Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 24 juli 1943 - Arkitekturen och de »mänskliga» synpunkterna, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
v (, t k i;: svenska teknolog föreningen
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 30
Årg. 73
Arkitekturen och de "mänskliga" synpunkterna • Industriell formgivning • Notiser
Föreningar • Personnotiser • Sammanträden
24 juli
1943
Arkitekturen
och de "mänskliga’ synpunkterna
Ett institut för byggnadsteknisk och
byggnadsekonomisk forskning bör ha till uppgift att
lägga en säker grund för arkitekternas
verksamhet. Än så länge saknas det en noggrann
definition på de spörsmål, som man bör räkna till
byggnadsekonomien. Ibland stöter man på den
uppfattningen, att byggandet är en rent teknisk
verksamhet. En av forskningens uppgifter bör
därför bli att dra upp gränsen mellan
byggnadsteknik och byggnadsekonomi.
Den tekniska forskningen skall visa, hur olika
lösningar av byggnadstekniska problem skola
kunna förverkligas. Den ekonomiska forskningen
däremot skall dra slutsatser ur de ständigt
skeende förändringarna i samhället. Vill man
uppräkna de frågor, som byggnadsekonomien har att
befatta sig med, skall man finna att de äro
synnerligen talrika. Enbart bland de faktorer, som
inverka på anskaffningskostnaderna, kan man
nämna stadsplanen, byggnadens form och
planlösning, valet av material, de konstruktiva
lösningarna, arbetets organisation, lagar och
förordningar, som reglera och reglementera
byggnadsverksamheten, utgifter för underhåll och
förvaltning, amorteringskostnader,
konjunkturväxlingar m.m., för att inte tala om de hygieniska,
sociala och trevnadsfaktorer, som ha inflytande
på intäkterna och nyttan av ett hus.
Byggnadsekonomi är således inte bara teknik,
inte ens byggnadsteknik, och den
byggnadstekniska forskningen förutsätter därför, att
åtminstone de nationalekonomiska, de sociala och de
hygieniska synpunkterna beaktas.
Sammandrag av artikelserie i den finska tidskriften
Arkitekten 1942 h. 9.
DK 72
Emellertid måste varje arkitekt arbeta både
som den kallt räknande konstruktören, vilken
bollar med tekniska och ekonomiska faktorer,
och som den intuitivt skapande konstnären, vars
verk måste växa fritt "som ett träd eller en
ranka". En fullgod arkitektur skall icke blott
fylla det praktiska behovet, utan den skall också
vara ett uttryck för sin tids längtan efter skönhet
och harmoni.
Någon stor och livskraftig byggnadskonst kan
därför inte skapas enbart genom att tillämpa än
så vederhäftiga normerings- och
forskningsresultat. Ett institut för byggnadsteknisk och
byggnadsekonomisk forskning får följaktligen ej bli
en stat i staten, som i självgod ensidighet
dikterar, hur den skapande konsten skall bedrivas.
Specialisering leder ju ofta till ensidig blindhet;
liksom hundar på jakt efter villebråd envetet
följa dess spår i markerna utan att se bytet stryka
förbi på några stegs avstånd, har specialisten ofta
svårt att vända blicken mot ett större
sammanhang. Man kan t.ex. konstatera, att de mest
perfekta utredningar om ett bostadshus ekonomiska
utformning kunna leda till hustyper som i
mycket viktiga avseenden — sociala, hygieniska eller
andra — äro alldeles otillfredsställande. Den
ekonomiska utredningen kan svårligen ta hänsyn till
beboeligheten, trivsamheten och andra faktorer,
vilka äro alltför irrationella för att kunna fixeras
på teoretisk väg.
Som redan har antytts, har arkitektens
verksamhet både en tekniskt konstruktiv och en
konstnärligt skapande karaktär. Detta har gjort
många arkitekter benägna att bortse från de
ekonomiska faktorerna. De mena, att ett hänsyns-
26 juni 1943
349
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
