Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 15 maj 1943 - Hantverkets forskningsuppgifter, av Ragnar Schlyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
XGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 20
Årg. 73
Hantverkets forskningsuppgifter • Tidskriftsnytt • Notiser • Insänt • Problemhörnan •
Föreningar • Personnotiser • Sammanträden
15 maj
1943
Hantverkets forskningsuppgifter
CIVILINGENJÖREN DR RAGNAR SCHLYTER, LSTF, STOCKHOLM
Från många håll har betydelsen av vetenskaplig
forskning även för hantverkets del framhållits. Detta
understrykes bl.a. i det av Utredningen för den
tekniskvetenskapliga forskningen avgivna utlåtandet. Även
1936 års hantverkssakkunniga ha framhållit, att Statens
Hantverksinstitut bör ha till uppgift att bedriva
forskning. Här nedan lämnar Hantverksinstitutets chef en
redogörelse för institutets uppgifter på forskningens
område liksom för de till institutet hörande
laboratoriernas och verkstädernas forskningsuppgifter.
Tillverkningsvärdet av hantverk och
småindustri beräknades enligt 1930 års företagsräkning
till 2,17 miljarder kr. och man torde kunna
uppskatta att ca 400 000 hantverkare arbeta på detta
område. Det må vara hur som helst med denna
statistiks riktighet, säkert är dock, att det rör sig
om enorma värden, som skapas av våra
hantverkare och småindustriidkare. Om låt oss säga
blott en halv procent härav kan sparas genom
upplysningspropaganda genom kurser eller på
annat sätt, betyder det tiotalet miljoner kronor i
årliga besparingar. Det är väl använda pengar,
som nedläggas på undervisning eller forskning,
och det därpå nedlagda kapitalet kommer säkert
att förränta sig väl.
Många äro de yrkesmän, bilreparatörer,
målarmästare, elektriska installatörer, fotografer,
snic-karmästare, bageriidkare, bokbindare, bleck- och
plåtslagare, värme- och sanitetstekniker,
smitles-och mekaniska verkstadsidkare inberäknat
svetsare m.fl., vilka skulle sätta pris på, om forskning
kunde bedrivas på deras område. Många av dessa
yrken äro även representerade inom byggnads-
Föredrag vid Statens Hantverksinstituts högtidsdag: den
27 oktober 1942.
facket och den byggnadstekniska forskningen
måste med nödvändighet ta upp bl.a. sådana
problem, för vilka Hantverksinstitutet är försett
med utrustning i kemiska laboratorier och
verkstäder. Boktryckarna och den grafiska industrin
har redan fått sitt eget, självständiga
forskningsinstitut.
Frågan om ersättningsmedel för importerade
råvaror är icke enbart en kristidsföreteelse utan
måste med säkerhet läggas upp på längre sikt
och erfordrar därför forskning även på många
olika områden. Aldrig förr ha dessa frågor stått
så i brännpunkten som i dag. Ett otal nya
metoder ha uppstått och utvecklats på de mest olika
områden, och naturligtvis har också hantverket
blivit berört härav. Därför har heller ingen tid
förut offrat så mycket krafter och medel för
utforskning av alla företeelser, som stå i
sammanhang med råmaterialets bearbetning, och
knappast någonsin förr har hantverket varit så
medvetet som nu om råmaterialets betydelse för att
arbetet skall kunna gå lätt och ledigt samt bli
framgångsrikt.
Såsom är att vänta ge sig bristfälligheter eller
svårigheter, som uppträda i hantverket, tillkänna
i ett stigande antal förfrågningar. Vissa av dessa
kunna föranleda generella undersökningar.
Institutet skänker dessa frågor särskild
uppmärksamhet och har för avsikt att utforma planer för
forskning och undervisning i samarbete med
landets yrkesföreningar. Vi måste komma dithän att
i frågor av principiell betydelse alla
yrkesföreningar hänvända sig till institutet, som på grund
av sin ställning och sina resurser skall vara i
stånd att opartiskt lämna riktiga upplysningar.
Ett sådant arbetsförfarande har i andra länder
visat sig mycket effektivt och givande. Ju mera
15 maj 1943
269
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
