Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 15 maj 1943 - Insamlingen till förmån för Europas nödlidande akademiker - Insänt: »Måttenhetsbeteckningar med främmande påhäng», av Axel Härlin och John Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
lärosäle angivit Uppsala Universitet (8 900 kr.), därnäst
kommo Lunds Universitet (7 200 kr.), Stockholms
Högskola (3 800 kr.) och Karolinska Institutet (3 300 kr.). På
femte plats kom KTH med 2 800 kr., medan CTH kom
på elvte plats med 375 kr. Sammanräknar man resultatet
från samtliga högre läroanstalter i Stockholm kom denna
stad som överlägsen etta med 15 500 kr. Genom gåvor från
industrier ha influtit 8 000 kr.
Tack vare de inkomna bidragen har Internationella
Studenthjälpens Rikskommitté nu kunnat igångsätta
regelbundna distributioner av skrivmateriel till krigsfånglägrens
undervisningsverksamhet, där den kommit till god nytla.
Bidrag tas fortfarande tacksamt emot på postgiro 4817-
Insänt
"Måttenhetsbeteckningar med främmande påhäng"
Med anledning av J W:s artikel i h. 12, där TNC
rekommenderar ändring av fm3, ata o.d. beteckningar, ber
jag om plats för följande.
Det gäller ju för TNC att på övertygelsens väg förmå
praktikens män att frångå beteckningar, som blivit
allmänt inarbetade och befunnits lämpliga. Argumentet synes
vara att de äro "främmande för de principer, som ligga
till grund för vedertaget fysikalisk-matematiskt
uttryckssätt och för internationellt överenskommet beteckningssätt
för måttenheter", eller kortare uttryckt: att man vill skapa
reda och konsekvens i beteckningssystemet. En sådan
strävan är givetvis lovvärd, och dess förverkligande i etl
visst fall kan mycket väl tänkas uppväga de olägenheter,
som nödvändigtvis äro förbundna med själva övergången
•— såvida bara de föreslagna beteckningarna äro minst
lika bra som de gamla. Om förändringen däremot innebär
en försämring, så blir praktikern säkerligen genast
betänksam.
TNG föreslår nu att
m3 f. skall ersätta fm3
’"IM „ „ Ini3
nr t. | "
m3 e. „ „ em3
m3 n. „ „ nm’
hk a. „ „ ahk
hk e. „ „ ehk
hk i. „ „ ihk
at a. „ „ ata
at ö. „ „ atö
(enligt J W skall at beteckna atmosfärer; den vedertagna
betydelsen är emellertid kg/cm2, vilket inte är riktigt
detsamma. Vidare har Nm3 [normalkubikmeter] ej
kommit med).
Om man nu till en början vill skärskåda TNC:s förslag
i belysning av dess egna, nyss citerade argument och
därvid inskränker sig till den del, som kan bli föremål för
konkret jämförelse, så har man att gå till den modernaste
publikationen på området, nämligen "Internationella
bokstavsbeteckningar" (TNC 1, utgiven 1942). Man finner där
bland 60 beteckningar endast ett fåtal av den här avsedda
typen, nämligen °C, °K och VAr jämte kVAr ocli MVAr.
I samtliga dessa fall är det förtydligande tillägget
placerat efter måttbeteckningen, utan mellanrum och utan
punkt (det mellanrum, som enligt .1 W "i tryck oftast
förekommer mellan ° och C eller K", torde vara skäligen
sällsynt; det vanliga sättet utan mellanrum har sålunda
råkat bli exemplifierat i spalten intill TNC:s artikel).
Den som strävar efter konsekvens borde väl med dessa
premisser förorda en ändring av fm3 till m3f osv. Då skulle
hki beteckna "hästkrafter indikerad effekt" i bästa över-
ensstämmelse med kV Ar — "kilovar reaktiv effekt",
varjämte ata och atö skulle slippa undan utan ändring.
