Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 3 juli 1943 - Människan, hemmet och den tekniska forskningen, av John Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
x g a r e: svenska teknologföreningen
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR SVEN A HANSSON
Häfte 27
Årg. 73
Människan, hemmet och den tekniska forskningen • Julius Körner † • TNC •
Problemhörnan • Föreningar
3 juli
1943
Människan,
hemmet och den tekniska forskningen
TEKN. DR JOHN RYDBERG, LSTF, STOCKHOLM
De ansatser, som hittills gjorts för att öka den
tekniska forskningsverksamheten, ha satts in på
industriella områden, som haft relativt stor
ekonomisk betydelse och där utvecklingsläget gjort
det sannolikt att tekniska och ekonomiska vinster
kunde förväntas. Samtliga de åtgärder som
vidtagits ha säkerligen varit välbehövliga, och det
enda felet torde väl snarast vara att de i många
fall varit otillräckliga. Ser man till
samhällsnyttan i stort, frapperas man emellertid av att
det hittills gjorda endast rört vissa, visserligen
viktiga men dock ganska specialbetonade
verksamhetsområden. De problem, som beröra varje
människa i den dagliga tillvaron, ha beaktats i
mycket liten utsträckning. De
produktionstekniska områden, som blivit föremål för intresse,
ha visserligen stor betydelse även i
genomsnittsmänniskans dagliga liv men äro ingalunda
dominerande.
Ser man efter, hur svenska folkets inkomster
enligt den officiella statistiken användas, visar det
sig, att omkring 70 % förbrukas för täckande av
de mest oundgängliga materiella behoven kläder,
föda, hus och hem. Dessa 70 % motsvara en
summa av över 5 miljarder kronor per år. Häri
ingå givetvis i stor utsträckning produkter från
industri och jordbruk, och forskning, bedriven på
dessa områden, kommer därför indirekt
allmänheten till godo. De oerhörda summor, som
förbrukas för nyssnämnda produktgrupper, göra
emellertid, att man frågar sig, om det är
tillräckligt att enbart rationalisera produktionen. Vore
det icke lika angeläget att se vad som kan göras
DK 330.191.5
på förbrukningssidan, dvs. huvudsakligen i
hemmet och bostaden? Detta förefaller så mycket
mera berättigat som de problem, som uppträda
på förbrukningssidan, äro ganska ensartade och
ingalunda omöjliga att komma åt. Dessutom
förekomma på konsumentsidan även rena
produktionsproblem. I varje hem förekommer i form av
exempelvis matlagning en vidare bearbetning av
de inköpta produkterna.
Hemarbetet i alla dess olika former utföres ju
till största delen av oavlönad kvinnlig
arbetskraft, och kostnaderna för detta slag av arbete
komma därför icke till synes i statistiken.
Försöker man sig på en uppskattning, visar det sig,
att även om man räknar lågt, kommer man till
att värdet av hemarbetet, om detta skulle bedömas
på samma sätt som annat arbete, måste sättas till
åtskilliga miljarder kronor per år. Lägger man
ihop värdet av hemarbetet och den del av
penninginkomsterna, som går till kläder, föda och
bostäder, kommer man till en summa, som torde
komma att uppgå till inemot 10 miljarder kronor
per år.
Såväl de arbetsprestationer som de direkta
inköp, vilka sammanhänga med den enskildes
personliga behov, representera alltså ofantliga
belopp. Det skulle säkerligen vara mycket
välmotiverat att ägna hithörande arbetsområden större
uppmärksamhet ur forskningssynpunkt än som
för närvarande är fallet. Visserligen har den
moderna industriforskningen frambringat många
nyheter och till och med omvälvningar även på
detta område, men det har i så fall mest varit
12 juni 1943
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
