Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 24 juli 1943 - Arkitekturen och de »mänskliga» synpunkterna, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Venedigs låge på för byggnadsändamäl synnerligen
olämplig mark har visat sig förmånligt ur såväl ekonomisk
som politisk synpunkt.
tagande till ekonomien är en hämsko på deras
fria skapande. Denna uppfattning är fullständigt
felaktig. Att i dessa svåra tider försumma
ekonomien är ett av de svåraste fel, som en arkitekt
kan göra sig skyldig till, lika stort som att
bortse från de byggnadstekniska faktorerna. Man
behöver bara tänka på gammal allmogearkitektur
eller medeltida kyrkor och borgar för att inse, att
icke ekonomiskt tryck eller ens ett nödläge
behöver leda till en dålig arkitektur. Sådana tider
kunna tvärtom bidra till att skapa arkitektonisk
kvalitet. Man grips ovillkorligen av beundran, då
man i dessa dagar får från finskt håll höra de
stolta orden: "Vår tid är dock ej så fattig, att
den behöver lämna efter sig en ensidigt
normerad, torftig arkitektur utan eget inre liv.
Ekonomiskt nödläge är inte någon ursäkt för eller
giltig orsak till kulturell förarmning."
Arkitekten måste emellertid också vara socialt
intresserad. Han bör ha sinne för tidens vik-
tigaste sociala uppgifter och förstå att anpassa
sina projekt efter deras krav. En förutsättning
för att han skall kunna så göra är, att såväl de
sociala som de byggnadsekonomiska frågorna i
tillräcklig grad beaktas i arkitekternas utbildning.
Vidare borde arkitekterna arbeta på att öka sitt
inflytande i de samhällen där de äro verksamma.
Arkitekterna borde offentligen lägga fram sina
åsikter i samhället och sina berättigade fackliga
krav på alla de områden där byggnadsfrågorna
ha inflytande på folkets liv. Det duger inte att
vänta tills avgörandet har fallit i dylika frågor;
begångna misstag äro alltid svåra att avhjälpa.
Begreppet ekonomiska synpunkter är
mångtydigt. Det kan i verkligheten innebära såväl
klok planmässighet som obetänksamt slöseri eller
långt gående snikenhet. Ett billigt byggnadssätt
betecknas ofta som ekonomiskt och ett dyrt men
omsorgsfullt utfört som oekonomiskt.
Under vissa tidpunkter kan varje slag av
byggnadsverksamhet relativt lätt göras ekonomiskt
lönande, under andra perioder ger inte ens en
byggnadsverksamhet, baserad på beräkningar,
som te sig ekonomiskt fördelaktiga, stora vinster,
men under alla tider är det långt svårare att
samtidigt tillfredsställa de "mänskliga" kraven.
De bästa problemlösningarna ha emellertid i alla
tider vunnit erkännande och aktning närmast
såsom förnäma produkter av den mänskliga tanken,
och det är väl inte många, som tänka på de
ekonomiska synpunkterna då de betrakta dem.
Men även om en byggnads räntabilitet i och för
sig inte har varit utgångspunkten för
projekteringen, ha de "mänskligt" värdefulla
problemlösningarna, betraktade som helhet, också visat
sig vara ekonomiska.
Sålunda ha mästerverken av byggnadskonst i
Venedig, fig. 1, dragit oerhörda grundnings-,
material-, transport- och arbetskostnader, därför att
de ha uppförts på en vattensjuk mark, så olämplig
för byggnadsändamål som möjligt. Såsom synliga
uttryck för lagunstadens andliga, militära och
Fig. 2. Den tio gånger större
kostnaden för Johnson Wax
Factory’s uppförande efter
Frank Lloyd Wrights idéer
har mer än uppvägts av
byggnadens reklamvärde.
350
26 juni 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