Gentemot ett sådant alternativ står emellertid
myntverkets och vetenskapsakademiens uppfattning att det över
huvud taget "får anses otillåtligt att förse måttenheternas
beteckningar med främmande element". Härtill bara en
fråga: vadan denna restriktiva inställning? Om det
internationella bruket, som vi nyss sett, tillåter dylika tillägg
av en viss typ, varför skulle då vi svenskar behöva avstå
från att vid behov skaffa oss liknande beteckningar,
bildade på analogt sätt — och givetvis sanktionerade av TNC,
som är avsedd att vara vår nationella auktoritet på detta
område? Kunde det inte rent av tänkas att någon hos oss
vedertagen beteckning kunde befinnas lämplig att komma
i internationellt bruk, och skulle i så fall upphöjelsen
markeras genom att ändra exempelvis ata. till ata?
Vad säga sedan praktikens män? Ja diskussionen har
ju närmast gällt fm3 och dithörande beteckningar, som
särskilt angå skogsmännen. Vid mötet den 23 februari
närvoro av denna kategori endast representanter för
Bränslekommissionen. Från del hållet hävdades emellertid
med styrka att man, om nu en ändring måste ske,
möjligen kunde gå med på m3f men ej på m3 f., och detta
med hänsyn både till kortheten, som alltid är en
värdefull egenskap hos en förkortning, och till den fasta
förbindningen mellan de bägge delarna, som förhindrar att
den viktiga tilläggsbokstaven tappas bort.
Allt som allt synes TNC ha flera goda skäl att ta saken
under förnyat övervägande.
Axel Härlin
Genom tillmötesgående av Teknisk Tidskrifts redaktion
har jag fått del av civilingenjör Axel Härlins insändare
och ber att i samband därmed få avge de förklaringar,
soin han uppfordrar mig till.
Jag vill då först nämna alt "at" är en icke
internationellt antagen beteckning för "teknisk atmosfär", som är
detsamma som kg/cm2; däremot anger en "fysikalisk
atmosfär" samma tryck som 760 mm kvicksilverpelare.
Beteckningen Nm3 för "normalkubiknieter" är av tyskt
ursprung och har ej diskuterats internationellt, ej heller
officiellt i Sverige.
I fråga om beteckningen VAr för "reaktiv voltampere"
återstår säkerligen framtida internationell diskussion.
Beteckningen har berättigande i denna form endast om man
går med på alt anse r som en faktor, besläktad med den
imaginära enheten. Länder, som ej kunnat acceptera en
sådan tolkning, anse "var" som etl odelbart namn ocli
skriva då även "kvar" för kilovar; båda dessa uttryck
äro besvärliga i svenskan genom sin likhet med vissa
svenska ord.
Civilingenjör Härlins antagande att mellanrummet
mellan ° och C skulle vara sällsynt, har föranlett mig att
som kontroll låta undersöka denna sak i åtta uppslagsverk
och andra publikationer, valda utan gallring. I sex av dem
förekom alltid mellanrum, medan två saknade bestämd
regel. En av dessa två var Teknisk Tidskrift.
Att en sådan beteckning som "ata" skulle kunna
befinnas lämplig att acceptera internationellt är f.n. föga
troligt. Just denna beteckning var uppe i ISA-diskussionen
år 1939 men avfördes snabbt därifrån, ocli i st.f. "at"
upptas i slutförslaget kg/cm2.
Det torde vara säkert, alt om beteckningsprinciperna
varit utredda och kända den gångeli då man fann sig
föranlåten att införa särskild beteckning för kubikmeter
löst mått, ävensom andra nu diskuterade beteckningar, så
skulle korrekta skrivsätt från början använts och
nuvarande diskussion skulle varit onödig. I denna anda
uttalade sig även en av Bränslekommissionens ledamöter.
Som det nu är får man försöka varsamt vrida
förhållandena in i den rätta riktningen och därvid medge
tillräcklig övergångstid.
John Wennerberg
274
17 april 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
