Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 29 maj 1943 - Från Falu gruva till Boliden — den svenska linbanans utveckling, av Erik Widén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Typ Materialåtgång Vikt
Träbock k Trä 7,2 m’ Betong 9,4 in’ Järn 250 kg 26,8 ton
Järnbock E Betong 12 m’ Järn 2800 kg 29,4 ton
> Betongbock ^—r Betong 17,5 m1 Järn 2100 kg (inkl. plattform) 40,6 ton
Rig. 10. Linbanebock av trä.
samt genom fördubbling av hastigheten.
Hastighetsökningen har befrämjats genom att
handkopplingen efterträtts av automatiska
kopplingsapparater, så att personalen befriats från besvär
med själva kopplingen till och från draglinan. Den
automatiska kurvgenomgången är också ett
framsteg, som tillåter banan att gå i krök, utan att
vagnarna behöva släppa draglinan.
Effektförbrukningen har minskat och säkerheten ökat genom
systematisk kul- och rullagring. Förbättrade
byggnadsmaterial för kablar, maskinerier och vagnar,
övergång från trä till järn och betong har ökat
driftsäkerheten och minskat underhållet.
Det allra sista framsteget är det helautomatiska
linbanesystemet. Vid de hittills byggda linbanorna
behövs på varje linbanestation betjäning, en man
på små banor, 3—4 man på stora stationer. Går
linbanan i tre skift, blir det stor personal. Då de
stora transportprojekten uppkommo i Köping och
Boliden, var jag just klar med idén till det
helautomatiska linbanesystemet, som tillämpats på
dessa banor. Detta system inbesparar på Boliden-
Fig. 11. Jämförelse mellan olika byggnadsmaterial för
linbanebockar.
banan 26 man jämfört med hittills gängse
linbanesystem.
Den foyggnadstekniska utvecklingen
De äldsta linbanorna i alla länder byggdes av
trä. Man har efter förra världskriget mera allmänt
övergått till järnkonstruktion för bockar och
stationer, fig. 8. I utlandet är järnkonstruktion det
förhärskande byggnadssättet. Här hemma ha vi
gjort påtagliga framsteg i användandet av betong
som byggnadsmaterial, fig. 9. Ur
kostnadssynpunkt är givetvis träbocken, fig. 10, den billigaste
i anläggning. Den fordrar emellertid ständigt
dyrbart underhåll, varför i längden järn- eller
betongbockar äro att föredra, fig. 11.
En trevlig egenskap hos linbanemasten av
betong är att den har tilltalande utseende och mjukt
faller in i landskapet. Trä- eller järnbockar äro
pyramidformade och innehålla en massa strävor,
fig. 12, vars riktningslinjer ofta bryta mot
omgivningens linjer, mot närliggande byggnader,
korsande vägar etc. Betongbocken är rund och har
Fig. 13.
Linbanebock av
betong.
29 maj 1943
Fig. 12.
Linbanebock av
järn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
