt, att när en slitdel gjorts annorlunda,
den ändå utförts så, att den nya förbättrade delen
passat både till de äldre maskinerna och till de
nya. Detta har väl i första hand gagnat
reservdelsförsörjningen men har också direkt varit till
nytta ur kostnadssynpunkt.
Ett annat sätt att få ned priset på den mindre
jordbrukarens maskiner och redskap är att mera
än hittills tillverka småbruksmaskiner. Industrien
är ju ingalunda främmande för denna tanke. Vi
se t.ex. att skördemaskinsindustrien för några år
sedan började tillverka självbindare av en mindre
och lättare typ än den dittills vanliga. Ännu är
dock steget långt till den skördemaskin, som kan
bli var bondes egendom — men säkert är, att den
efterfrågas. Ty då bonden framför önskemål om
nya, arbetsbesparande maskiner, hör man ofta:
"Ge oss en liten skördemaskin, som kan användas
både för grässlätter och för sädesskörd, eller ge
oss åtminstone en bindare, som är mycket enklare
och billigare än den nuvarande." Både uppfinnare
och konstruktionskontor arbeta på detta problem,
och förr eller senare kommer väl den
revolutionerande nykonstruktion, som så länge låtit vänta
på sig. Behovet av en sådan maskin kan kanske
illustreras av hur man på smågårdar i allmänhet
skurit säden med slåttermaskin och sedan bundit
för hand. Härtill åtgår mycken manuell
arbetskraft, men sådan är helt omöjlig att uppbringa på
de gårdar, där halvvuxna barn saknas och
hustrun är upptagen av hemsysslorna. Det är därför
inte att förvåna sig över, att självbindare — trots
dess relativt höga pris — anskaffas även till
mindre gårdar.
Det större jordbrukets maskinbehov
På senare år har skördetröskmaskinen — eller
skördetröskan som den vanligen kallas — gjort
sitt segertåg, särskilt i länder med något torrare
klimat än vårt. Den moderna skördetröskan har
utvecklats ur de jättestora maskiner, som på
1890-talet tillverkades för Kaliforniens torra dalar.
Senare övergick man i USA till motordrivna och
traktordragna maskiner, men ännu för 15 år
sedan betraktades det i Amerika som en självklar
sak, att en skördetröska av någon betydenhet
måste ha en skärvidd på minst 2 m. Tröskverk,
drivkraft och allt fick då dimensioneras därefter.
I början på 1930-talet lanserade emellertid en
firma en liten skördetröska, som i Amerika
annonserades ut som självbindarens efterträdare,
"The successor of the binder". Denna var endast
hälften så stor som de förut vanliga och priset
mindre än hälften. Den fick också en sådan
avsättning, att praktiskt taget alla de andra större
firmorna måste gå in för liknande småmaskiner,
och nu dominera dessa mindre skördetröskor i
hemlandet. Detta är sålunda exempel även på
utvecklingen mot mindre, lättare och billigare
maskiner.
Fig. 1. Moderna skördetröskor, som samtidigt skära och
tröska säden, tillverkas numera även i Sverige.
Bolinder-Munktells skördetröska med traktor bogserar maskinen och
driver därjämte skörde- och tröskverken.
1 maj 1943
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
