Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18b. 1 maj 1943 - Underhållstjänst och konstruktion, av Bertil Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
svåra att flygföraren endast med nöd och näppe
lyckas ta sig hem till basen, i andra fall är det
blott fråga om ett par kulor eller ett
splitterstycke, som passerat rakt igenom den lätta
dural-eller stålrörskonstruktionen.
Vilket fallet än är, kunna skadornas inverkan
på funktionssäkerheten och hållfastheten icke
bedömas förrän efter ingående inspektion, en
inspektion, som måste kunna ske snabbt och säkert
även under fältförhållanden. Det måste innebära
ett stort pius för ett militärt flygförband om dess
flygplan kräva ett osedvanligt litet antal
arbetstimmar för såväl de rutinbetonade skötsel- och
kontrolloperationerna som för inspektioner och
reparationer efter skador. Ju mindre procent av
flygplanbeståndet, som är bunden i verkstäderna
av dessa skäl, desto bättre stridsberedskap.
Stridsberedskapens krav synas här gå parallellt med de
krav, som i civil flygplandrift ställas ur
räntabilitetssynpunkt.
Man kommer alltså till den slutsatsen att av
militära flygplan, vilka äro de mest komplicerade,
krävas minst lika stora möjligheter till god
åtkomlighet för snabb inspektion och reparation
som av civila flygplan. Då man alltså måste
acceptera denna princip uppstår frågan hur den
skall kunna genomföras.
Utbytesprincipen
En nära till hands liggande tanke är att göra
vissa av flygplanets delar utbytbara. Principen
har tillämpats exempelvis för flygmotorer, vilka
för något tiotal år sedan kunde utbytas blott med
flera dagars arbete, under det att numera
kompletta motoraggregat, se fig. 3, fullständigt
utrustade med hjälpapparater, propellrar och
motorhuv, kunna bytas på ett par timmar. Man kan
tänka sig denna princip tillämpad i betydligt
större skala. Kompletta landningsställ böra kunna
utbytas på några timmar, så att reparation av
skador eller periodisk kontroll kan utföras på ett
landningsställ, medan flygplanet flyger med ett
annat, översyn av hjulbromsar kan utföras på
hjulen enbart, och man kan till och med göra
fullständiga prov med en broms innan den mon-
fig. i. Stickkontakt för skärmad elkabel. Dylika kontakter
utföras med flera tiotal strömbanor av varierande tvärsnitt.
teras på flygplanet, som under tiden får flyga med
ett annat hjul.
Den hydrauliska anläggningen, fig. 2, i
flygplanet innehåller ett stort antal apparater, såsom
filter, tryckregulatorer, manöverventiler,
säkerhetsventiler osv. Dessa apparater kunna
sammanföras på en apparatpanel, vilken med snabbt
lösbara anslutningar är förenad med flygplanet.
Uppstår en skottskada eller ett funktionsfel är del
då meningslöst att starta en felsökning bland
apparaterna med åtföljande reparation; man tar
i stället och monterar in en annan, komplett
panel, som ligger provad och färdig i förråd.
Den felaktiga panelen kan sedan i lugn ocli ro
undersökas ocli felet avhjälpas medan flygplanet
flyger. Samma sak gäller t.ex. för olje- och
bensinsystem, instrumenttavlor, radioapparater.
Om en projektil tränger igenom en elektrisk
ledningskabel, inspunnen i metallskärmstrumpa
och innehållande dussintals strömbanor, är det
onödigt att hålla kvar flygplanet på marken för
att ta isär kabeln och undersöka, vilka
strömbanor som blivit skadade. I stället bör kabeln vara
försedd med stickkontakter och vara monterad i
flygplanet med lätt lösbara fästanordningar, fig. 4,
så att den på några få minuter kan utbytas mot
en ny. Det blir sedan verkstadens sak att reparera
den och utbyta de skadade ledningarna medan
flygplanet är i tjänst. En dylik metod ställer sig
av allt att döma särskilt fördelaktig på
militärflygplan, förutsatt att förråden av reservdelar
kunna hållas lätt tillgängliga för de flygande
förbanden.
Vissa partier av flygplanskrovet förefalla alt
vara särskilt utsatta för skottskador från
fientliga flygplan, t.ex. stjärtpartiet och
motorgondolerna. En med bortåt hundratalet skruvar
infäst stabilisator, vilket förekommer på äldre
flygplantyper, måste anses vara en sämre
konstruktion än då stabilisatorn är fäst med endast
fyra kraftiga bultar; "utbytesprincipen"
funktionerar snabbare i det senare fallet. Denna princip
kräver särskild hänsyn vid konstruktionsarbete!
och man kan knappast räkna med att dra full
nytta av den, om icke flygplanets ursprungliga
specifikation utarbetats med tanke på dess
till-lämpning.
Detaljproblem
De nu framförda synpunkterna blötas ocli
stötas ideligen sedan många år tillbaka på
flygplanfabrikernas konstruktionskontor och vid
flygplanköparnas diskussioner om nya flygplantypers
effektivitet och räntabilitet. Svårigheterna bottna
ytterst i utrymmesproblemet, men flera andra
faktorer spela in. Om nämligen en viss apparat
ej kan göras åtkomlig inifrån, måste en öppning
tas upp i flygplanets ytterklädsel, och denna
öppning skall under flygning vara täckt med en
lucka. Är flygplanet utfört i skalkonstruktion —
1 maj 1943
259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
