Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18b. 1 maj 1943 - Flygvapnens utveckling och verksamhet — växelverkan mellan taktik och teknik, av John Stenbeck - Större flyghastighet — ett problem i den närmaste flygtekniska utvecklingen, av Tore Edlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Samverkan mellan flygare och ingenjörer
Ett av de problem, som nu sysselsätter oss, är
att flygvapnet önskar:
ett jaktplan med en maximihastighet av minst
700 km/h, en stigtid till 5 000 m av 5 min., en
beväpning med många kanoner om minst 20 mm,
stor vändbarhet samt start och landning på våra
nuvarande fält, något utvidgade;
ett bombplan med en bomblast av minst en 1000
kg bomb, en maximihastighet helst nära
jaktflygplanets och på låg höjd, hållfasthet mot
störtdykning, en flygsträcka med full last på minst 1 200
km samt en ny metod för defensiv beväpning
bakåt.
På lång sikt önska vi större hastighet än 700
km/h för att överglänsa fiendens samt bättre
offensiv beväpning än 20 mm automatkanoner.
Vi önska vidare att motorbullret dämpas för att
möjliggöra överraskning, att kunna se (genom
instrument) genom moln och dimma, för att kunna
flyga däri med bibehållen marksikt och för att
se mål därigenom.
Många av de militära kraven bli lösta fort
och bra, många efter långa tider av besvär och
många aldrig. Men ett är säkert: utan att en del av
vårt lands främsta ingenjörshjärnor arbeta för
att lösa flygvapnets problem, kan flygvapnet ald-
Större flyghastighet
— ett problem i den närmaste flygtekniska utvecklingen
FLYGINGENJÖR TÖRE EDLÉN, STOCKHOLM
DK 629.13
eliminering av alla störande utbyggnader och
utvändiga detaljer,
förbättrad formgivning av flygplanets
huvuddelar,
minskning av friktionsmotståndet,
minskning av frontyta och vingyta,
anpassning av flygplanets form med hänsyn
till luftens kompressibilitet.
Då det gäller att eliminera störande utvändiga
detaljer samt förbättra formgivning av
flygplanets huvuddelar torde man nu ha kommit nästan
så långt som det är praktiskt möjligt.
Typiska exempel på aerodynamiskt väl
utformade moderna flygplan äro det amerikanska
jaktplanet Bell P-39 "Airacobra" (fig. 1) samt
bombplanet Martin B-26 "Marauder"’ (fig. 2). Man
lägger märke till bl.a. den slanka kroppsformen, den
rig få den effekt, som vårt lands trygghet
fordrar.
Men det förtjänar också uttryckligen
framhållas, att härför fordras att ytterligare ett villkor
uppfylles. Svensk ingenjörsvetenskap måste
framdeles av Sveriges statsmakter och hela dess folk
erhålla allt det stöd ocli all den uppmuntran, som
erfordras för att landet icke på nytt skall råka i
det läge vi för några år sedan befunno oss i.
1925—1936 års dådlöshet får icke upprepas. Detta
uttalande synes icke helt omotiverat inför de
tendenser att kasta flygets intressen överbord, som
man emellanåt tycker sig kunna förspörja bland
folk, som inför ett i fjärran skymtande krigsslut
främst längta efter att åter få somna in i all
bekvämlighet eller att få ägna sitt intresse åt mer
lättlösta uppgifter.
De teknikens vinningar, som nu gjorts, få icke
spolieras genom ett framtida stillastående. De
måste föras vidare till fromma för såväl det
militära flyget, vilket -—- hur än världens
rustningsproblem i framtiden komma att gestalta
sig — kommer att utgöra tyngdpunkten i
trygghetsproblemet, som också för vårt civila flygs
utveckling för förbättrade kommunikationer inom
Norden, med det övriga Europa, med övriga
världsdelar.
Flygplanets utveckling har kanske i främsta
rummet karakteriserats av en ständigt ökad
flyghastighet. Vid den fortsatta utvecklingen
koncentreras därför intresset starkt på just de frågor,
som sammanhänga med flyghastighetens höjning,
nämligen minskning av flygplanets luftmotstånd,
ökning av motoreffekten och propellerns
effektivitet — samt därjämte, om och när motorn och
propellern ej längre räcka till. vad man då skall
sätta i stället.
Minskning av luftmotståndet
Bland åtgärder för att nedbringa
luftmotståndet kan man särskilja huvudsakligen följande:
Föredrag vid Svenska Teknologföreningens årsmöte den
23 mars 1943.
1 maj 1943
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
