Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 3 juli 1943 - Människan, hemmet och den tekniska forskningen, av John Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
fråga om saker, som ur den enskilda personens
synpunkt måste betecknas som halvfabrikat,
exempelvis nya textilmaterial, förbättrade
födoämnen, nya byggnadsmaterial etc. Den mera
socialtekniskt betonade delen av
problemkomplexet — den, som sammanhänger med
klädkulturen, bostadskulturen, hemarbetet i form av
matlagning, rengöring m.m. — har under de
senaste årtiondena tekniskt sett icke utvecklats i
samma takt som övriga för samhället viktiga
arbetsområden. Detta beror nog på att
ifrågavarande områden icke ansetts ha något med
teknik och naturvetenskap att göra. De estetiska
frågorna ha fångat det största intresset, och
hygieniska och tekniska synpunkter ha helt eller
delvis skjutits åt sidan. Behovet av såväl kläder som
bostäder bottnar emellertid i en fysikalisk realitet,
som man ganska snart upptäcker, när klimatet
liksom under de senaste vintrarna blir litet
strängare än normalt. Även hemarbetet är i nästan alla
stycken av sådan art, att man vid försök till
rationalisering måste utgå från tekniska
synpunkter. Med hänsyn till de oerhörda summor,
som omsättas varje år inom dessa områden, är
det på tiden, att man söker använda moderna
resurser till att bringa utvecklingen i nivå med
vad som åstadkommits inom andra gebit.
Klädedräktens
tekniska och hygieniska problem
När det gäller kläderna och skodonen har den
industriella utvecklingen genom exempelvis
konfektions- och skoindustriernas tillkomst och
genom skapandet av nya material medfört en
oerhörd förbättring av den allmänna standarden.
Utvecklingen är emellertid nästan helt begränsad
till råmaterialet och de fabrikationsmässiga
synpunkterna. Klädernas och skodonens egentliga
uppgift att skydda kroppen mot avkylning har
knappast ägnats någon uppmärksamhet alls. De
olika klädesplaggens snitt och form, materialets
uppbyggnad och valet av material dikteras helt
och hållet av estetiska synpunkter. Vederhäftiga
uppgifter på olika materials
värmeisoleringsförmåga och dennas beroende av råmaterialet,
tygets uppbyggnad m.m. stå för närvarande icke
att få. De litteraturuppgifter man kan finna om
dessa saker äro mycket knapphändiga och
motsägande. Ännu mindre torde det finnas några
uppgifter om hur klädernas snitt och utformning
inverka på värmehållningsförmågan. Redan den
värmetekniska delen av problemkomplexet är
alltså i det närmaste obearbetad, och den
hygieniska delen torde vara ännu mindre känd. Det
gäller här frågor, som ha mycket stor räckvidd.
En bättre kännedom om hur textilmaterialens
uppbyggnad inverkar på
värmeisoleringsförmågan skulle rätt använd kunna leda till
avsevärda besparingar. I det stränga klimat, i vilket
vi leva, spelar även klädedräkten en stor hygi-
enisk roll. Vi ha flera utbredda sjukdomar, som
sammanhöra med de klimatiska förhållandena
och som förorsaka landet årliga förluster på
hundratals miljoner kronor. Bättre kunskaper
om hithörande frågor skulle kunna medföra
avsevärda besparingar även i det sistnämnda
avseendet.
Man behöver inte vara så optimistisk, att man
tror, att man skall kunna ersätta de nuvarande
modediktatorerna, vilka de nu kunna vara, med
logiskt tänkande vetenskapsmän, men det vore
onekligen mycket vunnet, om man kunde komma
så långt, att de tekniska och hygieniska grunderna
bleve någorlunda kända. Inom ett annat område,
nämligen matlagningens, har det visat sig, att
kokkonstens store ingalunda ställa sig avvisande
till de lärdomar fysiologerna och kemisterna ha
att ge. Kanske skulle vi kunna komma så långt
även när det gäller modekonsten.
Hemarbetets rationalisering
Hemarbetet i form av matlagning, rengöring,
tvätt, barnavård osv. utgör ett av våra dagars
mest brännande problem. Då tekniken där gjort
sig mindre gällande än på andra områden, har
det blivit en trång flaskhals, som för närvarande
utgör ett av de största hindren för en på teknisk
grund baserad, fortsatt snabb förbättring av det
allmänna materiella välståndet. Man har i fråga
om hemarbetet icke lyckats eliminera den
manuella insatsen i samma grad som på andra
områden, och hemmet som arbetsplats utövar därför
numera icke samma lockelse på den kvinnliga
arbetskraften som industri-, affärs- och
kontorsarbete. Detta har gett sig tillkänna dels i svårig
heten att anskaffa hemhjälp, dels i att den gifta
kvinnan mer och mer söker sig förvärvsarbete
utom hemmet. För att dessa förhållanden icke
skola leda till för stora samhälleliga vådor, är
det tydligen nödvändigt, att en ändring kommer
till stånd i ena eller andra avseendet. Den
närmast till hands liggande möjligheten, att ge de
hemarbetande kvinnorna bättre ekonomiska
förhållanden, kan väl redan anses vara beträdd och
prövad så långt det är möjligt. Att man på denna
väg icke kan nå fram till en lösning ligger i
sakens natur, då det i själva verket kan anses vara
hemarbetets dåliga ekonomiska konkurrenskraft,
som förorsakat flykten från det.
Under tiden efter det förra världskriget har
man på många industriella verksamhetsfält ställts
inför svårigheter, som i mycket likna den kris,
som hemarbetet nu genomgår. Konkurrensen har
blivit för svår och någon möjlighet att förbättra
förhållandena genom en korrigering av
lönepolitiken har icke förelegat. Man har då ofta funnit
problemets lösning vara en teknisk rationalisering
av produktionsbetingelserna.
När det gäller hemarbetet ligger det nära till
hands att söka gå samma väg. Det finns säker-
326
10 juli 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
