Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 22 maj 1943 - Nya människor, av H N—m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
X G A R E: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 21
Årg. 73
Nya människor • Tidskriftsnytt • TNC • Frän styrelsens bord • Sammanträden
22 maj
1943
Nya människor
DK 331.05
Det har nog ibland varit så, att övertron på
produktionsfaktorn-maskinen ställt den mänskliga
faktorn i skymundan. Väl kunde man inte göra
denna senare överflödig, men man trodde i varje
fall, att man kunde underordna den under
maskinen, göra den till en del av maskinen.
Emellertid har utvecklingen inte gett maskindyrkarna sitt
stöd. Tvärtom har den visat, att människan i
industrien inte är, inte kan vara en maskindel
allenast, utan att hon utgör en självständig
produktionsfaktor vid sidan av de andra och av allra
största betydelse. Denna insikt har vuxit sig allt
starkare. Man liar förstått, att det inte räcker med
att man ägnar sin uppmärksamhet åt frågor om
ny teknik, nya produkter, nya metoder osv. Skall
svensk industri förbli en industri på frammarsch,
måste man inte minst ta sikte på den mänskliga
faktorn i produktionen. Ty just omvårdnaden om
de anställda skapar betydelsefulla
förutsättningar för ökad effektivitet i produktionen.
Här må starkt understrykas, att "omvårdnaden
om människan" inte innebär ett ensidigt ansvar.
Det är inte fråga om att göra den enskilde blott
mottagande. Omvårdnad i alla dess former skall
ha krav som komplement. Endast en omvårdnad "
med syftning till både individ och företag ger som
resultat krafternas samverkan för det
gemensamma målet. Endast så får vi nya människor för
och i det industriella näringslivet.
Nya människor — där har vi problemet om
en rationellt ordnad rekrytering av minderårig
arbetskraft, frågan om yrkesvägledning. Det är
stora ting det här gäller, stora inte minst med
tanke på den befolkningsutveckling vårt land står
inför. Redan ett hastigt studium av de starkt
sjunkande talen för de ungdomsgrupper, som just
Sjunde programmet i radioserien "Svensk industri på
frammarsch."
15 maj 1943
nu når upp till arbetsför ålder, låter oss förstå,
hur allvarligt detta problem i själva verket är och
hur pass ordentliga krafttag som fordras. Nu mer
än någonsin måste vi inrikta oss på att få "rätt
man på rätt plats" redan från början. Vi
behöver ett genomfört samarbete mellan hem, skola,
företag och statliga organ för uppbyggande av en
yrkesvägledning, som tar sikte på ungdomen och
på de krav, som produktionen har rätt att ställa.
Men "rätt man på rätt plats" är inte en fråga
bara om den ungdom, som skall placeras in i
arbetslivet, utan här gäller det lika mycket de
grupper, som redan finns där. Vid intagning och
omflyttning måste vi komma bort från
schablonmässiga urvalsmetoder och i stället tillämpa
metoder, som bygger på ett studium både av arbetet
och av människan, hennes förutsättningar att
uppfylla de skiftande krav, som arbetet ställer.
Urvalsfrågorna hör nära samman med
utbildningsfrågorna. Det räcker inte med att man får
en arbetskraft, som besitter vissa kvalifikationer
beträffande fysisk utrustning, anlag, karaktär,
intressen osv. Arbetskraften måste nå fram till den
kvalifikation för arbetet, som yrkeskunnighet och
yrkesskicklighet innebär.
Många vägar till utbildning står öppna. Vi har
våra statliga, kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning.
Arbetsmarknadskommissionen har under de senaste åren ordnat särskilda
beredskapskurser för omskolning av arbetskraft
och utbildning av kvinnlig arbetskraft. Företagen
har i växande antal själva vidtagit åtgärder för att
få fram kvalificerat folk. Mycket vore här att visa
på. Vi skall emellertid bara ge ett par exempel,
och vi väljer dem från industrier, där man under
sista året har fått till stånd en utbildning av
de-anställda, som bygger på
korrespondensundervisning. H N—m
277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
