Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18b. 1 maj 1943 - Segelflygning, av Grels Næslund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. 1A. Vinschstart.
Fig. 13. Bilstart.
Materielen vid en hilstart utgöres av bogserbil
och bogserlina.
Vinschstart
På ett flygfält av ordinär storlek -— 1 000 X
X 1 000 m — kan med bilstart icke uppnås mer
än 150 m höjd över flygfältet. Vill man komma
högre upp, måste man använda vinschstart.
Vinschstart är egentligen bara en
utvecklingsform av bilstarten. Vid bilstart rör sig kraftkällan
— bilen — över fältet. Vid vinschstarten däremot
står kraftkällan stilla, och dragkraften i linan
erhålles genom en successiv uppvindning av linan
på en roterande trumma.
Vinschstart tillgår i princip på det sätt, som
framgår av fig. 14. Från vinschen dras linan ut
Ivärs över hela flygfältet — till läsidan, där
flygplanet är uppställt. Vinschen måste vara försedd
med en hastighetsmätare, och gasreglaget bör vara
inrättat för manövrering med handkraft för att
möjliggöra ett så mjukt och känsligt gaspådrag
som möjligt.
Vinschhastigheten beror på vindstyrkan — ju
starkare motvind desto lägre hastighet. I början
av starten, till dess flygplanet nått ca 20° över
horisonten, hålles hastigheten konstant. Sedan bör
den successivt minskas. Urkoppling bör ske, när
flygplanet befinner sig 45—60° över horisonten
sett från vinschförarens plats.
Flyginstruktören ger signal till urkoppling
genom att svänga sin flagga fram och tillbaka över
huvudet. I ett glidflygplan ser föraren denna
signal och kopplar loss. I ett segelflygplan däremot,
där förarplatsen är inklädd, har han vid stigning
ingen sikt framåt-nedåt. Han får i stället signal
om losskoppling genom att vinschföraren ett
ögonblick frikopplar lintrumman, så att
dragkraften upphör.
Gummirepstart
För gummirepstart behövs en jämn sluttning
med en lutning av omkring 20° och med ett
landningsutrymme nedanför, som svarar mot
flygplanets glidtal. Flygning är endast möjlig, när vinden
blåser någorlunda rätt mot backen eller vid
vindstilla.
Vid gummirepstart slungas flygplanet ut i
luften — som en sten ur en slangbåge. Gummirepets
längd är ca 30 m, i dess mittpunkt finns en ring.
I gummirepets båda ändar äro hamprep fastsatta,
ca 10 m långa. I flygplanets nos finns en nedåt
öppen hake, starthaken. I denna sätter man fast
gummirepets ring. I flygplanets stjärtparti sitta
två ca 50 cm långa rep.
Starten tillgår på följande sätt, fig. 15.
Flyg-instruktören kontrollerar, att föraren är klar. På
hans kommandoord "flygplanet fast" fattar
bromsmanskapet i stjärtrepen. På
kommandoordet "vid repet färdiga" anbringas gummirepets
ring i starthaken, startmanskapet fattar i
hainp-repen och drar ut dessa. Gummirepet börjar
sträckas på kommandoordet "sträck". Startmanskapet
går härvid i den avsedda startriktningen. Sedan
kommer "spring", då startmanskapet springande
fortsätter att sträcka repet. När repet sträckts,
kommenderar flyginstruktören "loss", varvid
bromsmanskapet släpper flygplanet. Efter några
meters rutsch på marken lyfter detta, ringen
glider ur starthaken, och startmanskapet släpper
gummirepet, som faller till marken. Flygningen
har börjat.
Flygstart
Vill man vara säker på att nå upp till de
termiska luftströmmarna, måste man tillgripa
flygstart. Med vinschstart når man nämligen
knappast högre än 300—350 m.
För flygstart behövs ett motorflygplan, som
med bibehållen god roderkontroll kan flygas med
låg hastighet. Flygplanet förses med en
ringkoppling, som sättes fast på sporren. Ringkopplingen
O
1 maj 1943
Fig. 15. Gummirepstart.
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
