Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 3 juli 1943 - Människan, hemmet och den tekniska forskningen, av John Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
ligen också stora möjligheter för att man genom
en teknisk rationalisering av hemarbetet skall
kunna åstadkomma en avsevärd förbättring. Det
torde vara omöjligt att uppleta ett arbete av en
sådan omfattning som hemarbetet, vilket ur
tek-nisk-industriell synpunkt är mera irrationellt
ordnat. Ifrågavarande arbete utföres i vårt land på
bortåt 2 miljoner arbetsplatser med i medeltal en
arbetare på varje arbetsplats. Det är ganska
självklart, att man genom en centralisering av arbetet
skulle kunna åstadkomma avsevärda lättnader.
På landsbygden är en sådan centralisering icke
utan vidare möjlig, men även där finns redan nu
tillfälle till centralisering av vissa göromål. I
stort sett torde dock för landsbygdens del en
rationalisering av hemarbetet genom organisatoriska
åtgärder bli beroende av motsvarande åtgärder
på jordbruksdriftens område. I de större städerna
äro däremot möjligheterna till centralisering så
mycket större. Om icke traditionen hade sådan
makt som den har, skulle man väl närmast vara
förvånad över att i ett hyreshus för låt säga 50
familjer, varje familj har sin egen verkstad för
matlagning, diskning etc. Frågan om
centralisering av hembestyren genom kollektivhus,
barn-krubbor m.m. har ju diskuterats ganska livligt
både i pressen och annorstädes under senaste
tiden. Framgångsrika försök att omsätta dessa
idéer i praktiken ha även gjorts, men här
föreliggande möjligheter ha säkerligen icke på långt
när utnyttjats. Det är därför nödvändigt, att hela
denna fråga uppmärksammas långt mer än
hittills.
I nära samband med de större organisatoriska
frågor, som gälla bostadshus i sin helhet eller
eventuellt hela bostadskvarter, står även den
enskilda bostadslägenhetens inre planläggning och
utrustning. Det husliga arbetet blir i hög grad
beroende av planlösning och inredning, och särskilt
gäller detta köket. För rengöringsarbete av olika
slag spela både det konstruktiva utförandet av
olika byggnadsdetaljer och valet av material stor
roll. Vid utformningen av möbler, armatur,
fönster, radiatorer etc. försummas ofta
rengöringssynpunkten till förmån för de estetiska kraven
mer än som är nödvändigt. Detsamma gäller valet
av golv-, vägg- och takmaterial, textilmaterial och
ytbehandling för möbler etc.
Oavsett i vilken utsträckning man genom
organisatoriska och byggnadstekniska åtgärder kan
underlätta hemarbetet, finnas även stora
möjligheter att rationalisera det genom
installationstekniska förbättringar av olika slag. Även små
tekniska landvinningar få härvid stor betydelse på
grund av det stora antal arbetsplatser det är
fråga om. Installation av de vanliga moderna
hjälpmedlen, elektriskt ljus, centralvärme,
kall-och varmvatten, avlopp, bad, wc etc. erbjuder ju
numera inga direkta tekniska svårigheter, utan
de hinder för användning av dessa attribut, som
kunna föreligga, äro i regel av ekonomisk art.
Hela detta såväl tekniskt som ekonomiskt sett
synnerligen omfattande område är emellertid föga
bearbetat. En intensifierad forskning kan därför
väntas medföra både minskade kostnader och en
högre teknisk och hygienisk standard.
Av i köket förekommande apparater får väl
spisen anses vara den viktigaste. För vårt
vidkommande är det till största delen fråga om
vedspisar, och trots att ett beaktansvärt och på
senare år även framgångsrikt arbete nedlagts på
dessa spisars förbränningsekonomi, kan man nog
våga påstå, att vedspisarnas bränsleslöseri
fortfarande är ett nationalekonomiskt problem av
samma storleksordning som cellulosaindustriens
ligninproblem. Härtill kommer att spisens
egenskaper ur matlagningssynpunkt icke på långt när
äro tillfredsställande utredda. På det hela taget
torde det för övrigt vara önskvärt, att de olika
metoder, som användas för födans tillredning,
bli närmare granskade i tekniskt och framförallt
värmetekniskt avseende. Ett annat kökstekniskt
problem, som är som upplagt för tekniska
förbättringar, är diskningen. Om diskningsarbete
skulle betalas efter samma grunder som kvinnligt
industriarbete, torde man för vårt land få räkna
med att diskningen kostar mellan en halv och en
miljard kronor per år. Det behöver knappast råda
någon tvekan om att det skulle vara värt en hel
del, om man kunde införa förbättrade metoder på
detta område. Liknande problem erbjuder
tvättfrågan. Härvid rör det sig dessutom icke bara om
själva arbetet utan även om förslitningen av
dyrbart textilmaterial. Det har under den senaste tiden
från flera håll påpekats, hur viktigt det är, att
tvättfrågan ägnas större intresse. Detta är
naturligtvis alldeles riktigt, men man får samtidigt icke
glömma, att tvättfrågan endast är en detalj i den
mångfald arbeten av delvis liknande art, som
utföras i eller för hemmet.
Till stor del måste strävandena att rationalisera
hemarbetet tydligen inrikta sig på en ökad
användning av mekaniska och andra tekniska
hjälpmedel för matlagning, disk, rengöring, tvätt
osv., men man kan även tänka sig att i större
utsträckning än som nu sker låta utföra en del
av arbetet utom hemmet. När det gäller
matlagning, utnyttjas säkerligen icke på långt när de
möjligheter, som en rent industriell tillagning
erbjuder. En jämförelse med USA visar sålunda, att
vi ha ganska stora och sannolikt omotiverade
fördomar mot konserver. Just i fråga om
prepa-rering och konservering på kort och lång sikt av
helt eller delvis färdigberedda matvaror borde
teknikerna kunna åstadkomma en hel del nytt.
Bostadens förbättring
Bostadens utformning och tekniska utrustning
äro viktiga faktorer redan därför, att de till stor
del bli bestämmande för möjligheterna att ratio-
17 juli 1943
327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
