Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 10 juli 1943 - Krigsmaterielverket och industrien, av P Eg. Gummeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
svarsledningen, direkt underställd K. M:t och
försvarsdepartementet i likhet med de övriga
delarna av försvarsorganisationen, och därigenom
att överbefälhavaren genom sin direktivrätt kan
göra sitt inflytande gällande.
Det andra kravet fylles genom att
Industriverket enligt förslaget ensamt skall planera
industrien. En effektiv planering av en levererande
industri är emellertid ej möjlig, om den ej
kombineras med anskaffning och köp. Så mycket som
möjligt av anskaffningen måste därför centrali
seras till krigsmaterielverket. Enligt propositionen
skall detta anskaffa "materiel, som är av
mass-eller standardkaraktär eller som kan anses
fixerad i tekniskt hänseende eller vars anskaffande
bör handhavas centralt för att möjliggöra fullt
effektiv krigsindustriplanering". Logiskt måste
däri inneslutas praktiskt taget all krigsmateriel.
Om denna centralisering ej genomföres utan
krigsmaterielverket blir en halvmesyr, komma vi i
framtiden i ett sämre läge än före
krigsmateriel-nämndens tillkomst, eftersom vi då få fyra
permanenta köpande och planerande organ i stället
för tidigare tre.
Krigsmaterielverket är avsett att ledas av en
generaldirektör, hämtad ur industrimännens led.
och det får sålunda förutsättas, att denne är väl
förtrogen med industriens problem. Han skall
genom sin verksamhet ha levat sig in i industriens
funktioner, tala industriens språk och sålunda
verksamt kunna handleda denna i dess uppgift.
För att ytterligare säkra denna ledning, vartill
kräves medverkan från industriens egna män,
liar föreslagits ett krigsmaterielverkets råd,
hämtat till största delen från aktiva industrimän med
erfarenhet från skilda branscher och med en av
konungen tillsatt ordförande.
Krigsmaterielverkets råd är avsett att biträda generaldirektören i
dennes arbete. Det kan träda i funktion på kallelse
av ordföranden, således icke enbart på kallelse
av generaldirektören, och därmed har det också
möjlighet att i någon mån påverka hans göranden
och låtanden. Speciellt under krigsförhållanden
bör det vara av vikt att vidaste möjliga krets av
industrimän ha genom medverkan i rådet levt sig
in i krigsmaterielverkets arbetsformer och verk
samhet. Det är nämligen min bestämda
uppfattning, att, om krigsmaterielverket måste träda i
funktion under krig, rådet, jämte andra med
industrien förtrogna arbetskrafter, måste inkallas
och aktivt tjänstgöra inom krigsmaterielverket.
Endast på så sätt blir ledningen kapabel att ge de
direktiv, som komma att behövas. Industrien
måste nämligen då från dag till dag, från vecka
till vecka dirigeras om, dels på grund av ändrade
krav från krigsmakten och dels på grund av
störningar genom bombning eller andra
krigshandlingar. För sådana uppgifter äro endast
industriens egna män skickade, och det är icke troligt,
att tjänstemän, som år efter år arbeta inom ett
centralt ämbetsverk utan den dagliga intima
kontakten med industrien, kunna bibehålla förmågan
att klara upp här antydda problem.
Krigsmaterielverkets råd har sålunda en stor funktion att
fylla.
Krigsmateriel verkets organisation
Krigsmaterielverket är uppdelat på fem byråer,
av vilka jag närmast skall uppehålla mig vid
fyra, nämligen tekniska byrån,
anskaffningsbyrån, koritrollbyrån ocli förrådsbyrån, emedan
dessa närmast få kontakt med industrien.
Tekniska byrån
Om den tekniska byrån anför
departementschefen i propositionen: "Såsom jag redan tidigare
framhållit, måste enligt min mening inom de
särskilda försvarsgrensförvaltningarna finnas organ
för den idégivande verksamheten, projekteringen
eller med andra ord för uppgörande av
princip-konstruktioner med utgångspunkt från
funktionskraven. — Den egentliga
konstruktionsverksamheten, dvs. den verksamhet, som är inriktad på
utarbetandet av färdiga arbetsritningar, bör
däremot liksom hittills förläggas till de
industriföretag, som ha att tillverka materielen."
Det moderna kriget har visat, att för dess
förande obegränsad tillgång på materiel är
nödvändig, men härför kräves massproduktion inom
industrien. Detta kan dock endast ske, om de
produkter, som tillverkas, äro i största möjliga
utsträckning på förhand fastställda och
standardiserade. Standardiseringskravet på
krigsförnöden-heter måste sålunda få en mycket stark position
Men om detta standardiseringskrav skall bli till
verkligt gagn får det icke enbart sättas in av
varje försvarsgren, utan det måste genomsyra
försvarsmakten i dess helhet. Överallt, där en och
samma produkt utan tvingande militära motskäl
kan användas inom alla tre försvarsgrenarna,
måste detta ske. Med detta som bakgrund följer
också konsekvent, att det organ, som skall handha
standardiseringsarbetet, gör detta centralt för hela
försvarsmakten. Detta är också säkrat genom
förläggandet av standardiseringssektionen inom den
tekniska byrån.
Sektionen för mätverktyg inom tekniska byrån
är avsedd att centralt handlägga alla de problem,
som sammanhänga med anskaffning och
konstruktion av mätverktyg. Vid en massproduktion
av sådan karaktär, som vi här tala om, där
detaljer framställas i tusental för att sedan
sammansättas till ett färdigt objekt, är mätkontrollen en
omfattande och utomordentligt viktig
angelägenhet. Varje detalj måste utföras på verkstaden så
att den passar, när den väl kommer till
samman-sättningsplatsen. Under den nu pågående
anskaffnings- och uppbyggnadsverksamheten framstod
det tämligen snart, att just verktygstillverkniiigen
17 juli 1943
335
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
