Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18b. 1 maj 1943 - Flygvapnens utveckling och verksamhet — växelverkan mellan taktik och teknik, av John Stenbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. 1. Motorstyrka.
- tungt
bombflygplan, - me-
deltungt
bombflygplan, ––-jakt-
flygplan.
ett jämviktsläge mellan de var för sig icke
särskilt starka luftstridskrafterna i öster. Därmed
har också kriget till lands fått en karaktär av
återfall till tidigare metoder.
Vad slutligen Tunisienoperationerna angår är
den viktigaste frågan flygbaserna. Innan de
allierade genom nyanläggningar av ett stort antal
flygfält skaffat sig förutsättningar för
luftherravälde eller i varje fall en klar överlägsenhet i
luften, torde det få anses otänkbart att den stora
offensiven kommer. (När just nu, efter allt att
döma, slutoffensiven är omedelbart förestående,
tyder detta på att flygbaseringsproblemet för de
allierade är löst.) Samma sak gäller frågan om
lid och plats för den andra fronten.
Den här framlagda korta revyn ger oss bilden
av stora, självständiga flygvapen, organiserade
i luftflottor, vilkas verksamhet omspänner alla
delar av krigföringen, från avgörande
självständiga operationer till understöd av varje slag av
strider på marken och på sjön.
Flygteknikens utveckling
Vad är det då, som fört fram flygvapnen till
denna dominerande maktfaktor i de ödesdigra
händelser, som utspelas över en pinad och härjad
värld? Är det flygvapnens kvantitativa utveckling?
Knappast. Dagens stormaktsflygvapen äro i detta
avseende icke så fantastiskt överlägsna de, som
funnos 1918. Vid den tiden hade England 22 000
flygplan (varav 4 000 i första linjen).
Motsvarande siffror för Tyskland voro 17 000 och 6 000. Den
engelska månadsproduktionen 1918 var 3 000
flygplan, den tyska var 2 000 flygplan. Nej, det
är kvaliteten hos personalen (ledningen och de
djupa leden) samt framför allt hos materielen,
som utgör skillnaden. Till belysande av den
fantastiska, av ingen förutsedda utveckling, som
flygmaterielen undergått, vill jag här nämna
några exempel.
Fig. 1 visar utvecklingen från 1910 till 1943
av motorstyrkan. Denna är i förening med den
aerodynamiska utformningen av flygplanen
grunden för utvecklingen på de flesta övriga områden.
Hastighet, stighastighet, topphöjd, lastförmåga,
dvs. möjligheten att medföra drivmedel,
beväpning, bomber m.m., äro sålunda i viss grad
funktioner av motorstyrkan. Motorstyrkan har, såsom
synes, efter hand 10- till 20-dubblats, dels genom
bättre och större motorenheter, dels genom
ökat antal motorer. Huvuddelen av jaktplanen äro
alltjämt enmotoriga, de lätta och medeltunga
bombplanen äro numera nästan genomgående
tvåmotoriga, de tunga bombplanen merendels
fyrmotoriga.
Motorstyrkans ökning har utnyttjats för en
ökning av hastigheten samt för en ökning av
flygvikten.
På fig. 2 se vi hastighetens utveckling. Av
intresse är här liksom på de övriga bilderna att
iaktta, hur efter första världskriget ett praktiskt
taget stillastående gör sig gällande fram till 1930.
Vid denna tidpunkt inträder en påtaglig kvalitativ
förbättring och efter 1934 visar denna utveckling
ett oerhört stegrat tempo. Denna kvalitativa
utvecklingskurva motsvaras för övrigt av en
liknande kvantitativ. Av intresse är även att konstatera,
att utvecklingen i Sverige under ifrågavarande tid
fick sin karaktär av att man inom en
försvarskommission under 1930—1934 främst arbetade
med utredning rörande olika alternativ för
nedrustningens bibehållande, att man tog starkt
intryck av avrustningskonferensen i Genève 1932,
att nämnda kommission dock 1935 avlämnade
ett betänkande innebärande vissa i och för sig
ganska betydande förbättringar av flygvapnet, att
riksdagen 193(5 fattade beslut härom med endast
2—3 rösters majoritet samt att flygvapnet på
grund härav började få en kvalitativ och
kvantitativ förbättring först 1937—1938. Det har
inneburit mycket arbete och mycket pengar för att
under de senaste 4—5 åren söka återvinna den
oerhörda kvalitativa efterblivenhet, som vi så-
Fig. 2. Maximiflyg-
hastighet. - tungt
bombflygplan,––-me-
deltungt bombflygplan,
––-jaktflygplan.
1 maj 1943
231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
