Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. juni 1943 - Vad vet Du om STF? av Rolf Steenhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
av föreningens medel för utländsk teknisk
representation, bidrag till diverse tekniska ändamål,
ena året beredskapskommitténs
smörjoljepropaganda, ett annat år exempelvis bidrag till
ordnandet av vissa samlingar inom Tekniska Museet.
Även internt användas naturligtvis medlen ofta
till ett rent tekniskt ändamål, så har fallet varit,
när styrelsen nyligen beslöt att inrätta ett
tekniskt filmarkiv.
Den kamratlig-ekonomiska verksamheten
drives i första hand med hjälp av
kamrathjälpfon-den, som erhåller sina medel dels genom
insamling vid bemärkta ledamöters högtidsdagar,
varvid ledamoten får en adress med givarnas namn,
dels genom att vissa avgifter inbetalas till denna
fond. Under föregående år utdelades från
kamrat-hjälpfonden understöd till behövande personer
med mellan 3 000—4 000 kr. Från en rad av
andra fonder utdelas ävenledes understöd till
behövande ingenjörer eller deras efterlevande. Det
totala antalet fonder för dessa båda
verksamhetsgrenar är 15, och härtill kommer en under åren
insamlad byggnadsfond, en reservfond och en
s.k. publikationsfond. Föreningens samtliga
tillgångar redovisades i föregående års
balansräkning med 1 Va Mkr.
Den verksamhet föreningen bedriver, kostar
uppenbarligen pengar. Enbart föregående års
trycksaker, kallelsekort och porton gingo till
närmare 20 000 kr., i skatter betalades 9 000 kr., till
biblioteket anskaffades för 5 000 kr., medan
hyran för föreningens lokaler, tack vare
ständiga avskrivningar, icke belöper sig till mer än
knappa 7 000 kr. för 1 000 ma. Föreningen har
i huvudsak att lita till ledamöternas årsavgifter
men i viss utsträckning även till räntor på
fonderade medel samt inkomst på försäljning av
handböcker. Årsavgiften för en ledamot, som
inträder i föreningen utan inval, dvs. som avlagt
examen från svensk teknisk högskola, är under
första året 15 kr. och stiger därefter med åldern
och visdomen från 25 till 45 kr. per år.
Jag har här skisserat grunderna och formerna
för samt det synliga resultatet av föreningens
verksamhet. Jag skulle nu vilja uppehålla mig
något vid föreningens uppgifter och dess framtid.
Jag tror, att man får dra en bestämd gräns
mellan sådana uppgifter, som beröra
ingenjörernas allmänna ställning, deras anseende och deras
möjligheter att utöva teknisk verksamhet på ett
rationellt sätt, och sådana uppgifter, som beröra
ingenjörernas ekonomiska ställning till en
bestämd juridisk person. Jag skulle vilja beteckna
det första slaget av uppgifter såsom ijrkesfrågor
och det senare slaget såsom lönefrågor. Som Ni
säkert ha funnit av min redogörelse, har
föreningen hittills uteslutande sysslat med
yrkes-frågor, och jag är av den bestämda meningen, att
föreningens stigande good-will hos myndigheter
och enskilda företagare starkt sammanhänger
med detta förhållande. Röster ha icke saknats för
att föreningen även skulle börja syssla med
lönefrågorna. Tills vidare ha förslagen i den
diskussionen haft karaktären av framställningar om
inrättande av ingenjörsförbund av olika
konstruktion, vissa förslagsställare ha tänkt sig förbund
enbart av högskoliter, andra ha tänkt sig ett
förbund, omfattande ingenjörer och tekniker av
skilda kvalifikationer. Diskussionen härom har
pågått sedan sekelskiftet, men alla tidigare
förslag ha strandat bl.a. på landsortsföreningarnas
självständighetskänsla. Det antydes alltjämt i
debatten, att förbundet skulle verka genom sin
storlek och därigenom underförstått: genom sin styrka.
Man har ansett, att ett dylikt förbund på så sätt
skulle kunna utöva inflytande på den allmänna
lönenivån, på ingenjörens ställning i samhället
och på anställningsbestämmelsernas utformning
inom statliga och kommunala företag. Man har
också ansett, att samhällets fortgående
byråkratisering skulle kunna motarbetas genom
tillkomsten av ett sådant riksförbund.
För egen del vill jag inte sticka under stol med
att jag ställer mig synnerligen tveksam till detta
förbunds bildande och detta av följande skäl.
Tar förbundet icke upp lönefrågor på sitt
program, komma alltid förr eller senare att bildas
liknande riksförbund av de löneorganisationer,
som redan finnas på det intellektuella området.
Om den bakom förbundstanken latent
liggande kamptanken däremot skulle leda till att
lönefrågor tas upp till behandling och avgörande,
betyder detta, att Svenska
Teknologföreningen, med dess nuvarande värdefulla
sammansättning av erfarna tongivande industriledare och
unga kamratglada nybörjare, antingen kommer i
en skev ställning till det riksförbund föreningen
själv skall leda eller också får avträda vid
behandlingen av ett dominerande ärende. Vilken
ledande person vill i sådant fall representera
föreningen? Jag tror därför att lönefrågor böra
behandlas av härför särskilt inrättade organ, och
att Svenska Teknologföreningen skall finna med
sitt anseende och sin inre sammanhållning bäst
förenligt att icke taga befattning med dessa
frågor. Såvitt jag kan se, äro de s.k.
yngreförening-arna just rätt forum för lönefrågor.
Yrkesfrågorna kan Svenska Teknologföreningen ta hand om.
Föreningen har, lönefrågorna förutan, ett
alldeles tillräckligt stort arbetsfält framför sig, i
synnerhet som det mesta arbetet utföres av
frivilliga, oavlönade ledamöter. Vid det senaste
årsmötet omvittnades det från de tvenne för
närvarande mest aktuella områdena av svenskt
samhällsliv, nämligen försvarsväsendet och
jordbruksväsendet, att man där ställde uttryckliga
krav på ingenjörernas medverkan i framtiden.
Det är ett stort framsteg, som vi gjort här i
landet, när vi kunna konstatera, att jordbrukets
talesmän själva uppträda och begära teknisk
17 juli 1943
303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
